Försvarsmakten slår tillbaka – Kritiken bevisar behovet av kampanjen

2021 08 04

– Många har tyckt att vi ska använda den svenska flaggan, men det är ju så självklart att vi försvarar Sverige, säger Johan Landeström på Försvarsmakten.

Försvarsmaktens Pride-kampanj har fått enorm uppmärksamhet i Sverige de senaste dagarna. Det var i söndags som Försvarsmakten gick ut med följande PR-kampanj:

🔸 Helsidesannons på Svenska Dagbladets framsida

🔸 Bild på  fyra soldater med automatvapen varav en av dem bär den klassiska regnbågsfanan

🔸 Rubriken ”En flagga värd att försvara”

🔸Texten ”Vi försvarar mänskliga rättigheter, allas lika värde och vår rätt att leva som vi själva väljer.”

Stort rabalder

Kampanjen skapade stort rabalder där en del tyckte den var toppen medan en del tyckte den var botten. De som var negativa förde ofta fram argumentet att Försvarsmakten borde använda den svenska flaggan och att de borde vara tydliga med att det är Sverige som ska försvaras.

Självklart att vi försvarar Sverige

– Många har tyckt att vi ska använda den svenska flaggan, men det är ju så självklart att vi försvarar Sverige. Vi försvarar inte bara Sveriges territorium utan också vårt demokratiska statsskick, vår frihet och mänskliga rättigheter och då är Pride ett bra tillfälle att visa det på. Om du inte kan stå upp för de demokratiska värdena så kan du heller aldrig försvara dem, säger Johan Landeström marknadschef på Försvarsmakten till SVT.

Inte vänster utan demokrati

Ett annat vanligt nej-argument har varit att regnbågsflaggan innebär ett politiskt ställningstagande till vänster.

– Det är många som anklagar oss för politisk aktivism i och med det här, men för oss är det väldigt enkelt, det handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Sen är det upp till var och en att göra vilka tolkningar de vill, säger Johan Landeström.

– Vi gör ett ställningstagande för människors lika värde. Försvarsmakten är öppen för alla oavsett religion, etnisk tillhörighet och sexuell läggning, säger Therese Fagerstedt, pressekreterare på Försvarsmakten, till Expressen.

ANALYS

En aspekt i detta är att Försvarsmakten är en mycket stor och viktig arbetsplats i Sverige. Som arbetsplats är det viktigt att stå upp för allas lika värde och det är extra viktigt att klargöra detta för inom just militären.  Orsaken är att ojämlikhet och trakasserier - inte minst mot HBTQ-personer - är vanligt förekommande inom militären världen över vilket dokumenterats otaliga gånger. 

Kritiken bevisar behovet av kampanjen

I ett modernt land där mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter står högt i kurs är det en självklarhet att HBTQ-personer ska känna ett stort stöd på sin arbetsplats. De klagomål som inkommit på Försvarsmaktens kampanj är ett bevis för att kampanjen definitivt behövs. För en större analys kring Försvarsmaktens kampanj läs här.

Foto: B. Mahmod resp. Svenska Dagbladets framsida 


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen