UTRIKES: Förolämpning på nätet kan ge fängelsestraff

2022 06 14

En hård jargong på internet kan leda till ett års fängelse.

Det är den nya vekligheten i Japan.

Landets parlament antog under måndagen en lagstiftning som gör att  ”onlineförolämpningar” kan bestraffas med fängelse, rapporterar CNN.

Stor oro över nätmobbning

Den nya lagen träder i kraft mitt under en känslig tid i Japan.

Det finns en ökad oro för nätmobbning bland allmänheten efter att en känd tv-stjärna tog sitt liv efter att ha blivit utsatt för övergrepp på sociala medier.

Hana Kimuras död utlyste chock och sorg över hela landet. Många pekade på att den omfattande nätmobbningen som hon fått utstå föranledde hennes självmord.

22-åringen var bland annat känd för sin roll i Netflix-serien "Terrace House".

Startade kampanj

Skådespelerskans mamma, före detta professionella brottaren Kyoko Kimura, har kampanjat för en starkare lagstiftning mot nätmobbning efter hennes dotters död.

– Jag vill att folk ska veta att nätmobbning är ett brott, sa hon på en presskonferens efter att den nya lagen trätt i kraft, uppger CNN.

Hon lovordade parlamentets beslut och framhävde att hon hoppas att beslutet kommer att leda till fler domar.

Riskerar fängelse

Personer som bryter mot den nya lagen riskerar höga böter och i värsta fall upp till ett års fängelse.

Enligt Japans nya lag definieras förolämpningar som något som offentligt förnedrar någons sociala ställning utan att hänvisa till specifik fakta eller till en specifik handling, rapporterar CNN med hänvisning till Japans justitiedepartement.

Kan begränsa yttrandefriheten

Lagen kritiseras.

Motståndare hävdar att den kan begränsa yttrandefriheten och hindra kritik av makthavare.

Advokaten Seiho Cho anser att det måste finnas tydligare riktlinjer för vad som definieras som en förolämpning.

– Det måste finnas en riktlinje som gör skillnad på vad som klassificeras som en förolämpning eller ej. Om någon kallar Japans ledare för en idiot, kan det för tillfället, enligt den nya lagen, klassas som en förolämpning, säger han, enligt CNN.

Foto: K. Baker

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen