För sent och för dåligt – Hård kritik mot Sveriges hantering av pandemin

2021 10 30

Över 15 000 personer har förlorat livet och nu riktar den oberoende Coronakommissionen återigen kraftig kritik mot Sveriges hantering av pandemin.

I dag presenterades kommissionen andra delrapport och den behandlar inte minst Sveriges insatser för att begränsa smittspridningen.

Alldeles för långsamt

På punkt efter punkt sågas Sveriges åtgärder av Coronakommissionen som konstaterar att Sveriges hantering av pandemin var alldeles för långsam och dessutom bristfällig – för sent och för dåligt med andra ord.

– De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet, klargör kommissionen i sin rapport.

Haveri enligt kommissionen

Även Sveriges misslyckade försök att få till provtagning får hård kritik.

– Kommissionen anser att det knappast kan beskrivas som annat än ett haveri att en diskussion om ansvar och finansiering bidrog till att någon storskalig provtagning inte kom till stånd förrän den första vågen var över, slår kommissionen fast.

Många misslyckanden

Coronakommissionen slår fast att Sverige misslyckades på en rad olika punkter kopplat till pandemin uppger SVT:

-Sveriges åtgärder kom för sent

-Sveriges åtgärder var för bristfälliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen

-Pandemiberedskapen var för dålig

-Det var oklart vem som bar ansvar för helheten när det fäller smittskyddet

ANALYS

Bilden i Sverige i februari 2020 var att Sverige hade mycket goda förutsättningar att klara pandemin. Men det visade inte stämma. Äldreomsorgen, provtagningen, skyddsutrustningen, kollektivtrafiken, insatser i god tid, korrekt information, att lära sig och inte göra om samma misstag, ansvarstagande – på punkt efter punkt misslyckades Sverige med pandemin och dödstalen är fortfarande långt högre än många grannländer.

Oroväckande för framtiden

Det är nu otroligt viktigt att lära av misstagen och göra om alla de bitar som har misslyckats. För att det ska kunna ske är det centralt att ansvariga politiker medger misstagen och genomför förändringar så att inte Sverige lyckas lika dåligt vid nästa pandemi.

Så här långt präglas dock politiken inte av att man medger fel utan snarare att man skjuter ifrån sig ansvaret. Det är oroväckande för framtiden.

[yop_poll id="840"]

22 februari 2026

TRUMP: Varför har de inte kapitulerat?

2026 02 22

Donald Trump är förundrad.

Den amerikanske presidenten går hårt fram i utrikespolitiken.

Men nu är han förvånad över att det ändå inte blir som han vill, berättar USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff.

”Presidenten frågade i morse”

USA sätter hård press på Iran, men hittills har det inte gett önskade resultat, medger Steve Witkoff i en intervju med Fox News.

Han uppger att Donald Trump är förvånad över att Iran inte ger med sig, trots USA:s kraftigt ökade militära närvaro i Mellanöstern, och trots hårda hot om amerikanska attacker mot landet.

Trump är inte direkt frustrerad, utan snarare förundrad över detta, berättar Witkoff.

– Presidenten frågade mig om det i morse, säger Trumps särskilda sändebud i intervjun.

– Han undrar varför de inte har, jag vill egentligen inte använda ordet "kapitulerat", men… varför de inte har kapitulerat, säger Steve Witkoff.

 Han understryker att USA har satt den iranska regimen under mycket stor press.

– Varför har de under den här typen av press, med den mängd marin styrka vi har där, inte har kommit till oss och sagt: Vi vill inte ha ett kärnvapen, så här är vad vi är redo att göra, säger Witkoff i intervjun.

LÄS OCKSÅ: USA utlyser nödläge – tusentals flyg inställda

”Det är verkligen farligt”

Trumps särskilda sändebud säger samtidigt att situationen är väldigt allvarlig.

Han hävdar att Iran kan ha kapacitet att producera en atombomb – om bara en vecka.

– Det är verkligen farligt, säger Steve Witkoff till kanalen.

Försök till förhandlingar mellan USA och Iran pågår, samtidigt som Trump-administrationen uppges överväga en storskalig attack mot landet. Enligt uppgifter skulle en militär operation mot Iran kunna pågå i flera veckor.

Det finns också uppgifter om att Trump har en mordplan på sitt skrivbord, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Planen har enligt källor tagits fram av Pentagon, och går ut på att Irans högste ledare ayatollah Ali Khamenei ska dödas.

Även ledarens son Mojtaba, som ses som sin fars potentiella efterträdare, samt andra personer runt diktatorn ska elimineras om planen sätts i verket.

Överväger olika alternativ

Samtidigt försöker USA dock förhandla med Iran, och uppges vilja erbjuda ett avtal som skulle innebära att landet tillåts göra en symbolisk, mycket begränsad kärnanrikning, uppger källor för Axios.

Donald Trump överväger fortfarande olika alternativ, och har enligt vissa källor ännu inte bestämt sig för hur han ska agera mot Iran.

LÄS OCKSÅ: Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


22 februari 2026

Brittiskt förslag: Skicka trupper omedelbart

2026 02 22

Storbritannien föreslås skicka soldater.

Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson anser att landet bör skicka trupper till Ukraina.

Han tycker inte att man ska invänta ett eldupphör.

”Varför inte göra det nu?”

Boris Johnson var Storbritanniens premiärminister när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Nu menar han att Storbritannien och andra europeiska länder borde göra mer för att stödja det krigsdrabbade landet.

Johnson föreslår att Ukrainas allierade bör ”slå om en strömbrytare” i Vladimir Putins huvud – genom att omedelbart skicka trupper.

Dessa bör skickas till säkra områden i Ukraina, menar han, utan att man inväntar krigets slut.

– Ja, jag tror, du vet, om vi är villiga att göra det i samband med ett eldupphör, vilket naturligtvis lägger hela initiativet, all makt i Putins händer, varför inte göra det nu? säger Boris Johnson till BBC.

Soldaterna bör alltså sättas in i icke-stridande roller, menar han.

– Det finns ingen logisk anledning som jag kan se till varför vi inte skulle skicka fredliga markstyrkor dit för att visa vårt stöd, vårt konstitutionella stöd för ett fritt, självständigt Ukraina, säger Boris Johnson.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens – kräver samma sak

”Upp till Putin att bestämma?”

Det handlar om en politisk och principiell markering, menar den brittiske tidigare premiärministern.

– Det handlar om huruvida Ukraina är ett fritt land eller inte. Om det är en vasallstat till Ryssland, vilket är vad Putin vill, så är det uppenbarligen upp till Putin att bestämma vem som kommer till hans land. Om det inte är det, är det upp till ukrainarna, säger Boris Johnson till kanalen.

Det brittiska försvarsministeriet har kommenterat Johnsons förslag, men utan att svara på om det skulle kunna vara aktuellt att skicka trupper redan idag.

– Vi är stolta över det brittiska ledarskapet i Ukraina – att stödja kampen idag och arbeta för att säkra freden imorgon, säger en talesperson för ministeriet.

– Det är därför denna regering ger det högsta militära stödet någonsin, inklusive ett nyligen genomfört luftförsvarspaket på en halv miljard pund så sent som förra veckan, vilket påskyndar 200 miljoner pund för den brittiska militären att förbereda sig för eventuell utplacering i Ukraina, och samarbetar med över 30 nationer genom den Storbritannien-ledda Coalition of the Willing, säger talespersonen.

LÄS OCKSÅ: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Foto: Caitlin Qvist Försvarsmakten

Text: Redaktionen