Första M-attacken på Magdalena Andersson sen beskedet

2021 09 09

För första gången sedan Stefan Löfvens avgångsbesked går nu Moderaterna till attack mot Magdalena Andersson (S) i sina sociala mediekanaler.

Attacken har ägt rum i dag både på Facebook och Instagram.

Viktiga signaler

Att finansministern är föremål för Moderaternas attack som äger rum är intressant på flera sätt:

Det signalerar att M-KD-SD-L-sidan nu ser det som sannolikt att hon blir S nya partiledare. Detta är ingen överraskning men nästa punkt är desto intressantare:

Det signalerar vilka sakfrågor som M riktar in sig på när det gäller S troliga nya ledare

Nya skatter

Och frågorna som står i centrum handlar inte helt oväntat om ekonomi:

Om det varit politiskt möjligt hade vi infört arvsskatt och fastighetsskatt lyder rubriken

Bilden har röd bakgrund och visar en stram finansminister med armarna i kors.

Moderaternas skriver även följande text i inlägget:

Vi betalar redan världens fjärde högsta skatter. Ändå diskuterar Socialdemokraterna höjd skatt på sparande och återinförd fastighetsskatt. Fråga är: får vi valuta för skattepengarna?

ANALYS

Arvsskatten slopades 2005 av Socialdemokraterna och skatten ansågs slå hårt mot bland annat familjeföretagare.

Fastighetsskatten slopades 2008 och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsskatten var en av de mest utskällda skatterna och även om den av många experter anses som en stabil och svårmanipulerad skatt så var den av många mycket illa omtyckt.

Ingen valvinnare

Att kampanja för att införa dessa skatter kan väcka stöd bland vänstern i svensk politik men det är ingen valvinnare. Tvärtom – när enskilda S-distrikt signalerade i våras att man ville återinföra fastighetsskatten så blev protesterna så tydliga att Löfven illa kvickt gick ut och meddelade att det inte blir något med den saken.

Ingen slump

Moderaternas fokus i sin första attack mot Magdalena Andersson (S) inför det väntade partiledarbytet är ingen slump. De båda skatterna är inget som kan lyfta S i valrörelsen 2022.

Dessutom skulle Centern aldrig acceptera skatterna och utan Centern har inte S någon större chans i valet 2022.

Foto: Moderaterna FB

[yop_poll id="598"]

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Omtalad skatt kan avskaffas – pensionärer skulle gynnas

2026 10 21

En av de mer omstridda skatterna i Sverige kan vara på väg att försvinna.

Sedan augusti är den så kallade flyttskatten, det vill säga reavinstskatten eller kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad, föremål för utredning.

Kristdemokraterna sade så sent som i maj att de vill att skatten avskaffas.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen. Därför ser vi nu över flyttskatterna i syfte att skapa en mer välfungerande bostadsmarknad, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när utredningen tillsattes.

Var sjätte skulle flytta

Om utredningen skulle landa i en rekommendation att avskaffa skatten, och det sedan också drivs igenom, skulle det få var sjätte bostadsägare att överväga att flytta. Det visar en ny undersökning från Nordea som gjorts på uppdrag av Verian.

För stockholmare är motsvarande siffra så hög som 20 procent. Med andra ord skulle det sätta fart på bostadsmarknaden, menar storbanken.

– Att 16–20 procent av bostadsägarna skulle överväga att flytta visar att slopandet av flyttskatten skulle få betydelse för ökad rörlighet. Eftersom bara tre procent av de som bor i villa och tio procent av de som bor i bostadsrätt flyttar under ett normalt år, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Läs mer: 34 000 kronor i lön – många måste anställas nu

Experten: skulle gynna många pensionärer

Idag ligger reavinstskatten när du säljer din bostad med vinst på 22 procent.

Enligt Anders Stenkrona finns det många i Sverige som skulle gynnas av att skatten försvinner. I synnerhet bostadsägare som fått en stor värdeökning på bostaden, men ännu inte sålt den. Många pensionärer tillhör den gruppen, understryker privatekonomen.

– Det är typiskt sett äldre personer som bor i en förhållandevis värdefull bostad som de köpte för länge sedan. De slipper skatta sin reavinst då, säger han till SvD.

Läs mer: Kalldusch för bolånetagare – “Hoppas vi har fel”

Foto: D. Mackay resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen