SVERIGE: Föräldrar rasar mot köttförändring för barn

2023 01 26

Förändringen då fler skolor inför större mängd vegetarisk mat tas inte emot väl av föräldrarna.

Så är exempelvis fallet i Malmö där skolrestaurangerna tvingas förhålla sig 30 procent högre livsmedelspriser, rapporterar Sveriges Radio.

Då ryker kött från menyn i stor utsträckning, vilket nu möts med ilskna reaktioner bland elevernas föräldrar.

Istället serveras bland annat fiskburgare och mungbönsnuggets.

– Dels vet jag om att barnen inte är så glada för vegetarisk mat. Då äter de inte så mycket och då blir det många timmar utan mat, säger till exempel tvåbarnsföräldern Tony Nilsson till P4 Malmöhus.

Saknas 27 miljoner

Enligt SR saknas det 27 miljoner kronor för att ha kvar samma köttmängder på menyn som före jul.

Att Malmö kommun inte stöttade skolrestaurangerna med matpengar uppmärksammades även av SVT kring årsskiftet.

– Så mycket som vi fick veta att det faktiskt handlar om, det var vi nog inte helt förberedda på, sade Sara Wettergren (L), skolkommunalråd i Malmö, till tv-kanalen då.

Larm från hela landet

Även i andra delar av Sverige har det inkommit ett flertal larm från skolmatsalar.

Det har då främst handlat om att barnen är hungrigare för att de inte får tillräckligt med mat hemma, men också att det får direkta konsekvenser för andra viktiga skolfrågor.

– Det blir att vi tvingas skära ner på personal och böcker i skolan, säger till exempel Johan Edelsvärd, rektor på Mimerskolan i Sundsvall, till SVT.

Kyckling en dag i veckan

Helt och hållet har dock inte köttet tagits bort från skolmatsedelarna i Malmö.

– Menyn är baserad på en högre andel vegetariska rätter, säger Zorica Djordjievic, enhetschef för skolrestaurangerna i staden, till Dagens Nyheter.

– Det blir kyckling en dag i veckan och fisk en dag, säger hon, och konstaterar att kostnadsökningen är en “extrem utmaning”.

Köper godis istället

Bland skoleleverna är reaktionerna på den nya situationen blandade.

En del välkomnar förändringen med mer vegetariskt på menyn, andra väljer att avstå för att köpa sin egen mat istället.

– Det händer ganska ofta, men ibland får man hålla sig och köpa godis istället, säger eleven Albin till P4 Malmöhus.

Foto: J. Ignacio Pompe

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen