UTRIKES: Förolämpning på nätet kan ge fängelsestraff

2022 06 14

En hård jargong på internet kan leda till ett års fängelse.

Det är den nya vekligheten i Japan.

Landets parlament antog under måndagen en lagstiftning som gör att ”onlineförolämpningar” kan bestraffas med fängelse, rapporterar CNN.

Stor oro över nätmobbning

Den nya lagen träder i kraft mitt under en känslig tid i Japan.

Det finns en ökad oro för nätmobbning bland allmänheten efter att en känd tv-stjärna tog sitt liv efter att ha blivit utsatt för övergrepp på sociala medier.

Hana Kimuras död utlyste chock och sorg över hela landet. Många pekade på att den omfattande nätmobbningen som hon fått utstå föranledde hennes självmord.

22-åringen var bland annat känd för sin roll i Netflix-serien "Terrace House".

Startade kampanj

Skådespelerskans mamma, före detta professionella brottaren Kyoko Kimura, har kampanjat för en starkare lagstiftning mot nätmobbning efter hennes dotters död.

– Jag vill att folk ska veta att nätmobbning är ett brott, sa hon på en presskonferens efter att den nya lagen trätt i kraft, uppger CNN.

Hon lovordade parlamentets beslut och framhävde att hon hoppas att beslutet kommer att leda till fler domar.

Riskerar fängelse

Personer som bryter mot den nya lagen riskerar höga böter och i värsta fall upp till ett års fängelse.

Enligt Japans nya lag definieras förolämpningar som något som offentligt förnedrar någons sociala ställning utan att hänvisa till specifik fakta eller till en specifik handling, rapporterar CNN med hänvisning till Japans justitiedepartement.

Kan begränsa yttrandefriheten

Lagen kritiseras.

Motståndare hävdar att den kan begränsa yttrandefriheten och hindra kritik av makthavare.

Advokaten Seiho Cho anser att det måste finnas tydligare riktlinjer för vad som definieras som en förolämpning.

– Det måste finnas en riktlinje som gör skillnad på vad som klassificeras som en förolämpning eller ej. Om någon kallar Japans ledare för en idiot, kan det för tillfället, enligt den nya lagen, klassas som en förolämpning, säger han, enligt CNN.

Foto: K. Baker

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen