JUST NU: Första orden efter mötet – Ryssland anklagar FN

2022 04 26

Det hettade till på den efterföljande pressträffen i Moskva efter tisdagens möte mellan FN:s generalsekreterare António Guterres och Rysslands diktator Vladimir Putin.

Inför en samlad presskår anklagade Rysslands utrikesminister FN för att inte ingripa mot påstådda brott som ukrainare har begått mot den rysktalande befolkningen i utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina, rapporterar BBC.

Lavrov hävdade att det ryska språket förbjudits i området och att den ukrainska ledningen infört en ”nazistisk ideologi”.

Finns en sak som är sann

Guterres svarade kort att Ryssland har många klagomål, men att ”det finns en sak som är sann och att inga argument kan förändra detta".

– Det finns inga ukrainska trupper på ryskt territorium. Däremot finns det ryska trupper på ukrainskt territorium, konstaterade FN:s generalsekreterare.

Utrikesministern bekräftar

På den efterföljande frågestunden bekräftade Sergej Lavrov att han håller med Guterres resonemang om att det endast finns ryska soldater på ukrainskt territorium.

– Det är sant. Det bekräftar jag, sa Lavrov.

Krigsbrott

På frågan om påstådda krigsbrott utförda av ryska trupper svarade Guterres att ”det gör honom mycket orolig”.

Vidare konstaterade FN-chefen att han kräver en oberoende utredning av händelserna och att FN står redo att agera med alla resurser för humanitära insatser.

Föreslår en särskild grupp

FN-ledaren föreslår att en kontaktgrupp för humanitära frågor upprättas. FN ska ingå i gruppen.

Syftet är att kunna åstadkomma fler humanitära korridorer i Ukraina.

Bland annat vill Guterres så snabbt som möjligt upprätta en humanitär korridor i ockuperade Mariupol, där tusentals människor, inklusive civila,

är instängda på stålverket Azovstal.

Om mötet med Putin

Efter sitt möte med den ryska diktatorn Vladimir Putin konstaterade António Guterres att parterna har olika syn på händelseförloppet och sakerna som sker i Ukraina.

Han framhävde att Rysslands krig i Ukraina är ett brott mot Ukrainas territoriella integritet och mot FN-stadgan, vilket även en majoritet av medlemmarna i FN är överens om.

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryskt ultimatum på Norge – hotar med ”vedergällning”

2025 11 21

Ryssland ställer ett krav på Norge och hotar med vedergällning.

Europa och väst har slagit Ryssland med kraftiga sanktioner som riktar sig mot flera av landets viktiga näringar och tillgångar.

Sanktionerna slår mot den ryska krigsmakten både på land och till havs.

Norge har infört fiskesanktioner mot två ryska bolag.

– Norge har infört sanktioner mot de ryska fiskeföretagen Norebo och Murman Seafood och förbjuder dem att fiska i landets ekonomiska zon, uppger den ryska nyhetsbyrån Tass.

Ryssland ställer ultimatum

Norges agerande har fått Ryssland att rasa.

– Vi kommer att ta upp frågan om olagliga sanktioner mot ryska företag, i själva verket är detta ett brott från Norges sida mot deras skyldigheter enligt avtalen, säger Vasily Sokolov, i ett uttalande, rapporterar Tass med hänvisning till ryska medier.

Vasily Sokolov är biträdande chef på den ryska federala fiskerimyndigheten, och hotar att man kommer slå tillbaka mot Norge om inte landet backar från fiskesanktionerna.

– Vi ska prata med dem. Om det inte är möjligt att hitta någon ömsesidigt acceptabel lösning, då kommer vi att införa absoluta vedergällningsåtgärder, för att inte tillåta dem att komma in i vår ekonomiska zon, säger han.

LÄS MER: Putins besked till omvärlden – ”Vår främsta uppgift”

Hänvisar till ett avtal från 1970-talet

Den ryske myndighetschefen hänvisar till ett avtal som trädde i kraft under 1970-talet, som reglerar fiskereglerna i de nordliga vattnen som förenar länderna.

Men han ser också ett problem, då betydligt fler ryska fartyg fiskar i de norska vattnen än tvärtom.

– Även om det förstås finns svårigheter just i det faktum att antalet fartyg i norska vatten är större än i våra vatten, säger Vasily Sokolov, enligt nyhetsbyrån.

Norge kommenterar

Norge har sedan tidigare understrukit att samarbete om fisket i Barents hav är viktigt.

Men i nuvarande läge prioriterar Norge samarbetet med övriga Europa och stödet för Ukraina.

– Vi står tillsammans med våra allierade i Europa i vårt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess beteende gentemot NATO-länder. Reglerna för norska hamnar bestäms av norska myndigheter, framhåller en norsk talespersonen, rapporterar Politico.

LÄS OCKSÅ: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redkationen

JUST NU: Stor bojkott inleds i Sverige – mitt i julhandeln

2025 11 21

Julen närmar sig med stormsteg.

Därmed drar julhandeln nu igång på allvar.

Men då meddelar över var tredje svensk att man aktivt kommer att avstå att köpa amerikanska varor inför årets högtid, vilket framgår av en ny Yougov-undersökning som presenteras på fredagen.

Bakgrunden är att nästan hälften av svenskarna, 46 procent, skyller på USA:s president Donald Trump för att det blivit dyrare i Sverige.

Republikanen får till och med skulden för dyr julmust.

– Det säger något om hur stort avtryck Trump har gjort när han får skulden för allt från världsekonomin till dyr julmust och skinka. Hans tullpolitik har säkert haft viss påverkan, men om han verkligen förtjänar skulden för hela julbordet låter jag vara osagt, säger Nikolai Kiim, grundare av Presentbolaget, i en kommentar till undersökningen.

36 procent ska bojkotta

Enligt Yougov svarar 36 procent att de kommer att avstå amerikanska varor i jul. Det handlar om såväl julklappar som pynt och livsmedel.

En mindre andel, 17 procent, håller inte med och anser att Trump inte är en bidragande orsak till stigande priser och 6 procent har inte märkt någon skillnad alls.

– Vi ser också ett nytt mönster där internationell politik påverkar svenska vardagsval. När var tredje svensk aktivt undviker amerikanska produkter visar det att konflikter och handelsrelationer börjar speglas i våra inköp även på en så traditionstyngd marknad som julen, säger Nikolai Kiim.

Prognosen: billigare nästa år

Prisutvecklingen i Sverige påverkas dock av betydligt fler faktorer, och sannolikt till större del, än vem som är president i USA. Orsakerna till att exempelvis matpriserna stiger är globala, då bland annat världsmarknadspriser och svaga skördar hela tiden påverkar priserna i butik.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, kan det dock konstateras att maten blivit dyrare. Efter en period med lägre matpriser svängde trenden uppåt igen i oktober och priserna steg med 0,4 procent jämfört med september.

LÄS MER: Kommunal slår larm om pensionen – berör hundratusentals

Under det senaste året har matpriserna totalt stigit med 3,7 procent.

– Sötsaker och glass hör till de varor som blev dyrare i oktober. Även kött och fisk steg något i pris i oktober jämfört med månaden innan, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

I onsdags kunde dock Länsförsäkringar meddela att det väntas bli billigare för svenskarna under 2026.

– Det ser ljusare ut när stora kostnadsposter som boende, el och mat minskar 2026. Tillsammans med reallöneökningar och skattesänkningar kommer barnfamiljers hushållskassa att stärkas, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar till prognosen.

LÄS MER: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto: E. Zhyvchik

Text: Redaktionen