Försvarsmakten slår tillbaka – Kritiken bevisar behovet av kampanjen

2021 08 04

– Många har tyckt att vi ska använda den svenska flaggan, men det är ju så självklart att vi försvarar Sverige, säger Johan Landeström på Försvarsmakten.

Försvarsmaktens Pride-kampanj har fått enorm uppmärksamhet i Sverige de senaste dagarna. Det var i söndags som Försvarsmakten gick ut med följande PR-kampanj:

🔸 Helsidesannons på Svenska Dagbladets framsida

🔸 Bild på  fyra soldater med automatvapen varav en av dem bär den klassiska regnbågsfanan

🔸 Rubriken ”En flagga värd att försvara”

🔸Texten ”Vi försvarar mänskliga rättigheter, allas lika värde och vår rätt att leva som vi själva väljer.”

Stort rabalder

Kampanjen skapade stort rabalder där en del tyckte den var toppen medan en del tyckte den var botten. De som var negativa förde ofta fram argumentet att Försvarsmakten borde använda den svenska flaggan och att de borde vara tydliga med att det är Sverige som ska försvaras.

Självklart att vi försvarar Sverige

– Många har tyckt att vi ska använda den svenska flaggan, men det är ju så självklart att vi försvarar Sverige. Vi försvarar inte bara Sveriges territorium utan också vårt demokratiska statsskick, vår frihet och mänskliga rättigheter och då är Pride ett bra tillfälle att visa det på. Om du inte kan stå upp för de demokratiska värdena så kan du heller aldrig försvara dem, säger Johan Landeström marknadschef på Försvarsmakten till SVT.

Inte vänster utan demokrati

Ett annat vanligt nej-argument har varit att regnbågsflaggan innebär ett politiskt ställningstagande till vänster.

– Det är många som anklagar oss för politisk aktivism i och med det här, men för oss är det väldigt enkelt, det handlar om demokrati och mänskliga rättigheter. Sen är det upp till var och en att göra vilka tolkningar de vill, säger Johan Landeström.

– Vi gör ett ställningstagande för människors lika värde. Försvarsmakten är öppen för alla oavsett religion, etnisk tillhörighet och sexuell läggning, säger Therese Fagerstedt, pressekreterare på Försvarsmakten, till Expressen.

ANALYS

En aspekt i detta är att Försvarsmakten är en mycket stor och viktig arbetsplats i Sverige. Som arbetsplats är det viktigt att stå upp för allas lika värde och det är extra viktigt att klargöra detta för inom just militären.  Orsaken är att ojämlikhet och trakasserier - inte minst mot HBTQ-personer - är vanligt förekommande inom militären världen över vilket dokumenterats otaliga gånger. 

Kritiken bevisar behovet av kampanjen

I ett modernt land där mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter står högt i kurs är det en självklarhet att HBTQ-personer ska känna ett stort stöd på sin arbetsplats. De klagomål som inkommit på Försvarsmaktens kampanj är ett bevis för att kampanjen definitivt behövs. För en större analys kring Försvarsmaktens kampanj läs här.

Foto: B. Mahmod resp. Svenska Dagbladets framsida 


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen