Nytt besked: Försvarsmakten tvekar

2023 09 29

Igår, torsdag, meddelade ÖB Micael Bydén att Försvarsmakten står redo att hjälpa polisen.

– Om vi kan stödja polisen när den inre säkerheten skakar, ska vi göra det vi kan, sade han till Dagens Nyheter och tillade:

– Vi har ju personal som har utbildning till polisman och polismans rättigheter. Militärpoliserna kan det här.

Militären tvekar

Idag, på fredagen, låter det väldigt annorlunda från Försvarsmakten.

Till skillnad från ÖB:s tvärsäkerhet om att man står redo att stötta polisen ställer sig istället chefen för Försvarsmaktens operationsavdelning, Carl-Johan Edström, tveksam till att ett sådant scenario vore möjligt.

– Som omvärldsutvecklingen ser ut just nu har vi inte resurser över. Om vi till exempel skulle flytta resurser från våra egna skyddsobjekt till civila, då måste vi också prioritera våra uppgifter, säger han till Svenska Dagbladet.

Kräver lagändring

Civila skyddsobjekt är idag en polisiär uppgift.

Om Försvarsmakten ska gå in och låna ut skyddsvakter med vapen för att bevaka civila skyddsobjekt krävs därmed ändringar i lagen.

–  Inom Försvarsmakten har vi en förmåga att bevaka våra egna skyddsobjekt. Precis som polisen har en förmåga att skydda civila skyddsobjekt, säger Carl-Johan Edström.

Kallat till sig ÖB

I ett tal under gårdagskvällen framhöll statsminister Ulf Kristersson (M) att “vi ska jaga och besegra gängen”, och har förklarade att han kallat till sig överbefälhavare Micael Bydén och rikspolischef Anders Thornberg till möte.

Syftet är att undersöka möjligheten att Försvarsmakten kan hjälpa polisen i arbetet mot gängen.

– Jag hoppas att alla partier i Sveriges riksdag kan samlas kring de kraftfulla och mönsterbrytande åtgärder som behövs, sade statsministern enligt SVT.

S-kravet: Sätt in militären

Under torsdagen gick även Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson ut och krävde att militären ska sättas in för att få kontroll över den eskalerade våldsvågen med sprängningar och skjutningar var och varannan natt.

– Det här är inte Sverige, så här ska vi inte ha det i Sverige, sade partiledaren till Aftonbladet.

Även justitieminister Gunnar Strömmer (M) har öppnat för att militären ska kunna användas.

Otäckt rekord

Våldsvågen som skakar Sverige blir allt värre och dödsskjutningarna har nu nått rekordhög nivå.

September månad 2023 – som ännu inte är avslutad – är den värsta månaden sedan polisen började mäta antalet dödsskjutningar.

Hittills har elva personer skjutits till döds och ytterligare en person har dödats i ett sprängdåd.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen