JUST NU: Första orden efter mötet – Ryssland anklagar FN

2022 04 26

Det hettade till på den efterföljande pressträffen i Moskva efter tisdagens möte mellan FN:s generalsekreterare António Guterres och Rysslands diktator Vladimir Putin.

Inför en samlad presskår anklagade Rysslands utrikesminister FN för att inte ingripa mot påstådda brott som ukrainare har begått mot den rysktalande befolkningen i utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina, rapporterar BBC.

Lavrov hävdade att det ryska språket förbjudits i området och att den ukrainska ledningen infört en ”nazistisk ideologi”.

Finns en sak som är sann

Guterres svarade kort att Ryssland har många klagomål, men att ”det finns en sak som är sann och att inga argument kan förändra detta".

– Det finns inga ukrainska trupper på ryskt territorium. Däremot finns det ryska trupper på ukrainskt territorium, konstaterade FN:s generalsekreterare.

Utrikesministern bekräftar

På den efterföljande frågestunden bekräftade Sergej Lavrov att han håller med Guterres resonemang om att det endast finns ryska soldater på ukrainskt territorium.

– Det är sant. Det bekräftar jag, sa Lavrov.

Krigsbrott

På frågan om påstådda krigsbrott utförda av ryska trupper svarade Guterres att ”det gör honom mycket orolig”.

Vidare konstaterade FN-chefen att han kräver en oberoende utredning av händelserna och att FN står redo att agera med alla resurser för humanitära insatser.

Föreslår en särskild grupp

FN-ledaren föreslår att en kontaktgrupp för humanitära frågor upprättas. FN ska ingå i gruppen.

Syftet är att kunna åstadkomma fler humanitära korridorer i Ukraina.

Bland annat vill Guterres så snabbt som möjligt upprätta en humanitär korridor i ockuperade Mariupol, där tusentals människor, inklusive civila,

är instängda på stålverket Azovstal.

Om mötet med Putin

Efter sitt möte med den ryska diktatorn Vladimir Putin konstaterade António Guterres att parterna har olika syn på händelseförloppet och sakerna som sker i Ukraina.

Han framhävde att Rysslands krig i Ukraina är ett brott mot Ukrainas territoriella integritet och mot FN-stadgan, vilket även en majoritet av medlemmarna i FN är överens om.

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)

Socialdemokraterna 28 (28,0)

Miljöpartiet 6 (6,1)

Centerpartiet 7 (7,0)

Liberalerna 4 (5,3)

Moderaterna 22 (19,9)

Kristdemokraterna 6 (6,2)

Sverigedemokraterna 17 (17,5)

S+V+MP+C 49.0 (49,6)

M+KD+SD+L 49,0 (48,8)

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen