Försvarsmakten involveras i ny undersökning

2022 10 28

Det uppger Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Myndigheten meddelar även att Försvarsmakten kommer att involveras.

– Förundersökningsledaren, kammaråklagare Mats Ljungqvist, har tillsammans med Säkerhetspolisen begärt hjälp av Försvarsmakten att genomföra nya undersökningar i Östersjön, inom den svenska ekonomiska zonen, där det misstänks att ett grovt sabotage har genomförts mot gasledningar som tillhör Nord Stream, framhåller Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

”Resurser och expertis”

Mats Ljungqvist kommenterar dagens besked.

– Jag har beslutat att tillsammans med Säkerhetspolisen genomföra ett antal kompletterande undersökningar på brottsplatsen. Försvarsmakten har efter förfrågan beslutat att biträda förundersökningen.

Kamaråklgaren betonar att Försvarsmakten kommer att bidra med välbehövlig expertis.

– Jag har beslutat att tillsammans med Säkerhetspolisen genomföra ett antal kompletterande undersökningar på brottsplatsen. Försvarsmakten har efter förfrågan beslutat att biträda förundersökningen, säger han och tillägger:

– Vi samarbetar också med myndigheter i andra länder och även det samarbetet fungerar utmärkt.

Vidare betonar han att han inte kan delge några uppgifter om den pågående utredningen.

– Jag har full förståelse för det stora intresset för den pågående förundersökningen. Men det är viktigt både för förundersökningen och för de olika samarbeten vi har att vi nu får arbeta i lugn och ro.

Den pågående förundersökningen rör misstänkt grovt sabotage mot gasledningarna i Östersjön.

Kan inte stoppa ryska fartyg

Två svenska minröjare från den svenska marinen befinner sig i området för gasläckorna från Nord Stream 1 och 2.

De har fått sällskap av det betydligt större ryskflaggade fartyget Nefrit, erfar Expressen.

– Vi visste att de skulle komma, det har vi känt till sedan flera veckor tillbaka. Vi blev informerade om att de vill undersöka skadorna på gasledningen, säger Jimmie Adamsson, informationschef på Marinen, till tidningen.

Den svenska marinen har inte rätt att tvinga i väg det ryskflaggade fartyget.

– Det behövs inget tillstånd från Försvarsmakten eller någon annan statlig myndighet för att göra den här typen av undersökningar i svensk ekonomisk zon, säger Jimmie Adamsson till Expressen och förklarar att fartygen får ”samsas om det utrymme som finns”.

Foto: Kustbevakningen

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen