Första M-attacken på Magdalena Andersson sen beskedet

2021 09 09

För första gången sedan Stefan Löfvens avgångsbesked går nu Moderaterna till attack mot Magdalena Andersson (S) i sina sociala mediekanaler.

Attacken har ägt rum i dag både på Facebook och Instagram.

Viktiga signaler

Att finansministern är föremål för Moderaternas attack som äger rum är intressant på flera sätt:

Det signalerar att M-KD-SD-L-sidan nu ser det som sannolikt att hon blir S nya partiledare. Detta är ingen överraskning men nästa punkt är desto intressantare:

Det signalerar vilka sakfrågor som M riktar in sig på när det gäller S troliga nya ledare

Nya skatter

Och frågorna som står i centrum handlar inte helt oväntat om ekonomi:

Om det varit politiskt möjligt hade vi infört arvsskatt och fastighetsskatt lyder rubriken

Bilden har röd bakgrund och visar en stram finansminister med armarna i kors.

Moderaternas skriver även följande text i inlägget:

Vi betalar redan världens fjärde högsta skatter. Ändå diskuterar Socialdemokraterna höjd skatt på sparande och återinförd fastighetsskatt. Fråga är: får vi valuta för skattepengarna?

ANALYS

Arvsskatten slopades 2005 av Socialdemokraterna och skatten ansågs slå hårt mot bland annat familjeföretagare.

Fastighetsskatten slopades 2008 och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsskatten var en av de mest utskällda skatterna och även om den av många experter anses som en stabil och svårmanipulerad skatt så var den av många mycket illa omtyckt.

Ingen valvinnare

Att kampanja för att införa dessa skatter kan väcka stöd bland vänstern i svensk politik men det är ingen valvinnare. Tvärtom – när enskilda S-distrikt signalerade i våras att man ville återinföra fastighetsskatten så blev protesterna så tydliga att Löfven illa kvickt gick ut och meddelade att det inte blir något med den saken.

Ingen slump

Moderaternas fokus i sin första attack mot Magdalena Andersson (S) inför det väntade partiledarbytet är ingen slump. De båda skatterna är inget som kan lyfta S i valrörelsen 2022.

Dessutom skulle Centern aldrig acceptera skatterna och utan Centern har inte S någon större chans i valet 2022.

Foto: Moderaterna FB

[yop_poll id="598"]

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen