Det är märket Gårdschips som inte längre får sälja chips med smaken parmesan.

Laholms kommun står bakom förbudet och anledningen har att göra med att produkten är felaktigt märkt.

Produkterna som finns i butik får fortsatt säljas, men utöver det så införs ett vite på 5 000 kronor per produkt som säljs.

Det rapporterar Aftonbladet.

“Måste ha tillstånd”

Laholms kommun förklarar saken.

– Från april måste man ha tillstånd för att få att använda namnet parmesan av just den här sorten de har, och det tillståndet kunde de inte visa upp för oss, säger Annica Hegefeldt, miljöchef i Laholms kommun, till Hallandsposten.

Håller inte med

Premium Snacks Nordic äger Gårdschips, och de håller inte alls med om beslutet.

Därmed uppger bolaget att de kommer att överklaga förbudet.

– Vår kommentar just nu är att vi tycker att det är ett felaktigt beslut och vi kommer göra en överklagan.

Tidslinjen för överklagan är oklar men beslutet kommer att bestå tills vidare.

“Storfavorit hos många”

Gårdschips framhåller via sin webbsida att parmesan-smaken är mycket populär och att Laholms kommuns beslut är oriktigt.

– Gårdschips Parmesan här har vi har inte gjort avkall på något och använder riktig parmesan i vår kryddning, det vill säga Parmigiano Reggiano. Det ger en distinkt smak av lagrad parmesan backas upp av en lätt & fräsch syrlighet. En storfavorit hos många!

Det är Gårdschips

Gårdschips satsar på premiumprodukter som kommer i olika smaker.

– På Gårdschips tillverkar vi riktigt goda premiumchips och snacks och det har vi gjort i årtionden, för oss är det ett hantverk från början till slut, förklarar bolaget om sin verksamhet.

– Vi står med båda fötterna stadigt i den halländska myllan samtidigt som vi kryddar med smaker från hela världen och kallar det hela för ”Halländskt hantverk”. Från lilla Laholm. 

– Gårdschips ägs av koncernen Premium Snacks Nordic AB som utvecklar, tillverkar och säljer chips och snacks av hög kvalitet.

Obs: Bilden visar inte samma produkt som beskrivs i artikeln

Foto: E. Vittoriosi

Text: Redaktionen

Det nya läkemedlet kan tas i tablettform och har en helt annan verkningsmekanism än de omtalade GLP-1-baserade läkemedlen, till exempel Ozempic.

Ozempic och andra populära GLP-1-baserade läkemedel påverkar hungern genom signalöverföring mellan tarmen och hjärnan, men kan ofta ge biverkningar som minskad aptit, förlust av muskelmassa och problem med mage och tarm.

Den nya substansen ger inte samma biverkningar. Enligt forskarna aktiverar läkemedlet i stället ämnesomsättningen i skelettmuskulaturen.

Slipper vanliga biverkningar

I studier har den nya substansen visat sig ha positiva effekter på blodsockerkontroll och kroppssammansättning, utan att orsaka biverkningar som ofta förekommer vid användning av Ozempic och liknande läkemedel.

– Våra resultat pekar mot en framtid där vi kan förbättra den metabola hälsan utan att förlora muskelmassa. Muskler är viktiga både vid typ 2-diabetes och obesitas, och muskelmassa är också direkt korrelerat till livslängd.

Det säger Tore Bengtsson, som är professor vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

”Stor betydelse”

Shane C. Wright, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet, är en annan av forskarna bakom studien.

Han beskriver det nya läkemedlet som ett stort genombrott i behandlingen av diabetes och obesitas.

– Det här läkemedlet representerar en helt ny typ av läkemedelsbehandling. Jag tror att det här kan komma att få stor betydelse för patienter med typ 2-diabetes och obesitas. Vår substans verkar främja hälsosam viktminskning och dessutom slipper patienten ta sprutor.

FAKTA: Nya läkemedlet

- Läkemedelssubstansen bygger på en molekyl – en sorts β2-agonist som forskarna har utvecklat i ett laboratorium.

- Molekylen kan aktivera viktiga signalvägar i kroppen på ett nytt sätt, vilket ger en positiv effekt på musklerna utan att överstimulera hjärtat, vilket är ett känt problem med β2-agonister.

- Nästa steg är en större, klinisk fas II-studie som planeras av Atrogi AB, det företag som utvecklar läkemedelssubstansen. I den första studien deltog 48 friska försökspersoner och 25 personer med typ 2-diabetes.

Källa: Karolinska institutet

Foto: Magnus Pehrsson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen