Förtroenderas för flera partiledare

2022 12 13

Svenska folkets förtroendet för flera partiledare störtdyker.

Det indikerar den senaste förtroendemätningen från Aftonbladet/Demoskop.

Väljarnas förtroendet för energi- och näringsministern Ebba Busch (KD) har minskat med sju procentenheter – från 41 till 34 procent – jämfört med Demoskops mätning i november.

Raset kopplas till regeringens hantering av det utlovade elprisstödet som KD-ledaren varit ansiktet utåt för, uppger Aftonbladet.

Mycket är ännu oklart kring elprisstödet, men regeringen har meddelat att en utbetalning till hushåll ska ske i februari.

Modellen skiljer sig från regeringspartiernas vallöfte om ett högkostnadsskydd, där staten skulle stå för en majoritet av den överskjutande kostnaden om månadspriset översteg en viss nivå.

I stället kommer utbetalningen att ske retroaktivt, baserat på elförbrukningen under perioden oktober 2021-september 2022.

– Vi fullföljer vallöftet att inte lämna svenska folket i sticket, men ja det här är en annan modell. Jag hoppas att det ändå är möjligt att föra den hederliga och intellektuella diskussionen i Sverige 2022. Vi fullföljer att verkligen lindra den här tuffa situationen, men givet att svenska kraftnät presenterade en bättre modell, sa Ebba Busch (KD) till SVT i början av december.

Smäll för högersidan

Väljarna förtroende för Ebba Buschs Tidökollegor har även minskat, enligt Demoskops mätning.

Svenska folkets förtroende för Johan Pehrson (L) minskar med fem procentenheter, förtroendet för Jimmie Åkesson minskar med fyra procentenheter och förtroendet för statsminister Ulf Kristersson (M) minskar med tre procentenheter.

Oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) är fortfarande den partiledare som svenska folket hyser störst förtroende för – 55 procent uppger att de känner ett förtroende för S-ledaren.

Det är dock en minskning med två procentenheter sedan Demoskops mätning i november.

Hela mätningen

Här är Aftonbladet/Demoskops nya mätning för december jämfört med förra månaden:

Magdalena Andersson (S) 55,0 -2,0

Ulf Kristersson (M) 40,0 -3,0

Jimmie Åkesson (SD) 37,0 -4,0

Ebba Busch (KD) 34,0 -7,0

Annie Lööf (C) 34,0 +1,0

Nooshi Dadgostar (V) 28,0 +2,0

Johan Pehrson (L) 18,0 -5,0

Per Bolund (MP) 17,0 +1,0

Märta Srenevi (MP) 16,0 -2,0

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Nato resp Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen