29 april 2026

Förändrad pension efter nyår – nytt besked idag

2023 12 21

Från och med 1 januari 2024 förändras pensionen för många pensionärer.

Hela åtta av tio pensionärer kommer att få en högre summa av den totala pensionen varje månad, vilket alltså inkluderar den allmänna pensionen och tjänstepensionen.

Det bekräftar Pensionsmyndigheten på torsdagen efter en ny beräkning av pensionens olika delar.

– Nästa år bidrar premiepensionen med ett plus till den totala pensionen för de allra flesta, säger Linda Wiese, analytiker på Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande.

Upp till 1 500 kronor i måndaden

Totalt landar höjningen på mellan 500 och 1 500 kronor extra i månaden efter skatt.

– Dessutom får de som har en låg inkomstpension en relativt stor ökning av garantipensionen. Så även om inkomstpensionen ökar blygsamt i förhållande till inflationen så får de flesta en större höjning av sin pension nästa år jämfört med vad de fick i januari i år, säger Linda Wiese.

Kan logga in själv

Exakt hur stor höjningen blir för individen beror på, eftersom pensionens olika delar påverkas av olika delar.

När det gäller inkomst- och tilläggspensionen utvecklas denna med utgångspunkt från inkomstutvecklingen i Sverige, vilket 2024 resulterar i en höjning mellan 80 och 190 kronor.

Dessutom följer garantipensionen med i prisutvecklingen och höjs med 530 och 670 kronor för 80 procent av Sveriges pensionärer.

– Vi får många samtal så här års då pensionärer vill veta storleken på utbetalningen i januari. Från den 23 december kan man genom vår nya självbetjäning med bank-ID själv ta reda på när pensionen betalas ut och hur stor den blir, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten, i samma pressutskick.

– Då har man sitt svar på ett par minuter och slipper telefonkö.

Så här ser pensionen ut 2024:

Uppgifter inom parentes avser 2023.

  • Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 1,0 (3,0) procent, i genomsnitt 80 – 190 (220 – 560) kronor före skatt. Höjningen med 1,0 procent motsvarar inkomstutvecklingen 2,6 procent minus förskottsräntan 1,6 procent.
  • Personer födda 1938 eller senare omfattas även av premiepensionen. Premiepensionen förändras med -3,9 – 14,5 (-17,6 – 0,7) procent, vilket motsvarar -26 – 218 (-240 – 5) kronor i månaden före skatt.
  • Garantipensionen och vissa tjänstepensioner höjs med prisbasbeloppets förändring som är 9,1 (8,7) procent. Garantipensionen ökar med 530 – 670 kronor per månad före skatt.
  • Den genomsnittliga totala pensionen, det vill säga allmän pension och tjänstepension**, ökar med 490 – 1 530 (500 – 1 090) kronor per månad efter skatt. Det motsvarar en ökning på 360 – 1 280 (480 – 1 280) kronor per månad före skatt.

*) Redovisade intervall omfattar 80 procent av alla pensionärer födda 1957 eller tidigare som är bosatta i Sverige och tar ut full pension.

**) Tjänstepensionen för 2024 bygger på en framskrivning av tjänstepensionen för 2022. Detta har att göra med att Pensionsmyndigheten får uppgifter om tjänstepension för 2023 i april 2024, och för 2024 i april 2025, när deklarationerna är klara.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen