JUST NU: Forskare slår larm – storstäder kan bli obeboeliga

2022 06 17

På grund av ökad värmebölja kan det bli omöjligt att bo i flera europeiska storstäder.

Varningen kommer från franska forskare som menar att städer håller på att kvävas av allt högre temperaturer, skriver Le Monde.

Städerna kan bli obeboeliga

I Frankrike har man observerat skillnader på så mycket som tio grader mellan centrala distrikt i exempelvis Paris, Lyon och Toulouse jämfört med landsbygden.

Om ingenting görs före 2050, då städernas storlek och befolkningen kommer att ha växt ännu mer, kommer städerna till och med att vara obeboeliga, menar forskarna enligt den franska tidningen.

Drar till sig värme

Det är framför allt vägar och byggnader i städerna som på grund av sina mörka färger drar till sig värme under dagen och släpper ifrån sig den under natten.

Därutöver anses biltrafik och industriverksamhet påverka stadstemperaturen i högre utsträckning än utanför städerna.

Överdödlighet på 141 procent

Le Monde hänvisar till värmeböljan 2003 som orsakade 15 000 dödsfall i Frankrike. 

Det året hade Paris en överdödlighet på 141 procent, jämfört med 40 procent på landsbygden.

Träd och vita tak

Som en del av försöken att bromsa uppvärmningen uppmanar forskarna städerna att plantera fler träd. 

Att anlägga fler miniparker eller måla hustaken vita är andra förslag som nämns, skriver tidningen.

Skakande värmebölja

Frankrike upplever just nu en skakande värmbebölja. Delar av landet mätte idag 40 grader och flera konserter och utomhusevent har ställts in i bland annat Bordeaux, rapporterar BBC.

I Gironde har allmänheten rekommenderats att undvika offentliga sammankomster.

– Alla står inför en hälsorisk, säger Fabienne Buccio, tjänsteman i Gironde, till France Bleu Radio.

Fåglar faller från skyn

Ovanligt tidiga värmeböljor har även drabbat andra länder och städer i Europa.

I spanska Sevilla har det redan  gått så långt att fåglar faller från skyn på grund av de höga temperaturerna, rapporterar The Guardian.

Flyr värmen

Det är framför allt fågelungarna som drabbas eftersom de flyr från sina bon alldeles för tidigt i försök att undkomma den extrema värmen.

– Går du ner för gatan skulle du finna 100 fågelungar, några döende och några knappt levande, säger biologen Elena Morena Portillo till tidningen.

“Blir en ugn”

Fåglarna bygger ofta sina bon i byggnadsfasader som drar åt sig värme.

– Våra byggnader är vanligtvis gjorda av betong eller metallplåtar och dessa blir väldigt varma. Så det blir en ugn och fågelungarna, som inte kan flyga än, rusar ut eftersom de inte tål temperaturen inuti, säger Elena Morena Portillo.

38 grader i Paris

Imorgon väntas det bli uppemot 38 grader i skuggan i Paris, enligt lokala väderprognoser.

I Sevilla syns en prognos på drygt 35 grader den kommande vecka.

Foto: M. Ng

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen