Försvarsmakten slår tillbaka – Kritiken bevisar behovet av kampanjen

2021 08 04

– Många har tyckt att vi ska använda den svenska flaggan, men det är ju så självklart att vi försvarar Sverige, säger Johan Landeström på Försvarsmakten.

Försvarsmaktens Pride-kampanj har fått enorm uppmärksamhet i Sverige de senaste dagarna. Det var i söndags som Försvarsmakten gick ut med följande PR-kampanj:

🔸 Helsidesannons på Svenska Dagbladets framsida

🔸 Bild på  fyra soldater med automatvapen varav en av dem bär den klassiska regnbågsfanan

🔸 Rubriken ”En flagga värd att försvara”

🔸Texten ”Vi försvarar mänskliga rättigheter, allas lika värde och vår rätt att leva som vi själva väljer.”

Stort rabalder

Kampanjen skapade stort rabalder där en del tyckte den var toppen medan en del tyckte den var botten. De som var negativa förde ofta fram argumentet att Försvarsmakten borde använda den svenska flaggan och att de borde vara tydliga med att det är Sverige som ska försvaras.

Självklart att vi försvarar Sverige

– Många har tyckt att vi ska använda den svenska flaggan, men det är ju så självklart att vi försvarar Sverige. Vi försvarar inte bara Sveriges territorium utan också vårt demokratiska statsskick, vår frihet och mänskliga rättigheter och då är Pride ett bra tillfälle att visa det på. Om du inte kan stå upp för de demokratiska värdena så kan du heller aldrig försvara dem, säger Johan Landeström marknadschef på Försvarsmakten till SVT.

Inte vänster utan demokrati

Ett annat vanligt nej-argument har varit att regnbågsflaggan innebär ett politiskt ställningstagande till vänster.

– Det är många som anklagar oss för politisk aktivism i och med det här, men för oss är det väldigt enkelt, det handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Sen är det upp till var och en att göra vilka tolkningar de vill, säger Johan Landeström.

– Vi gör ett ställningstagande för människors lika värde. Försvarsmakten är öppen för alla oavsett religion, etnisk tillhörighet och sexuell läggning, säger Therese Fagerstedt, pressekreterare på Försvarsmakten, till Expressen.

ANALYS

En aspekt i detta är att Försvarsmakten är en mycket stor och viktig arbetsplats i Sverige. Som arbetsplats är det viktigt att stå upp för allas lika värde och det är extra viktigt att klargöra detta för inom just militären.  Orsaken är att ojämlikhet och trakasserier - inte minst mot HBTQ-personer - är vanligt förekommande inom militären världen över vilket dokumenterats otaliga gånger. 

Kritiken bevisar behovet av kampanjen

I ett modernt land där mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter står högt i kurs är det en självklarhet att HBTQ-personer ska känna ett stort stöd på sin arbetsplats. De klagomål som inkommit på Försvarsmaktens kampanj är ett bevis för att kampanjen definitivt behövs. För en större analys kring Försvarsmaktens kampanj läs här.

Foto: B. Mahmod resp. Svenska Dagbladets framsida 

3dec2025

JUST NU: Putins skrytbygge stoppas – pengarna räcker inte

2025 12 03

De ryska myndigheterna tvingas till ett stopp i ett planerat jättebygge.

För ett par år sedan gav Rysslands diktator Vladimir Putin ett uppdrag till sin regering och flera myndigheter att göra en utredning.

Det som skulle undersökas var möjligheten att bygga en järnvägslinje från Sibirien till Kina, den Nordsibiriska järnvägen.

Nu, när utredningen ligger på Putins bord, tvingas Ryssland att backa från planerna.

– De ryska myndigheterna sätter stopp för att bygga en ny järnväg från Sibirien till Kina på grund av brist på pengar, uppger The Moscow Times.

Stor investering

Putins planer på att bygga den Nordsibiriska järnvägen, kallad Sevsib, är ett omfattande projekt.

– Skapandet av Sevsib innebär bland annat byggandet av en lång sträcka järnväg, uppger tidningen.

Och den svårtillgängliga terrängen utgör ytterligare svårigheter och kostnader för projektet.

– Sträckan mellan Tashtagol och Urumqi innebär skapandet av en ny ingång till Kina via den 55 kilometer långa västra delen av den rysk-kinesiska gränsen i Altai, mellan Kazakstan och Mongoliet. På grund av den svåra terrängen övervägdes byggandet av två tunnlar under Altaj, framhåller tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Vi har bara börjat" - USA utfärdar militärt hot

Skulle främja den socioekonomiska utvecklingen

Den planerade järnvägen var en del av en strategi för att främja den socioekonomisk utveckling i Sibirien, vilket finns med som ett uttalat mål för Kreml fram till 2035.

Men den höga kostnaden, som beräknas till 50 biljoner rubel, sätter nu stoppa för bygget då det är långt över den budget som finns tillgänglig för investeringar kopplade till den ryska järnvägen.

– Regeringen beslutade att överge projektet på grund av dess höga kostnader, säger en anonym källa med insyn till ryska medier, rapporterar tidningen.

– Kostnaden för att lägga Sevsib uppskattas till 50 biljoner rubel på grund av svåra geologiska förhållanden, och investeringsprogrammet för ryska järnvägar har tidigare minskats avsevärt och kommer år 2026 inte att vara högre än en biljon rubel.

LÄS OCKSÅ: Kreml bryter tystnaden efter toppmötet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SMOCKAN: Sverige på väg att förlora 20 miljarder kronor

2025 12 03

Omkring 20 miljarder kronor är på väg att gå upp i rök för svenska staten.

Det är Skatteverkets senaste prognos, efter att företag som under pandemin fick anstånd och kunde vänta med att betala skatt därefter har gått i konkurs ett efter ett.

Hittills har omkring tio miljarder kronor redan gått förlorat, rapporterar SR.

– Sedan räknar vi med att ytterligare 5-10 miljarder inte kommer att betalas tillbaka, så det kommer att sluta med någonstans mellan 15-20 miljarder som inte betalas tillbaka, säger Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket, till radion.

Får knappt tillbaka någonting

Det var när coronapandemin slog undan benen på många företag som det gick att skjuta fram inbetalning av skatten.

Många valde då att utnyttja möjligheten. Men många aktörer har också gått i konkurs på vägen, vilket gör att Skatteverket i bästa fall får tillbaka småsmulor av den skatteskuld som återstod.

– I vissa konkurser får vi tillbaka lite, men eftersom vi är en oprioriterad borgenär så får vi i många konkurser ingenting, förklarar Tomas Envall.

Över 9 000 företag

Ett exempel är konkursade IAC som före konkursen hade en skatteskuld på 1,3 miljarder kronor. Den största av allihop efter pandemin.

Men det finns betydligt fler företag som gått omkull.

Tidigare i år hade över 9 000 företag med anstånd kastat in handduken, enligt SVT.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, sade Tomas Envall till tv-kanalen i våras.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

"Tickande bomb"

Redan för ett år sedan talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen