Folkhälsomyndighetens oro inför vintern

2022 11 18

Det går inte att utesluta restriktioner kopplade till covid-19 under de kommande vintermånaderna.

Det menar Folkhälsomyndighetens avdelningschef Sara Byfors. Inför årets julfirande gäller tills vidare samma råd som tidigare.

– De som rekommenderas vaccination ska vaccinera sig och se till att man har gjort det innan julfirandet när man ska träffa många människor. Är man sjuk så ska man se till att stanna hemma, säger hon till SVT.

Oroas av trend

November innebar en uppgång av smittspridningen både 2020 och 2021. Förra året omkring den här tidpunkten bekräftades även det första fallet av omikronvarianten, vilket fick antalet smittade att skjuta i höjden.

Folkhälsomyndigheten ser med oro på utvecklingen inför årets vintermånader, även om det i nuläget inte finns någon uppenbar risk för nya varianter.

– Det finns inga helt nya varianter under uppsegling vare sig i omvärlden eller i Sverige, men det är för tidigt att säga om det kan ske, säger Sara Byfors.

Arbetar utifrån tre scenarier

På Folkhälsomyndighetens hemsida beskriver myndigheten att man arbetar utifrån tre scenarier.

Ett där smittspridningen avtar och två där det sker en ökning av nya fall, där sannolikt en ny virusvariant tar över en stor del av spridningen.

– Eftersom det finns så många osäkerhetsfaktorer kring smittspridningens utveckling är scenarierna mycket svåra att beräkna. Det gäller särskilt egenskaperna hos eventuella nya virusvarianter, vilket påverkar när de skulle kunna ta över och hur snabbt det skulle ske, säger enhetschef Lisa Brouwers i ett pressmeddelande.

Rekommenderar fjärde dos

Senast i oktober påminde Folkhälsomyndigheten ånyo om betydelsen av att vaccinera sig.

– Den fjärde vaccindosen mot covid-19 ger personer som är 65 år och äldre ett högt och viktigt skydd mot allvarlig sjukdom och död, framhåller FHM och hänvisar till en ny rapport som myndigheten har tagit fram.

– Studien visar att vaccinationerna minskar risken för allvarlig sjukdom och död till följd av covid-19. Kunskapen om skyddseffektens varaktighet är något som vi använder för att planera den lämpligaste tidpunkten för påfyllnadsdoser.

Utredaren Jerker Jonsson tillägger:

I höst rekommenderar Folkhälsomyndigheten att alla som är 65 år eller äldre, och personer som är 18 år eller äldre och tillhör en medicinsk riskgrupp, vaccinerar sig med en ny påfyllnadsdos, säger utredaren Jerker Jonsson i ett pressmeddelande.

Foto: E. Akyun

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen