Försvarsmakten slår tillbaka – Kritiken bevisar behovet av kampanjen

2021 08 04

– Många har tyckt att vi ska använda den svenska flaggan, men det är ju så självklart att vi försvarar Sverige, säger Johan Landeström på Försvarsmakten.

Försvarsmaktens Pride-kampanj har fått enorm uppmärksamhet i Sverige de senaste dagarna. Det var i söndags som Försvarsmakten gick ut med följande PR-kampanj:

Helsidesannons på Svenska Dagbladets framsida

Bild på fyra soldater med automatvapen varav en av dem bär den klassiska regnbågsfanan

Rubriken ”En flagga värd att försvara”

Texten ”Vi försvarar mänskliga rättigheter, allas lika värde och vår rätt att leva som vi själva väljer.”

Stort rabalder

Kampanjen skapade stort rabalder där en del tyckte den var toppen medan en del tyckte den var botten. De som var negativa förde ofta fram argumentet att Försvarsmakten borde använda den svenska flaggan och att de borde vara tydliga med att det är Sverige som ska försvaras.

Självklart att vi försvarar Sverige

– Många har tyckt att vi ska använda den svenska flaggan, men det är ju så självklart att vi försvarar Sverige. Vi försvarar inte bara Sveriges territorium utan också vårt demokratiska statsskick, vår frihet och mänskliga rättigheter och då är Pride ett bra tillfälle att visa det på. Om du inte kan stå upp för de demokratiska värdena så kan du heller aldrig försvara dem, säger Johan Landeström marknadschef på Försvarsmakten till SVT.

Inte vänster utan demokrati

Ett annat vanligt nej-argument har varit att regnbågsflaggan innebär ett politiskt ställningstagande till vänster.

– Det är många som anklagar oss för politisk aktivism i och med det här, men för oss är det väldigt enkelt, det handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Sen är det upp till var och en att göra vilka tolkningar de vill, säger Johan Landeström.

– Vi gör ett ställningstagande för människors lika värde. Försvarsmakten är öppen för alla oavsett religion, etnisk tillhörighet och sexuell läggning, säger Therese Fagerstedt, pressekreterare på Försvarsmakten, till Expressen.

ANALYS

En aspekt i detta är att Försvarsmakten är en mycket stor och viktig arbetsplats i Sverige. Som arbetsplats är det viktigt att stå upp för allas lika värde och det är extra viktigt att klargöra detta för inom just militären. Orsaken är att ojämlikhet och trakasserier - inte minst mot HBTQ-personer - är vanligt förekommande inom militären världen över vilket dokumenterats otaliga gånger.

Kritiken bevisar behovet av kampanjen

I ett modernt land där mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter står högt i kurs är det en självklarhet att HBTQ-personer ska känna ett stort stöd på sin arbetsplats. De klagomål som inkommit på Försvarsmaktens kampanj är ett bevis för att kampanjen definitivt behövs. För en större analys kring Försvarsmaktens kampanj läs här.

Foto: B. Mahmod resp. Svenska Dagbladets framsida

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen