Försvarsmakten ger besked: “Vi är redo”

2023 09 29

Överbefälhavaren uttalar sig nu om gängvåldet i Sverige.

Gängvåldet fortsätter att skörda oskyldiga liv i Sverige och stor uppmärksamhet riktas nu mot åtgärderna som sätts in för att stoppa det brutala våldet.

Under det senaste dygnet har tre personer förlorat livet, två män i samband med dödsskjutningar och en 25-årig kvinna efter en explosion i Uppsala.

Under kvällen har statsminister Ulf Kristersson (M) hållit tal till nationen, där han bland annat tog upp möjligheten att aktivera militären som eventuell åtgärd.

Kallat till sig ÖB

Statsministern framhåller att “vi ska jaga och besegra gängen”, och har kallat till sig överbefälhavare Micael Bydén och rikspolischef Anders Thornberg till möte.

Syftet är att undersöka möjligheten att Försvarsmakten kan hjälpa polisen i arbetet mot gängen.

– Jag hoppas att alla partier i Sveriges riksdag kan samlas kring de kraftfulla och mönsterbrytande åtgärder som behövs, säger statsministern enligt SVT.

Försvarsmakten ger besked

Samtidigt förklarar Bydén att Försvarsmakten är beredda att stödja polisen i arbetet mot gängkriminaliteten.

– Om vi kan stödja polisen när den inre säkerheten skakar, ska vi göra det vi kan, säger Micael Bydén till Dagens Nyheter.

“Har personal”

Överbefälhavaren understryker att Försvarsmakten inte är en oändlig organisation, och att man i dagsläget har begränsade resurser.

Trots det förklarar han att man är redo att hjälpa till om det behövs.

– Vi har ju personal som har utbildning till polisman och polismans rättigheter. Militärpoliserna kan det här.

Tackade polisen

I samband med talet till nationen tackade statsministern de som arbetar med situationen, och riktade särskild tacksamhet till de som är verksamma inom polisen, rättsväsendet, socialtjänsten och skolan.

– Vi sätter in de resurser som krävs, allt ligger på bordet. Svensk lagstiftning är inte utformad för gängkrig och barnsoldater, men det ändrar vi nu på, säger statsministern.

Foto: A. Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 mars 2026

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen