Försvarsmakten ger besked: “Vi är redo”

2023 09 29

Överbefälhavaren uttalar sig nu om gängvåldet i Sverige.

Gängvåldet fortsätter att skörda oskyldiga liv i Sverige och stor uppmärksamhet riktas nu mot åtgärderna som sätts in för att stoppa det brutala våldet.

Under det senaste dygnet har tre personer förlorat livet, två män i samband med dödsskjutningar och en 25-årig kvinna efter en explosion i Uppsala.

Under kvällen har statsminister Ulf Kristersson (M) hållit tal till nationen, där han bland annat tog upp möjligheten att aktivera militären som eventuell åtgärd.

Kallat till sig ÖB

Statsministern framhåller att “vi ska jaga och besegra gängen”, och har kallat till sig överbefälhavare Micael Bydén och rikspolischef Anders Thornberg till möte.

Syftet är att undersöka möjligheten att Försvarsmakten kan hjälpa polisen i arbetet mot gängen.

– Jag hoppas att alla partier i Sveriges riksdag kan samlas kring de kraftfulla och mönsterbrytande åtgärder som behövs, säger statsministern enligt SVT.

Försvarsmakten ger besked

Samtidigt förklarar Bydén att Försvarsmakten är beredda att stödja polisen i arbetet mot gängkriminaliteten.

– Om vi kan stödja polisen när den inre säkerheten skakar, ska vi göra det vi kan, säger Micael Bydén till Dagens Nyheter.

“Har personal”

Överbefälhavaren understryker att Försvarsmakten inte är en oändlig organisation, och att man i dagsläget har begränsade resurser.

Trots det förklarar han att man är redo att hjälpa till om det behövs.

– Vi har ju personal som har utbildning till polisman och polismans rättigheter. Militärpoliserna kan det här.

Tackade polisen

I samband med talet till nationen tackade statsministern de som arbetar med situationen, och riktade särskild tacksamhet till de som är verksamma inom polisen, rättsväsendet, socialtjänsten och skolan.

– Vi sätter in de resurser som krävs, allt ligger på bordet. Svensk lagstiftning är inte utformad för gängkrig och barnsoldater, men det ändrar vi nu på, säger statsministern.

Foto: A. Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen