SVERIGE: Föräldrar rasar mot köttförändring för barn

2023 01 26

Förändringen då fler skolor inför större mängd vegetarisk mat tas inte emot väl av föräldrarna.

Så är exempelvis fallet i Malmö där skolrestaurangerna tvingas förhålla sig 30 procent högre livsmedelspriser, rapporterar Sveriges Radio.

Då ryker kött från menyn i stor utsträckning, vilket nu möts med ilskna reaktioner bland elevernas föräldrar.

Istället serveras bland annat fiskburgare och mungbönsnuggets.

– Dels vet jag om att barnen inte är så glada för vegetarisk mat. Då äter de inte så mycket och då blir det många timmar utan mat, säger till exempel tvåbarnsföräldern Tony Nilsson till P4 Malmöhus.

Saknas 27 miljoner

Enligt SR saknas det 27 miljoner kronor för att ha kvar samma köttmängder på menyn som före jul.

Att Malmö kommun inte stöttade skolrestaurangerna med matpengar uppmärksammades även av SVT kring årsskiftet.

– Så mycket som vi fick veta att det faktiskt handlar om, det var vi nog inte helt förberedda på, sade Sara Wettergren (L), skolkommunalråd i Malmö, till tv-kanalen då.

Larm från hela landet

Även i andra delar av Sverige har det inkommit ett flertal larm från skolmatsalar.

Det har då främst handlat om att barnen är hungrigare för att de inte får tillräckligt med mat hemma, men också att det får direkta konsekvenser för andra viktiga skolfrågor.

– Det blir att vi tvingas skära ner på personal och böcker i skolan, säger till exempel Johan Edelsvärd, rektor på Mimerskolan i Sundsvall, till SVT.

Kyckling en dag i veckan

Helt och hållet har dock inte köttet tagits bort från skolmatsedelarna i Malmö.

– Menyn är baserad på en högre andel vegetariska rätter, säger Zorica Djordjievic, enhetschef för skolrestaurangerna i staden, till Dagens Nyheter.

– Det blir kyckling en dag i veckan och fisk en dag, säger hon, och konstaterar att kostnadsökningen är en “extrem utmaning”.

Köper godis istället

Bland skoleleverna är reaktionerna på den nya situationen blandade.

En del välkomnar förändringen med mer vegetariskt på menyn, andra väljer att avstå för att köpa sin egen mat istället.

– Det händer ganska ofta, men ibland får man hålla sig och köpa godis istället, säger eleven Albin till P4 Malmöhus.

Foto: J. Ignacio Pompe

Text: Redaktionen

29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen

29nov2025

54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen