Första M-attacken på Magdalena Andersson sen beskedet

2021 09 09

För första gången sedan Stefan Löfvens avgångsbesked går nu Moderaterna till attack mot Magdalena Andersson (S) i sina sociala mediekanaler.

Attacken har ägt rum i dag både på Facebook och Instagram.

Viktiga signaler

Att finansministern är föremål för Moderaternas attack som äger rum är intressant på flera sätt:

Det signalerar att M-KD-SD-L-sidan nu ser det som sannolikt att hon blir S nya partiledare. Detta är ingen överraskning men nästa punkt är desto intressantare:

Det signalerar vilka sakfrågor som M riktar in sig på när det gäller S troliga nya ledare

Nya skatter

Och frågorna som står i centrum handlar inte helt oväntat om ekonomi:

Om det varit politiskt möjligt hade vi infört arvsskatt och fastighetsskatt lyder rubriken

Bilden har röd bakgrund och visar en stram finansminister med armarna i kors.

Moderaternas skriver även följande text i inlägget:

Vi betalar redan världens fjärde högsta skatter. Ändå diskuterar Socialdemokraterna höjd skatt på sparande och återinförd fastighetsskatt. Fråga är: får vi valuta för skattepengarna?

ANALYS

Arvsskatten slopades 2005 av Socialdemokraterna och skatten ansågs slå hårt mot bland annat familjeföretagare.

Fastighetsskatten slopades 2008 och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsskatten var en av de mest utskällda skatterna och även om den av många experter anses som en stabil och svårmanipulerad skatt så var den av många mycket illa omtyckt.

Ingen valvinnare

Att kampanja för att införa dessa skatter kan väcka stöd bland vänstern i svensk politik men det är ingen valvinnare. Tvärtom – när enskilda S-distrikt signalerade i våras att man ville återinföra fastighetsskatten så blev protesterna så tydliga att Löfven illa kvickt gick ut och meddelade att det inte blir något med den saken.

Ingen slump

Moderaternas fokus i sin första attack mot Magdalena Andersson (S) inför det väntade partiledarbytet är ingen slump. De båda skatterna är inget som kan lyfta S i valrörelsen 2022.

Dessutom skulle Centern aldrig acceptera skatterna och utan Centern har inte S någon större chans i valet 2022.

Foto: Moderaterna FB

[yop_poll id="598"]

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen