Forskare avlivar myt om D-vitamin

2025 05 14

Att låga nivåer av D-vitamin kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom är en vedertagen uppfattning.

Men påståendet saknar vetenskapligt stöd.

Det finns inget stöd i forskningen för att brist på D-vitamin under mörka vintermånader leder till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Det fastslår en ny stor studie från forskare vid Umeå universitet.

Enligt forskarna kan den högre dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom under vintermånaderna kopplas till andra orsaker än D-vitaminbrist.

– Att hjärt- och kärlsjukdom är vanligare på vintern beror snarare på faktorer som att vi då rör oss mindre och är mer utsatta för luftföroreningar och luftvägsinfektioner medan D-vitaminet däremot i stort sett tycks sakna betydelse i sammanhanget, säger studiens försteförfattare Viktor Oskarsson, specialistläkare i internmedicin vid Piteå sjukhus och anknuten till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Stor studie

Den svenska studien baseras på data från nästan 80 000 personer i sex europeiska länder. Deltagarna har fått lämna blodprov för bestämning av D-vitaminnivåer. Proverna har sedan följts upp för att studera risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Under toppmånaderna augusti och september uppvisade deltagarna högst D-vitaminnivåer – 79 procent högre än mars och april som hade lägst.

De höga nivåerna av D-vitamin hade dock ingen effekt på förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom.

– Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdom var visserligen något högre i dalmånaderna jämfört med toppmånaderna, men inte jämfört med alla andra månader, trots att skillnaden i D-vitamin varierade kraftigt. Den högsta dödligheten inträffade dessutom några månader efter de lägsta D-vitaminnivåerna, samtidigt som dödligheten började minska redan i maj, kort efter de låga D-vitaminnivåerna, framhåller forskarna i studien.

Slår fast: Finns inget samband

Med anledning av det tydliga resultatet fastslår forskarna att det inte finns något orsakssamband mellan D-vitaminnivåer och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom.

– Detta är ytterligare en vanlig föreställning om D-vitamin som vi nu kan avliva. En annan sådan ’sanning’ är att vi nordbor skulle ha större brist än sydeuropéer. Det har vi tidigare kunnat visa inte stämmer. Därmed inte sagt att D-vitamintillskott är dåligt eller saknar betydelse för alla personer, men det är ingen universalkur, säger Viktor Oskarsson.

Bra för kroppen

- D-vitamin har många funktioner i kroppen och behövs bland annat för att bilda starka tänder och ett starkt skelett. Kroppens depåer av D-vitamin kommer dels från mat, dels bildas det i huden efter solexponering.

- D-vitamin är naturligt förkommande i bland annat fet fisk. I Sverige berikas de flesta mejeri- och margarinprodukter med D-vitamin.

Källa: Umeå universitet

Livsmedelsverkets rekommenderar

Under sommarhalvåret är solbestrålning på huden den viktigaste källan för D-vitamin.
För att bilda D-vitamin motsvarande ett dagligt intag av 5-10 mikrogram från mat räcker det i juni och juli att vara ute barärmad upp till en kvart 2-3 gånger i veckan.
Vitaminet lagras i kroppen och det som har bildats av solen kan täcka en del av behovet under vinterhalvåret.
Det rekommenderade dagliga behovet varierar med ålder och hur mycket man vistas i solen.

Grupp/ålder	Rekommenderat intag per dag
Spädbarn och barn under 2 år	10 mikrogram
Barn och vuxna under 75 år	10 mikrogram
Vuxna med lite eller ingen solexponering	20 mikrogram
Vuxna över 75 år	20 mikrogram

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Blackwell

Text: Redaktionen

Många hushåll har fått fel information om elpriset

2025 11 08

Råd om att använda el när priset är som lägst kan bli dyrt.

Nya effekttariffer träder i kraft nästa år, vilket innebär att kostnaden istället styrs av hur mycket el som används samtidigt.

Om flera apparater går på samma gång, som laddning av bilen och matlagning, kan räkningen bli hög trots lågt elpris, rapporterar DN.

Effektavgifter förändrar regler

Under de senaste åren har svenska hushåll ofta uppmanats att använda el när spotpriserna är låga, ofta mitt på dagen.

Men från årsskiftet införs effekttariffer, en typ av elnätsavgift som baseras på hur mycket el som används samtidigt, inte bara på totalförbrukningen.

Det betyder att även om elen verkar billig kan kostnaden bli hög om flera saker körs samtidigt, till exempel laddning av bilen, tvättmaskin, diskmaskin och matlagning.

LÄS MER: “Kan kosta över 4 500 kronor” – viktig uppmaning till bolånetagare

Råden är missvisande

Det är framför allt hushåll som laddar elbilar hemma som kan få obehagliga överraskningar på elräkningen.

Hittills är det främst villakunder hos Ellevio som redan har berörts, men fler elnätsbolag väntas införa liknande avgifter under hösten, och år 2027 ska systemet gälla för alla.

Många hushåll har följt råden att ladda bilen när elpriset är som lägst, men upplevt höga räkningar som ett resultat.

– Detta är obegripligt, att man ska straffas för att man laddar elbilen när priset är som lägst. Det är ologiskt att man inte använder elen när det är stor överskottsproduktion mitt på dagen, säger Roland Müller-Suur som är kund hos Ellevio, till DN.

Villaägarnas Riksförbund kallar systemet “ett dyrt experiment” menar att det inte är rimligt att förvänta sig att genomsnittliga hushåll ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning.

Undvik dyra elräkningar

För att hålla kostnaderna nere bör hushåll sprida ut användningen av el över dygnet och undvika att flera stora apparater går samtidigt.

Smarta timers, automatiska styrsystem, nattladdning och kombination med solceller eller husbatteri kan hjälpa, men kräver planering och teknik.

– Elmarknaden är komplicerad just nu. Priserna kan vara låga samtidigt som effektavgifterna är höga. Det är svårt att fatta beslut, och dessutom är effekttarifferna uppbyggda på olika sätt, säger Thomas Björkström, talesperson på Konsumenternas Elmarknadsbyrå.

LÄS MER: Norden: Bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Foto: Svenska kraftnät resp C. Patterson

Text: Redaktionen

Ryssland i krisläge – “ny front” från asiatiskt land

2025 11 08

Ryssland reagerar på ett grannlands växande band till Nato.

Azerbajdzjans närmande till Nato väcker oro i Moskva och skapar spänningar i södra Kaukasus, ett område Ryssland länge betraktat som sin bakgård, rapporterar Newsweek.

Band till Nato stärks

Azerbajdzjans president Ilham Aliyev har träffat en Nato-delegation för att diskutera militär modernisering och hur landets försvar kan anpassas till alliansens standarder.

– Moderniseringen av landets armé kommer att fortsätta, säger han efter mötet och menar att samarbetet med Nato är en del av den strategin.

Samarbetet mellan Azerbajdzjan och Nato är inte nytt – landet gick redan 1994 med i programmet Partnership for Peace, men de senaste månadernas intensifiering väcker nya geopolitiska frågor.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Moskva varnar

Reaktionerna i Moskva har varit starka.

Ryska militäranalytiker menar att utvecklingen hotar landets säkerhet och inflytande i regionen.

– Natos närvaro i södra Kaukasus skulle innebära att Kaspiska havet inte längre är ett hav av fred. Hoten – både terroristiska och militära – kommer öka kraftigt. Därför kräver Bakus agerande ett lämpligt svar från Moskva, säger Konstantin Sivkov, militärexpert, till den ryska tidningen Vzglyad.

Ryssland fruktar att Azerbajdzjans växande samarbete med väst kan leda till att Nato får fotfäste vid dess södra gräns, något som Kreml beskriver som en ”ny front”.

Flera ryska kommentatorer varnar för att Azerbajdzjan på sikt kan ersätta sovjettidens militära struktur med Nato-modeller och börja köpa västerländska vapen.

Oroligheterna förstärks av ett fredsavtal mellan Azerbajdzjan och Armenien, undertecknat i Washington i augusti.

Kraftig balansgång

Trots spänningarna vill Azerbajdzjan undvika en öppen konfrontation med Moskva.

Landet är en viktig handelspartner för Ryssland och kontrollerar en nyckelrutt i det internationella nord-sydliga transportnätet mellan Ryssland och Iran.

Men Baku stärker samtidigt banden till väst för att minska sitt beroende av Kreml.

– Azerbajdzjan ser sig självt som en betydande regional makt som står starkare när det är fritt från Kremls politiska bojor. Och det finns inte mycket Ryssland kan göra åt det, säger Emil Avdaliani, expert på internationella relationer.

LÄS MER: Nytt Tomahawk-besked – direkt från Zelenskyj

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen