Första M-attacken på Magdalena Andersson sen beskedet

2021 09 09

För första gången sedan Stefan Löfvens avgångsbesked går nu Moderaterna till attack mot Magdalena Andersson (S) i sina sociala mediekanaler.

Attacken har ägt rum i dag både på Facebook och Instagram.

Viktiga signaler

Att finansministern är föremål för Moderaternas attack som äger rum är intressant på flera sätt:

Det signalerar att M-KD-SD-L-sidan nu ser det som sannolikt att hon blir S nya partiledare. Detta är ingen överraskning men nästa punkt är desto intressantare:

Det signalerar vilka sakfrågor som M riktar in sig på när det gäller S troliga nya ledare

Nya skatter

Och frågorna som står i centrum handlar inte helt oväntat om ekonomi:

Om det varit politiskt möjligt hade vi infört arvsskatt och fastighetsskatt lyder rubriken

Bilden har röd bakgrund och visar en stram finansminister med armarna i kors.

Moderaternas skriver även följande text i inlägget:

Vi betalar redan världens fjärde högsta skatter. Ändå diskuterar Socialdemokraterna höjd skatt på sparande och återinförd fastighetsskatt. Fråga är: får vi valuta för skattepengarna?

ANALYS

Arvsskatten slopades 2005 av Socialdemokraterna och skatten ansågs slå hårt mot bland annat familjeföretagare.

Fastighetsskatten slopades 2008 och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsskatten var en av de mest utskällda skatterna och även om den av många experter anses som en stabil och svårmanipulerad skatt så var den av många mycket illa omtyckt.

Ingen valvinnare

Att kampanja för att införa dessa skatter kan väcka stöd bland vänstern i svensk politik men det är ingen valvinnare. Tvärtom – när enskilda S-distrikt signalerade i våras att man ville återinföra fastighetsskatten så blev protesterna så tydliga att Löfven illa kvickt gick ut och meddelade att det inte blir något med den saken.

Ingen slump

Moderaternas fokus i sin första attack mot Magdalena Andersson (S) inför det väntade partiledarbytet är ingen slump. De båda skatterna är inget som kan lyfta S i valrörelsen 2022.

Dessutom skulle Centern aldrig acceptera skatterna och utan Centern har inte S någon större chans i valet 2022.

Foto: Moderaterna FB

[yop_poll id="598"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen