Föräldrar varnas – flera slagsmål har brutit ut

2023 09 14

Polisen slår larm om en nytt våldsfenomen bland skolungdomar.

Den senaste tidens våldsvåg har skakat om Sverige under de senaste veckorna.

Enligt polisen sker det i en omfattning som “saknar motstycke”.

– De senaste dagarnas utveckling visar vikten att vi ligger på, ökar kraften och inte viker ned, sade rikspolischef Anders Thornberg på en pressträff i veckan.

Barn bokar slagsmålsmöten

Flera av våldsdåden innefattar skjutningar och kopplas till kriminella gäng.

Men det är inte bara bland organiserade brottslingar som våldet ökar.

Nu har polisen fått nys om en ny trend bland barn – där skolelever bokar möten på nätet för att slåss på förutbestämda platser.

Man talar om “isolerade händelser” vilket pekar på att det skett vid flera tillfällen.

Myndigheten känner sig därför tvungen att varna föräldrar för vad som pågår, rapporterar Corren.

– Det är oacceptabelt att det håller på, säger områdespolisen Kenny Olsson från Norrköping till tidningen.

En "fight club"

Polisen beskriver arrangemangen som någonting som kan betecknas som en “Fight club”.

Så unga elever som i mellanstadieålder befaras ingå – även om polisen inte vet säkert.

Det har också kommit till polisens kännedom att slagsmålen filmas och läggs ut på sociala medier.

Man vet inte heller vem det är som arrangerar slagsmålen, förutom att barnen anmäler sig till evenemangen online.

Kontaktade polis och föräldrar

Skolan i fråga, Mosstorpsskolan i Norrköpings kommun, bekräftar slagsmålsträffarna.

– Vi fick kännedom om att det har arrangerats “fight club” vid ett tillfälle, det ska ha varit efter skoltid. När vi fick information kontaktade vi polisen och skickade mejl till alla vårdnadshavare, säger biträdande rektor Malin Eklund till Corren.

Inspirerat av film

“Fight Club” är en amerikansk film från 1999 som handlar om en man i medelåldern som försöker fly från ett sömnlöst och tråkigt liv.

När han träffar en person vid namn Tyler upptäcker han att självdestruktion gör livet värt att leva och engagerar sig i en rörelse som organiserar hemliga slagsmål där man får slåss hur mycket man vill.

Rapporter om svenska “versioner” av fight clubs har florerat vid flera tillfällen, men det har då handlat om vuxna individer.

Ett exempel var 2020 när 200 personer samlades i en fabrikslokal i Göteborg för illegala “steet fighting-matcher”.

Vid det tillfället valde polisen att inte agera.

– Det handlar om organiserade slagsmål mellan vuxna män. Kraftigt våld och att slå tills en är utslagen eller ger upp, förklarade MMA-förbundets ordförande Jesper Gunnarsson för TV4 och kritiserade att polisen inte tog problemet på allvar.

Arkivfoto: P. Kostas

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen