Föräldrar varnas – flera slagsmål har brutit ut

2023 09 14

Polisen slår larm om en nytt våldsfenomen bland skolungdomar.

Den senaste tidens våldsvåg har skakat om Sverige under de senaste veckorna.

Enligt polisen sker det i en omfattning som “saknar motstycke”.

– De senaste dagarnas utveckling visar vikten att vi ligger på, ökar kraften och inte viker ned, sade rikspolischef Anders Thornberg på en pressträff i veckan.

Barn bokar slagsmålsmöten

Flera av våldsdåden innefattar skjutningar och kopplas till kriminella gäng.

Men det är inte bara bland organiserade brottslingar som våldet ökar.

Nu har polisen fått nys om en ny trend bland barn – där skolelever bokar möten på nätet för att slåss på förutbestämda platser.

Man talar om “isolerade händelser” vilket pekar på att det skett vid flera tillfällen.

Myndigheten känner sig därför tvungen att varna föräldrar för vad som pågår, rapporterar Corren.

– Det är oacceptabelt att det håller på, säger områdespolisen Kenny Olsson från Norrköping till tidningen.

En "fight club"

Polisen beskriver arrangemangen som någonting som kan betecknas som en “Fight club”.

Så unga elever som i mellanstadieålder befaras ingå – även om polisen inte vet säkert.

Det har också kommit till polisens kännedom att slagsmålen filmas och läggs ut på sociala medier.

Man vet inte heller vem det är som arrangerar slagsmålen, förutom att barnen anmäler sig till evenemangen online.

Kontaktade polis och föräldrar

Skolan i fråga, Mosstorpsskolan i Norrköpings kommun, bekräftar slagsmålsträffarna.

– Vi fick kännedom om att det har arrangerats “fight club” vid ett tillfälle, det ska ha varit efter skoltid. När vi fick information kontaktade vi polisen och skickade mejl till alla vårdnadshavare, säger biträdande rektor Malin Eklund till Corren.

Inspirerat av film

“Fight Club” är en amerikansk film från 1999 som handlar om en man i medelåldern som försöker fly från ett sömnlöst och tråkigt liv.

När han träffar en person vid namn Tyler upptäcker han att självdestruktion gör livet värt att leva och engagerar sig i en rörelse som organiserar hemliga slagsmål där man får slåss hur mycket man vill.

Rapporter om svenska “versioner” av fight clubs har florerat vid flera tillfällen, men det har då handlat om vuxna individer.

Ett exempel var 2020 när 200 personer samlades i en fabrikslokal i Göteborg för illegala “steet fighting-matcher”.

Vid det tillfället valde polisen att inte agera.

– Det handlar om organiserade slagsmål mellan vuxna män. Kraftigt våld och att slå tills en är utslagen eller ger upp, förklarade MMA-förbundets ordförande Jesper Gunnarsson för TV4 och kritiserade att polisen inte tog problemet på allvar.

Arkivfoto: P. Kostas

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen