Folkhälsomyndighetens oro inför vintern

2022 11 18

Det går inte att utesluta restriktioner kopplade till covid-19 under de kommande vintermånaderna.

Det menar Folkhälsomyndighetens avdelningschef Sara Byfors. Inför årets julfirande gäller tills vidare samma råd som tidigare.

– De som rekommenderas vaccination ska vaccinera sig och se till att man har gjort det innan julfirandet när man ska träffa många människor. Är man sjuk så ska man se till att stanna hemma, säger hon till SVT.

Oroas av trend

November innebar en uppgång av smittspridningen både 2020 och 2021. Förra året omkring den här tidpunkten bekräftades även det första fallet av omikronvarianten, vilket fick antalet smittade att skjuta i höjden.

Folkhälsomyndigheten ser med oro på utvecklingen inför årets vintermånader, även om det i nuläget inte finns någon uppenbar risk för nya varianter.

– Det finns inga helt nya varianter under uppsegling vare sig i omvärlden eller i Sverige, men det är för tidigt att säga om det kan ske, säger Sara Byfors.

Arbetar utifrån tre scenarier

På Folkhälsomyndighetens hemsida beskriver myndigheten att man arbetar utifrån tre scenarier.

Ett där smittspridningen avtar och två där det sker en ökning av nya fall, där sannolikt en ny virusvariant tar över en stor del av spridningen.

– Eftersom det finns så många osäkerhetsfaktorer kring smittspridningens utveckling är scenarierna mycket svåra att beräkna. Det gäller särskilt egenskaperna hos eventuella nya virusvarianter, vilket påverkar när de skulle kunna ta över och hur snabbt det skulle ske, säger enhetschef Lisa Brouwers i ett pressmeddelande.

Rekommenderar fjärde dos

Senast i oktober påminde Folkhälsomyndigheten ånyo om betydelsen av att vaccinera sig.

– Den fjärde vaccindosen mot covid-19 ger personer som är 65 år och äldre ett högt och viktigt skydd mot allvarlig sjukdom och död, framhåller FHM och hänvisar till en ny rapport som myndigheten har tagit fram.

– Studien visar att vaccinationerna minskar risken för allvarlig sjukdom och död till följd av covid-19. Kunskapen om skyddseffektens varaktighet är något som vi använder för att planera den lämpligaste tidpunkten för påfyllnadsdoser.

Utredaren Jerker Jonsson tillägger:

I höst rekommenderar Folkhälsomyndigheten att alla som är 65 år eller äldre, och personer som är 18 år eller äldre och tillhör en medicinsk riskgrupp, vaccinerar sig med en ny påfyllnadsdos, säger utredaren Jerker Jonsson i ett pressmeddelande.

Foto: E. Akyun

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen