Förra finansministerns hårda anklagelse

2022 11 09

Tidigare finansminister Mikael Damberg (S) uttrycker stor oro för den demokratiska utvecklingen i Sverige.

Anledningen är att Sverigedemokraterna blivit ett stödparti till regeringen, framhåller han i SVT:s program “30 minuter”.

Enligt Damberg har makten legat i SD:s händer när Tidöavtalet sattes samman tillsammans med regeringspartierna M, KD och L och som innehåller nästan 200 reformförslag.

– Det här är ett parti som i Tidöavtalet lyckats att få med de andra partierna att dela upp befolkningen väldigt tydligt, och som använder sin mediala svans för att hata och hota. Tro inte att det inte har en inverkan på demokratin, säger den före detta ministern i programmet.

Uppmanar Åkesson och Kristersson

Damberg lyfter fram exemplet att flera moderata politiker i Sölvesborg utsattes för stora mängder hot när de valde att hoppa av samarbetet med SD, som fick 39 procent av rösterna i kommunvalet.

Bland annat beskrev Moderaternas gruppledare att hon inte vågade lämna sin bostad på en hel helg.

– Se på det hot och hat som drabbade de moderater som gjorde det här vägvalet. Det menar jag utmanar demokratin och då måste, menar jag, inte bara Jimmie Åkesson ta ansvar för SD i den nya maktpositionen, säger Mikael Damberg.

– Jag menar också att Ulf Kristersson har ansvar för partier han samarbetar med.

Tackar nej till inbjudan

SVT har bjudit in den nya finansministern Elisabeth Svantesson (M) samt statsminister Ulf Kristersson (M) för att delta i programmet och svara på kritiken, men enligt kanalen har båda två tackat nej.

Så har även övriga partiledare i regeringsunderlaget gjort.

– Vår programidé är att intervjua makthavare, då är det ju tråkigt att de inte vill komma, men vi hoppas förstås att det ändras, säger programledaren Anders Holmberg som även berättar att man sökt flera ministrar och riksdagsledamöter på Kristerssons sida, till SVT.

"Jätteförvånande"

I en intervju med Expressen uttryckte Anders Holmberg igår att det var besked han inte hade räknat med att få.

– Jag är jätteförvånad, de ställer ju upp i andra sammanhang. Det är nej gång på gång, sade programledaren.

Anders Holmberg har även intervjuats av Dagens Nyheter där han berättar att företrädare för M, KD, L och SD motiverar sina beslut med att man inte hinner eller måste prioritera annat.

I samma intervju berättar han också att tv-redaktionen på omvägar fått höra att de tuffa frågorna i programmet kan vara en anledning till att inbjudna gäster tackar nej, men att han inte upplever att han gör så mycket annorlunda än journalister i andra intervjuer.

LÄS MER: Fyra SD-toppar och fem moderater säger nej till SVT – Hela listan

LÄS MER: Alla fyra partiledare säger nej till SVT:s inbjudan

LÄS MER: Hatstorm mot Moderaterna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen