Forskare varnar för kärnvapenkrig – ”domedagsklockan” ställs om

2025 01 28

Den så kallade Domedagsklockan har ställts om, och forskare varnar för att mänskligheter står inför allvarliga risker, inklusive kärnvapenkrig.

Den så kallade Domedagsklockan har som syfte att ge en fingervisning om hur nära mänskligheten är ett totalt katastrofscenario. Midnatt är det klockslag som symboliserar jordens undergång.

Det är vetenskaps- och säkerhetsstyrelsen SASB och tidskriften Bulletin of the Atomic Sciences (BAS) som varje år bedömer huruvida Domedagsklockan ska ställas om.

Och nu har klockan ställts om igen – samtidigt som den möts av kritik, rapporterar Newsweek.

Klockan ställs om

På tisdagen meddelades att tiden på Domedagsklockan flyttas fram en sekund.

Det innebär att vi nu är 89 sekunder ifrån midnatt, i metaforisk mening, enligt forskarnas bedömning.

Det är det närmaste som klockan har varit midnatt sedan den skapades 1947.

Beslutet att ställa fram klockan en sekund närmare midnatt grundar sig på hur utvecklingen har sett ut i världen det senaste året.

– Världen har inte gjort tillräckliga framsteg avseende de existentiella risker som hotar hela mänskligheten, kommenterar Daniel Holz, ordförande för den styrelse som ansvarar för klockan, enligt tidningen.

– När vi ställer klockan närmare midnatt skickar vi en skarp signal. Eftersom världen redan är farligt nära stupet, bör varje rörelse mot midnatt tas som en indikation på extrem fara och en omisskännlig varning, tillägger han.

Kritiska röster höjs

Varningen avser bland annat risken för kärnvapenkrig och andra förödande krig, men även klimatförändringar, biologiska hot samt potentiella hot från den teknologiska utvecklingen, med mera.

Men långt ifrån alla tar Domedagsklockan på allvar.

Vissa är tvärtom väldigt kritiska till hela företeelsen.

– Domedagsklockan flyttades fram till 89 sekunder till midnatt. Så under det senaste året kom vi närmare att förstöra världen med en sekund? Jag är inte säker på vad jag ska göra med den här informationen, kommenterar Andrey Baklitskiy, forskare vid FN:s institut för nedrustning, på X.

Han får medhåll av Steve Goldstein, chef för europeiska MarketWatch.

– Idag är den årliga återställningen av Doomsday-klockan, vilket är statistiskt nonsens. Vid det här laget, med tanke på sannolikheterna den tilldelar, borde vi alla vara döda, skriver Goldstein på X.

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen