Förra finansministerns hårda anklagelse

2022 11 09

Tidigare finansminister Mikael Damberg (S) uttrycker stor oro för den demokratiska utvecklingen i Sverige.

Anledningen är att Sverigedemokraterna blivit ett stödparti till regeringen, framhåller han i SVT:s program “30 minuter”.

Enligt Damberg har makten legat i SD:s händer när Tidöavtalet sattes samman tillsammans med regeringspartierna M, KD och L och som innehåller nästan 200 reformförslag.

– Det här är ett parti som i Tidöavtalet lyckats att få med de andra partierna att dela upp befolkningen väldigt tydligt, och som använder sin mediala svans för att hata och hota. Tro inte att det inte har en inverkan på demokratin, säger den före detta ministern i programmet.

Uppmanar Åkesson och Kristersson

Damberg lyfter fram exemplet att flera moderata politiker i Sölvesborg utsattes för stora mängder hot när de valde att hoppa av samarbetet med SD, som fick 39 procent av rösterna i kommunvalet.

Bland annat beskrev Moderaternas gruppledare att hon inte vågade lämna sin bostad på en hel helg.

– Se på det hot och hat som drabbade de moderater som gjorde det här vägvalet. Det menar jag utmanar demokratin och då måste, menar jag, inte bara Jimmie Åkesson ta ansvar för SD i den nya maktpositionen, säger Mikael Damberg.

– Jag menar också att Ulf Kristersson har ansvar för partier han samarbetar med.

Tackar nej till inbjudan

SVT har bjudit in den nya finansministern Elisabeth Svantesson (M) samt statsminister Ulf Kristersson (M) för att delta i programmet och svara på kritiken, men enligt kanalen har båda två tackat nej.

Så har även övriga partiledare i regeringsunderlaget gjort.

– Vår programidé är att intervjua makthavare, då är det ju tråkigt att de inte vill komma, men vi hoppas förstås att det ändras, säger programledaren Anders Holmberg som även berättar att man sökt flera ministrar och riksdagsledamöter på Kristerssons sida, till SVT.

"Jätteförvånande"

I en intervju med Expressen uttryckte Anders Holmberg igår att det var besked han inte hade räknat med att få.

– Jag är jätteförvånad, de ställer ju upp i andra sammanhang. Det är nej gång på gång, sade programledaren.

Anders Holmberg har även intervjuats av Dagens Nyheter där han berättar att företrädare för M, KD, L och SD motiverar sina beslut med att man inte hinner eller måste prioritera annat.

I samma intervju berättar han också att tv-redaktionen på omvägar fått höra att de tuffa frågorna i programmet kan vara en anledning till att inbjudna gäster tackar nej, men att han inte upplever att han gör så mycket annorlunda än journalister i andra intervjuer.

LÄS MER: Fyra SD-toppar och fem moderater säger nej till SVT – Hela listan

LÄS MER: Alla fyra partiledare säger nej till SVT:s inbjudan

LÄS MER: Hatstorm mot Moderaterna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler.

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen