SVERIGE: Föräldrar rasar mot köttförändring för barn

2023 01 26

Förändringen då fler skolor inför större mängd vegetarisk mat tas inte emot väl av föräldrarna.

Så är exempelvis fallet i Malmö där skolrestaurangerna tvingas förhålla sig 30 procent högre livsmedelspriser, rapporterar Sveriges Radio.

Då ryker kött från menyn i stor utsträckning, vilket nu möts med ilskna reaktioner bland elevernas föräldrar.

Istället serveras bland annat fiskburgare och mungbönsnuggets.

– Dels vet jag om att barnen inte är så glada för vegetarisk mat. Då äter de inte så mycket och då blir det många timmar utan mat, säger till exempel tvåbarnsföräldern Tony Nilsson till P4 Malmöhus.

Saknas 27 miljoner

Enligt SR saknas det 27 miljoner kronor för att ha kvar samma köttmängder på menyn som före jul.

Att Malmö kommun inte stöttade skolrestaurangerna med matpengar uppmärksammades även av SVT kring årsskiftet.

– Så mycket som vi fick veta att det faktiskt handlar om, det var vi nog inte helt förberedda på, sade Sara Wettergren (L), skolkommunalråd i Malmö, till tv-kanalen då.

Larm från hela landet

Även i andra delar av Sverige har det inkommit ett flertal larm från skolmatsalar.

Det har då främst handlat om att barnen är hungrigare för att de inte får tillräckligt med mat hemma, men också att det får direkta konsekvenser för andra viktiga skolfrågor.

– Det blir att vi tvingas skära ner på personal och böcker i skolan, säger till exempel Johan Edelsvärd, rektor på Mimerskolan i Sundsvall, till SVT.

Kyckling en dag i veckan

Helt och hållet har dock inte köttet tagits bort från skolmatsedelarna i Malmö.

– Menyn är baserad på en högre andel vegetariska rätter, säger Zorica Djordjievic, enhetschef för skolrestaurangerna i staden, till Dagens Nyheter.

– Det blir kyckling en dag i veckan och fisk en dag, säger hon, och konstaterar att kostnadsökningen är en “extrem utmaning”.

Köper godis istället

Bland skoleleverna är reaktionerna på den nya situationen blandade.

En del välkomnar förändringen med mer vegetariskt på menyn, andra väljer att avstå för att köpa sin egen mat istället.

– Det händer ganska ofta, men ibland får man hålla sig och köpa godis istället, säger eleven Albin till P4 Malmöhus.

Foto: J. Ignacio Pompe

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen