Förra finansministerns hårda anklagelse

2022 11 09

Tidigare finansminister Mikael Damberg (S) uttrycker stor oro för den demokratiska utvecklingen i Sverige.

Anledningen är att Sverigedemokraterna blivit ett stödparti till regeringen, framhåller han i SVT:s program “30 minuter”.

Enligt Damberg har makten legat i SD:s händer när Tidöavtalet sattes samman tillsammans med regeringspartierna M, KD och L och som innehåller nästan 200 reformförslag.

– Det här är ett parti som i Tidöavtalet lyckats att få med de andra partierna att dela upp befolkningen väldigt tydligt, och som använder sin mediala svans för att hata och hota. Tro inte att det inte har en inverkan på demokratin, säger den före detta ministern i programmet.

Uppmanar Åkesson och Kristersson

Damberg lyfter fram exemplet att flera moderata politiker i Sölvesborg utsattes för stora mängder hot när de valde att hoppa av samarbetet med SD, som fick 39 procent av rösterna i kommunvalet.

Bland annat beskrev Moderaternas gruppledare att hon inte vågade lämna sin bostad på en hel helg.

– Se på det hot och hat som drabbade de moderater som gjorde det här vägvalet. Det menar jag utmanar demokratin och då måste, menar jag, inte bara Jimmie Åkesson ta ansvar för SD i den nya maktpositionen, säger Mikael Damberg.

– Jag menar också att Ulf Kristersson har ansvar för partier han samarbetar med.

Tackar nej till inbjudan

SVT har bjudit in den nya finansministern Elisabeth Svantesson (M) samt statsminister Ulf Kristersson (M) för att delta i programmet och svara på kritiken, men enligt kanalen har båda två tackat nej.

Så har även övriga partiledare i regeringsunderlaget gjort.

– Vår programidé är att intervjua makthavare, då är det ju tråkigt att de inte vill komma, men vi hoppas förstås att det ändras, säger programledaren Anders Holmberg som även berättar att man sökt flera ministrar och riksdagsledamöter på Kristerssons sida, till SVT.

"Jätteförvånande"

I en intervju med Expressen uttryckte Anders Holmberg igår att det var besked han inte hade räknat med att få.

– Jag är jätteförvånad, de ställer ju upp i andra sammanhang. Det är nej gång på gång, sade programledaren.

Anders Holmberg har även intervjuats av Dagens Nyheter där han berättar att företrädare för M, KD, L och SD motiverar sina beslut med att man inte hinner eller måste prioritera annat.

I samma intervju berättar han också att tv-redaktionen på omvägar fått höra att de tuffa frågorna i programmet kan vara en anledning till att inbjudna gäster tackar nej, men att han inte upplever att han gör så mycket annorlunda än journalister i andra intervjuer.

LÄS MER: Fyra SD-toppar och fem moderater säger nej till SVT – Hela listan

LÄS MER: Alla fyra partiledare säger nej till SVT:s inbjudan

LÄS MER: Hatstorm mot Moderaterna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen