COVID-19: Folkhälsomyndigheten varnar för två scenarier

2022 12 20

Smittspridningen av covid-19 rusar.

Enligt beräkningar från Folkhälsomyndigheten är Sverige på väg mot liknande nivåer som under den omikronvåg som drabbade landet förra vintern, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Det framhålls också att hälso- och sjukvården måste ha en beredskap just för att läget kan förvärras de kommande veckorna.

Första scenariot

Folkhälsomyndigheten presenterar två olika scenarier som ska bistå planerandet av resurser inom hälso- och sjukvården. I beräkningarna ingår exempelvis faktorer som inrapporterade fall, mörkertal, vaccinationer, antaganden om kontakter i befolkningen, smittsamhet och immunitet.

Det första scenariot utgår från en smittsamhet på samma nivå som idag, någonting som innebär att smittspridningen lär nå liknande nivåer som när omikron alltså slog till för ett år sedan.

Ett sådant scenario kan också att antalet patienter som behöver sjukvård på grund av covid-19 ökar till samma volymer som i januari och februari 2022.

– Även om det finns en osäkerhet i scenarierna så är en möjlig utveckling att den kraftiga smittspridningen ökar i ytterligare några veckor innan vi når en topp. Det innebär att det bör finnas en beredskap för en fortsatt ökad belastning inom vård och omsorg liksom i samhället i stort för en ökad sjukfrånvaro på grund av covid-19, säger avdelningschef Sara Byfors till myndighetens hemsida.

Andra scenariot

Det andra scenariot som Folkhälsomyndigheten varnar för är att smittsamheten ökar med 10 procent. Faktorer som kallare väder och ökade kontakter inomhus påverkar smittspridningen i den riktningen.

Scenario nummer två är mer osannolik än det förstnämnda enligt FHM. Det innebär dock inte att det inte är viktigt att ta uppmaningarna om försiktighet på allvar.

– Jag vill understryka vikten av att stanna hemma när man är sjuk, och att vaccinera sig mot covid-19 och influensa enligt gällande rekommendation för att minska risken för allvarlig sjukdom. Oavsett scenarierna ser vi sedan två veckor en kraftigt ökad smittspridning som har lett till att fler behöver vård för covid-19. Samtidigt är även spridningen av RS-virus och influensa omfattande, vilket ytterligare ökar belastningen på sjukvården, säger Sara Byfors.

Kan införas lokala rekommendationer

Enligt Folkhälsomyndigheten finns det inte skäl att på nationell nivå utöka smittskyddsåtgärderna utifrån de två scenarierna.

Det kan dock ske på lokal och regional nivå, vilket exempelvis skedde i Västra Götalandsregionen igår där besökare i vården ska använda munskydd.

– Det viktigaste när man kommer som besökare är att man är frisk. Det andra är att man håller avstånd och kan man inte det så ska man ha munskydd. Vi har en situation som är ovanlig, att vi har tre olika virus som tar stor plats. Vi vill ju hindra smittspridningen av alla, säger Marga Brisman, pandemisamordnare och regionchefläkare, till SVT Nyheter.

Foto: Jeshoots.com

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen