Försvarsmakten involveras i ny undersökning

2022 10 28

Åklagaren har beslutat om en kompletterande brottsplatsundersökning vid gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i svensk ekonomisk zon.

Det uppger Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Myndigheten meddelar även att Försvarsmakten kommer att involveras.

– Förundersökningsledaren, kammaråklagare Mats Ljungqvist, har tillsammans med Säkerhetspolisen begärt hjälp av Försvarsmakten att genomföra nya undersökningar i Östersjön, inom den svenska ekonomiska zonen, där det misstänks att ett grovt sabotage har genomförts mot gasledningar som tillhör Nord Stream, framhåller Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

”Resurser och expertis”

Mats Ljungqvist kommenterar dagens besked.

– Jag har beslutat att tillsammans med Säkerhetspolisen genomföra ett antal kompletterande undersökningar på brottsplatsen. Försvarsmakten har efter förfrågan beslutat att biträda förundersökningen.

Kamaråklgaren betonar att Försvarsmakten kommer att bidra med välbehövlig expertis.

– Jag har beslutat att tillsammans med Säkerhetspolisen genomföra ett antal kompletterande undersökningar på brottsplatsen. Försvarsmakten har efter förfrågan beslutat att biträda förundersökningen, säger han och tillägger:

– Vi samarbetar också med myndigheter i andra länder och även det samarbetet fungerar utmärkt.

Vidare betonar han att han inte kan delge några uppgifter om den pågående utredningen.

– Jag har full förståelse för det stora intresset för den pågående förundersökningen. Men det är viktigt både för förundersökningen och för de olika samarbeten vi har att vi nu får arbeta i lugn och ro.

Den pågående förundersökningen rör misstänkt grovt sabotage mot gasledningarna i Östersjön.

Kan inte stoppa ryska fartyg

Två svenska minröjare från den svenska marinen befinner sig i området för gasläckorna från Nord Stream 1 och 2.

De har fått sällskap av det betydligt större ryskflaggade fartyget Nefrit, erfar Expressen.

– Vi visste att de skulle komma, det har vi känt till sedan flera veckor tillbaka. Vi blev informerade om att de vill undersöka skadorna på gasledningen, säger Jimmie Adamsson, informationschef på Marinen, till tidningen.

Den svenska marinen har inte rätt att tvinga i väg det ryskflaggade fartyget.

– Det behövs inget tillstånd från Försvarsmakten eller någon annan statlig myndighet för att göra den här typen av undersökningar i svensk ekonomisk zon, säger Jimmie Adamsson till Expressen och förklarar att fartygen får ”samsas om det utrymme som finns”.

Foto: Kustbevakningen

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen