Försvarsmakten ger besked: “Vi är redo”

2023 09 29

Överbefälhavaren uttalar sig nu om gängvåldet i Sverige.

Gängvåldet fortsätter att skörda oskyldiga liv i Sverige och stor uppmärksamhet riktas nu mot åtgärderna som sätts in för att stoppa det brutala våldet.

Under det senaste dygnet har tre personer förlorat livet, två män i samband med dödsskjutningar och en 25-årig kvinna efter en explosion i Uppsala.

Under kvällen har statsminister Ulf Kristersson (M) hållit tal till nationen, där han bland annat tog upp möjligheten att aktivera militären som eventuell åtgärd.

Kallat till sig ÖB

Statsministern framhåller att “vi ska jaga och besegra gängen”, och har kallat till sig överbefälhavare Micael Bydén och rikspolischef Anders Thornberg till möte.

Syftet är att undersöka möjligheten att Försvarsmakten kan hjälpa polisen i arbetet mot gängen.

– Jag hoppas att alla partier i Sveriges riksdag kan samlas kring de kraftfulla och mönsterbrytande åtgärder som behövs, säger statsministern enligt SVT.

Försvarsmakten ger besked

Samtidigt förklarar Bydén att Försvarsmakten är beredda att stödja polisen i arbetet mot gängkriminaliteten.

– Om vi kan stödja polisen när den inre säkerheten skakar, ska vi göra det vi kan, säger Micael Bydén till Dagens Nyheter.

“Har personal”

Överbefälhavaren understryker att Försvarsmakten inte är en oändlig organisation, och att man i dagsläget har begränsade resurser.

Trots det förklarar han att man är redo att hjälpa till om det behövs.

– Vi har ju personal som har utbildning till polisman och polismans rättigheter. Militärpoliserna kan det här.

Tackade polisen

I samband med talet till nationen tackade statsministern de som arbetar med situationen, och riktade särskild tacksamhet till de som är verksamma inom polisen, rättsväsendet, socialtjänsten och skolan.

– Vi sätter in de resurser som krävs, allt ligger på bordet. Svensk lagstiftning är inte utformad för gängkrig och barnsoldater, men det ändrar vi nu på, säger statsministern.

Foto: A. Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen