Försvarsmakten slår tillbaka – Kritiken bevisar behovet av kampanjen

2021 08 04

– Många har tyckt att vi ska använda den svenska flaggan, men det är ju så självklart att vi försvarar Sverige, säger Johan Landeström på Försvarsmakten.

Försvarsmaktens Pride-kampanj har fått enorm uppmärksamhet i Sverige de senaste dagarna. Det var i söndags som Försvarsmakten gick ut med följande PR-kampanj:

Helsidesannons på Svenska Dagbladets framsida

Bild på fyra soldater med automatvapen varav en av dem bär den klassiska regnbågsfanan

Rubriken ”En flagga värd att försvara”

Texten ”Vi försvarar mänskliga rättigheter, allas lika värde och vår rätt att leva som vi själva väljer.”

Stort rabalder

Kampanjen skapade stort rabalder där en del tyckte den var toppen medan en del tyckte den var botten. De som var negativa förde ofta fram argumentet att Försvarsmakten borde använda den svenska flaggan och att de borde vara tydliga med att det är Sverige som ska försvaras.

Självklart att vi försvarar Sverige

– Många har tyckt att vi ska använda den svenska flaggan, men det är ju så självklart att vi försvarar Sverige. Vi försvarar inte bara Sveriges territorium utan också vårt demokratiska statsskick, vår frihet och mänskliga rättigheter och då är Pride ett bra tillfälle att visa det på. Om du inte kan stå upp för de demokratiska värdena så kan du heller aldrig försvara dem, säger Johan Landeström marknadschef på Försvarsmakten till SVT.

Inte vänster utan demokrati

Ett annat vanligt nej-argument har varit att regnbågsflaggan innebär ett politiskt ställningstagande till vänster.

– Det är många som anklagar oss för politisk aktivism i och med det här, men för oss är det väldigt enkelt, det handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Sen är det upp till var och en att göra vilka tolkningar de vill, säger Johan Landeström.

– Vi gör ett ställningstagande för människors lika värde. Försvarsmakten är öppen för alla oavsett religion, etnisk tillhörighet och sexuell läggning, säger Therese Fagerstedt, pressekreterare på Försvarsmakten, till Expressen.

ANALYS

En aspekt i detta är att Försvarsmakten är en mycket stor och viktig arbetsplats i Sverige. Som arbetsplats är det viktigt att stå upp för allas lika värde och det är extra viktigt att klargöra detta för inom just militären. Orsaken är att ojämlikhet och trakasserier - inte minst mot HBTQ-personer - är vanligt förekommande inom militären världen över vilket dokumenterats otaliga gånger.

Kritiken bevisar behovet av kampanjen

I ett modernt land där mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter står högt i kurs är det en självklarhet att HBTQ-personer ska känna ett stort stöd på sin arbetsplats. De klagomål som inkommit på Försvarsmaktens kampanj är ett bevis för att kampanjen definitivt behövs. För en större analys kring Försvarsmaktens kampanj läs här.

Foto: B. Mahmod resp. Svenska Dagbladets framsida

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen