Förra finansministerns hårda anklagelse

2022 11 09

Tidigare finansminister Mikael Damberg (S) uttrycker stor oro för den demokratiska utvecklingen i Sverige.

Anledningen är att Sverigedemokraterna blivit ett stödparti till regeringen, framhåller han i SVT:s program “30 minuter”.

Enligt Damberg har makten legat i SD:s händer när Tidöavtalet sattes samman tillsammans med regeringspartierna M, KD och L och som innehåller nästan 200 reformförslag.

– Det här är ett parti som i Tidöavtalet lyckats att få med de andra partierna att dela upp befolkningen väldigt tydligt, och som använder sin mediala svans för att hata och hota. Tro inte att det inte har en inverkan på demokratin, säger den före detta ministern i programmet.

Uppmanar Åkesson och Kristersson

Damberg lyfter fram exemplet att flera moderata politiker i Sölvesborg utsattes för stora mängder hot när de valde att hoppa av samarbetet med SD, som fick 39 procent av rösterna i kommunvalet.

Bland annat beskrev Moderaternas gruppledare att hon inte vågade lämna sin bostad på en hel helg.

– Se på det hot och hat som drabbade de moderater som gjorde det här vägvalet. Det menar jag utmanar demokratin och då måste, menar jag, inte bara Jimmie Åkesson ta ansvar för SD i den nya maktpositionen, säger Mikael Damberg.

– Jag menar också att Ulf Kristersson har ansvar för partier han samarbetar med.

Tackar nej till inbjudan

SVT har bjudit in den nya finansministern Elisabeth Svantesson (M) samt statsminister Ulf Kristersson (M) för att delta i programmet och svara på kritiken, men enligt kanalen har båda två tackat nej.

Så har även övriga partiledare i regeringsunderlaget gjort.

– Vår programidé är att intervjua makthavare, då är det ju tråkigt att de inte vill komma, men vi hoppas förstås att det ändras, säger programledaren Anders Holmberg som även berättar att man sökt flera ministrar och riksdagsledamöter på Kristerssons sida, till SVT.

"Jätteförvånande"

I en intervju med Expressen uttryckte Anders Holmberg igår att det var besked han inte hade räknat med att få.

– Jag är jätteförvånad, de ställer ju upp i andra sammanhang. Det är nej gång på gång, sade programledaren.

Anders Holmberg har även intervjuats av Dagens Nyheter där han berättar att företrädare för M, KD, L och SD motiverar sina beslut med att man inte hinner eller måste prioritera annat.

I samma intervju berättar han också att tv-redaktionen på omvägar fått höra att de tuffa frågorna i programmet kan vara en anledning till att inbjudna gäster tackar nej, men att han inte upplever att han gör så mycket annorlunda än journalister i andra intervjuer.

LÄS MER: Fyra SD-toppar och fem moderater säger nej till SVT – Hela listan

LÄS MER: Alla fyra partiledare säger nej till SVT:s inbjudan

LÄS MER: Hatstorm mot Moderaterna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen