Förtvivlade vittnen – efter nattens dödsexplosion

2023 09 28

En 25-årig kvinna har dött efter en explosion i Uppsala.

Larmet kom till polisen 03.45 natten till torsdag.

Flera personer ringde 112 efter att ha hört en hög smäll i ett bostadsområde strax utanför staden.

Väl på plats konstaterade polisen att två hus fått kraftiga skador av en explosion och ytterligare tre hus skadades.

En kvinna i 25-årsåldern transporterades omedelbart till sjukhus och bekräftades död av polisen klockan 06.17.

Var inte måltavla

Explosionen i sig kopplas till den pågående och allt mer eskalerande våldsvågen.

Däremot har kvinnan som avlidit ingen koppling alls till konflikten, enligt uppgifter till Aftonbladet.

Hon ska inte ens ha varit måltavla – vilket istället ett intilliggande hus ska ha varit.

Nu berättar förtvivlade grannar om nattens händelser som skakar Uppsala.

– Jag känner hopplöshet och maktlöshet men jag tänker bo kvar, det här måste ta slut någon gång. Det är sorgligt att det drabbar så många helt oskyldiga, säger grannen Lars Sandén Warg till Upsala Nya Tidning.

"Grannar sprang"

Han berättar att han vaknade av en kraftig smäll.

En tryckvåg gjorde att tavlorna rasade ned från väggarna.

Robin Söderberg, som även han bor i närheten, har också påverkats av nattens explosion.

Han säger till lokaltidningen att han kunde se hur grannar sprang omkring i riktning mot de spränga husen och då insåg att det hade förekommit en sprängning.

– Visst har man tankar på att flytta när sådant här händer, men samtidigt händer det på så många platser just nu så man vet inte vart man skulle vilja flytta, säger Robin Söderberg till UNT.

"Total förödelse"

Enligt flera uppgifter är det hus som fått värst skador mer eller mindre totalförstört.

Det har strukturella skador och fönsterna är utblåsta, uppger Aftonbladet.

På två intilliggande hus är fasaderna bortsprängda.

– Det var total förödelse. Hela ytterväggen är borta och grannhuset är också helt demolerat, säger ett vittne till tidningen.

Misstänkt mord

Nationella bombskyddet befinner sig på brottsplatsen och gör en teknisk undersökning.

Polisen utreder händelsen som mord och grov allmänfarlig ödeläggelse.

– Platsen är avspärrad, framhåller polisregion Mitts kommunikationsenhet på polisens hemsida.

Arkivfoto: Polisen Linköping

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen