Första M-attacken på Magdalena Andersson sen beskedet

2021 09 09

För första gången sedan Stefan Löfvens avgångsbesked går nu Moderaterna till attack mot Magdalena Andersson (S) i sina sociala mediekanaler.

Attacken har ägt rum i dag både på Facebook och Instagram.

Viktiga signaler

Att finansministern är föremål för Moderaternas attack som äger rum är intressant på flera sätt:

Det signalerar att M-KD-SD-L-sidan nu ser det som sannolikt att hon blir S nya partiledare. Detta är ingen överraskning men nästa punkt är desto intressantare:

Det signalerar vilka sakfrågor som M riktar in sig på när det gäller S troliga nya ledare

Nya skatter

Och frågorna som står i centrum handlar inte helt oväntat om ekonomi:

Om det varit politiskt möjligt hade vi infört arvsskatt och fastighetsskatt lyder rubriken

Bilden har röd bakgrund och visar en stram finansminister med armarna i kors.

Moderaternas skriver även följande text i inlägget:

Vi betalar redan världens fjärde högsta skatter. Ändå diskuterar Socialdemokraterna höjd skatt på sparande och återinförd fastighetsskatt. Fråga är: får vi valuta för skattepengarna?

ANALYS

Arvsskatten slopades 2005 av Socialdemokraterna och skatten ansågs slå hårt mot bland annat familjeföretagare.

Fastighetsskatten slopades 2008 och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsskatten var en av de mest utskällda skatterna och även om den av många experter anses som en stabil och svårmanipulerad skatt så var den av många mycket illa omtyckt.

Ingen valvinnare

Att kampanja för att införa dessa skatter kan väcka stöd bland vänstern i svensk politik men det är ingen valvinnare. Tvärtom – när enskilda S-distrikt signalerade i våras att man ville återinföra fastighetsskatten så blev protesterna så tydliga att Löfven illa kvickt gick ut och meddelade att det inte blir något med den saken.

Ingen slump

Moderaternas fokus i sin första attack mot Magdalena Andersson (S) inför det väntade partiledarbytet är ingen slump. De båda skatterna är inget som kan lyfta S i valrörelsen 2022.

Dessutom skulle Centern aldrig acceptera skatterna och utan Centern har inte S någon större chans i valet 2022.

Foto: Moderaterna FB

[yop_poll id="598"]

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium.

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen.

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg.

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar"

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen

Anders Tegnell varnar för helt ny pandemi

2026 03 24

Sveriges tidigare statsepidemiolog uttalar sig om en framtida pandemi.

Anders Tegnell är på besök i Oslo för en paneldebatt kring ämnet pandemihantering.

Och den före detta svenska statsepidemiologen menar att de nordiska länderna har stor nytta av varandra.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan Norge, Sverige, Danmark och Finland genom åren. Sedan har vi efteråt tittat på hur vi hanterade intensivvård, vaccination och liknande på liknande sätt, säger han till Dagbladet.

Mycket kritik

Under pandemiåren valde Sverige och Norge olika linjer i hanteringen av den enorma smittspridningen.

Den svenska linjen, med öppna skolor och rekommendationer istället för regler, fick kraftig kritik i grannlandet.

Anders Tegnell anser att motsättningarna försvårade arbetet.

– Jag tycker det är synd för jag tror att vi hade klarat pandemin ännu bättre om vi inte hade skapat den här konkurrensen, säger han.

”Orimligt”

Den tidigare chefen för det norska Folkhälsoinstitutet, Camilla Stoltenberg, anser att kritiken mot Tegnell var obefogad.

– Jag upplevde det också som orimligt då. Vi visste faktiskt inte vad som var det bästa sättet att hantera en pandemi, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Framtida pandemi

På frågan om hur en framtida pandemi kan slå mot samhället är Anders Tegnell övertygad.

Nästa pandemi kommer hota världen på helt nya sätt än tidigare, vilket gör att det är omöjligt att förbereda sig fullt ut, varnar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, säger Tegnell.

Bästa förberedelsen

Även om en framtida pandemi kommer slå mot samhället på helt nya sätt, så finns det ändå vägar för att förbereda sig, menar Camilla Stoltenberg.

– Ett gott, demokratiskt samhälle med goda välfärdssystem, hög grad av jämlikhet och hög grad av transparens. Detta är den viktigaste hörnstenen i beredskap vid nödsituationer, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen