Folkhälsomyndighetens oro inför vintern

2022 11 18

Det går inte att utesluta restriktioner kopplade till covid-19 under de kommande vintermånaderna.

Det menar Folkhälsomyndighetens avdelningschef Sara Byfors. Inför årets julfirande gäller tills vidare samma råd som tidigare.

– De som rekommenderas vaccination ska vaccinera sig och se till att man har gjort det innan julfirandet när man ska träffa många människor. Är man sjuk så ska man se till att stanna hemma, säger hon till SVT.

Oroas av trend

November innebar en uppgång av smittspridningen både 2020 och 2021. Förra året omkring den här tidpunkten bekräftades även det första fallet av omikronvarianten, vilket fick antalet smittade att skjuta i höjden.

Folkhälsomyndigheten ser med oro på utvecklingen inför årets vintermånader, även om det i nuläget inte finns någon uppenbar risk för nya varianter.

– Det finns inga helt nya varianter under uppsegling vare sig i omvärlden eller i Sverige, men det är för tidigt att säga om det kan ske, säger Sara Byfors.

Arbetar utifrån tre scenarier

På Folkhälsomyndighetens hemsida beskriver myndigheten att man arbetar utifrån tre scenarier.

Ett där smittspridningen avtar och två där det sker en ökning av nya fall, där sannolikt en ny virusvariant tar över en stor del av spridningen.

– Eftersom det finns så många osäkerhetsfaktorer kring smittspridningens utveckling är scenarierna mycket svåra att beräkna. Det gäller särskilt egenskaperna hos eventuella nya virusvarianter, vilket påverkar när de skulle kunna ta över och hur snabbt det skulle ske, säger enhetschef Lisa Brouwers i ett pressmeddelande.

Rekommenderar fjärde dos

Senast i oktober påminde Folkhälsomyndigheten ånyo om betydelsen av att vaccinera sig.

– Den fjärde vaccindosen mot covid-19 ger personer som är 65 år och äldre ett högt och viktigt skydd mot allvarlig sjukdom och död, framhåller FHM och hänvisar till en ny rapport som myndigheten har tagit fram.

– Studien visar att vaccinationerna minskar risken för allvar­lig sjukdom och död till följd av covid-19. Kunskapen om skyddseffektens varaktighet är något som vi använder för att planera den lämpligaste tidpunkten för påfyllnadsdoser.

Utredaren Jerker Jonsson tillägger:

I höst rekommenderar Folkhälsomyndigheten att alla som är 65 år eller äldre, och personer som är 18 år eller äldre och tillhör en medicinsk riskgrupp, vaccinerar sig med en ny påfyllnadsdos, säger utredaren Jerker Jonsson i ett pressmeddelande.

Foto: E. Akyun

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen