COVID-19: Folkhälsomyndigheten varnar för två scenarier

2022 12 20

Smittspridningen av covid-19 rusar.

Enligt beräkningar från Folkhälsomyndigheten är Sverige på väg mot liknande nivåer som under den omikronvåg som drabbade landet förra vintern, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Det framhålls också att hälso- och sjukvården måste ha en beredskap just för att läget kan förvärras de kommande veckorna.

Första scenariot

Folkhälsomyndigheten presenterar två olika scenarier som ska bistå planerandet av resurser inom hälso- och sjukvården. I beräkningarna ingår exempelvis faktorer som inrapporterade fall, mörkertal, vaccinationer, antaganden om kontakter i befolkningen, smittsamhet och immunitet.

Det första scenariot utgår från en smittsamhet på samma nivå som idag, någonting som innebär att smittspridningen lär nå liknande nivåer som när omikron alltså slog till för ett år sedan.

Ett sådant scenario kan också att antalet patienter som behöver sjukvård på grund av covid-19 ökar till samma volymer som i januari och februari 2022.

– Även om det finns en osäkerhet i scenarierna så är en möjlig utveckling att den kraftiga smittspridningen ökar i ytterligare några veckor innan vi når en topp. Det innebär att det bör finnas en beredskap för en fortsatt ökad belastning inom vård och omsorg liksom i samhället i stort för en ökad sjukfrånvaro på grund av covid-19, säger avdelningschef Sara Byfors till myndighetens hemsida.

Andra scenariot

Det andra scenariot som Folkhälsomyndigheten varnar för är att smittsamheten ökar med 10 procent. Faktorer som kallare väder och ökade kontakter inomhus påverkar smittspridningen i den riktningen.

Scenario nummer två är mer osannolik än det förstnämnda enligt FHM. Det innebär dock inte att det inte är viktigt att ta uppmaningarna om försiktighet på allvar.

– Jag vill understryka vikten av att stanna hemma när man är sjuk, och att vaccinera sig mot covid-19 och influensa enligt gällande rekommendation för att minska risken för allvarlig sjukdom. Oavsett scenarierna ser vi sedan två veckor en kraftigt ökad smittspridning som har lett till att fler behöver vård för covid-19. Samtidigt är även spridningen av RS-virus och influensa omfattande, vilket ytterligare ökar belastningen på sjukvården, säger Sara Byfors.

Kan införas lokala rekommendationer

Enligt Folkhälsomyndigheten finns det inte skäl att på nationell nivå utöka smittskyddsåtgärderna utifrån de två scenarierna.

Det kan dock ske på lokal och regional nivå, vilket exempelvis skedde i Västra Götalandsregionen igår där besökare i vården ska använda munskydd.

– Det viktigaste när man kommer som besökare är att man är frisk. Det andra är att man håller avstånd och kan man inte det så ska man ha munskydd. Vi har en situation som är ovanlig, att vi har tre olika virus som tar stor plats. Vi vill ju hindra smittspridningen av alla, säger Marga Brisman, pandemisamordnare och regionchefläkare, till SVT Nyheter.

Foto: Jeshoots.com

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen