Framgång för SD – tack vare Tyskland

2023 03 03

Allt pekade på att EU:s ministerråd idag, fredag, formellt skulle fatta beslut om att förbjuda bensin- och dieselbilar.

Men så blev det inte.

Tyskland satte nämligen stopp för beslutet genom att lägga ned sin röst istället, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Tyskland menar att ett förbud hotar den tyska bilindustrin och att förbränningsmotorer skulle kunna drivas med andra bränslen än bensin och diesel, säger Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot.

Jubel i SD

Att Tyskland avstod från att rösta gör att kvalificerad majoritet saknas i rådet.

Vad som nu händer med förslaget, som skulle förbjuda nytillverkning av bensin- och dieseldrivna bilar i EU från och med år 2035, finns det för närvarande inget svar på.

Däremot kan det konstateras att Sverigedemokraterna, åtminstone för stunden, kan räkna hem en framgång i och med Tysklands agerande idag.

– EU-förbud mot förbränningsmotorer skjuts upp! jublar Europaparlamentarikern Johan Nissininen (SD) på Twitter.

– Tyskland och Italien går över till nej-sidan, där bara SD funnits representerat från svenskt håll. Regeringen skjuter därför upp rådets omröstning då ett förbud inte skulle röstas igenom. Väldigt glädjande, nu hoppas vi på hårda förhandlingar, fortsätter han.

Enda partiet som inte vill se förbud

Sverigedemokraterna är det enda i riksdagen som inte stödjer Europaparlamentets förslag om ett förbud.

– Det är vi som får betala för andra länder när vi har byggt upp vår laddinfrastruktur, har SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen sagt till SR.

Tidigare i veckan utvecklade både Johan Nissinen och Martin Kinnunen sitt resonemang i en längre debattartikel i Aftonbladet.

– Man lamslår det befintliga för att få det som inte ännu fungerar att verka oundvikligt och attraktivt, framhöll politikerna.

De jämförde ett förbud av bensin- och dieselbilar med kärnkraftsavvecklingen.

“Voodooideologi”, tycker Kinnunen och Nissinen.

– Om nu elbilar är så mycket bättre, effektivare, renare och inom en snar framtid också billigare, varför är det då nödvändigt att förbjuda bensin- och dieselmotorn överhuvudtaget?

Pekar på annan utveckling

Åsikterna som står emot SD pekar på att utvecklingen går rakt mot ett framtida behov av den typ av bilar som EU vill förbjuda.

– Noll europeiska biltillverkare planerar att sälja bilar som går på något annat än el efter 2035, säger Christofer Fjellner (M), före detta medlem i Europaparlamentet, till SR.

Ifrågasätter behovet.

Även bensinbolag har ifrågasatt ett behov av bensin- och dieselbilar i framtiden, och menar till och med att EU ligger efter i sitt agerande.

– Frågan är om det alls kommer att säljas bilar som går på flytande bränsle 2035 med tanke på hur snabbt personbilstillverkarna ställer om, sade drivmedelbolaget OKQ8:s kommunikationschef Karin Hellgren till Svenska Dagblad i oktober förra året.

– Det räcker med att se på vilka modeller de kommer ut med. I stort sett alla annonser handlar bara om elektrifierade bilar.

Foto: Sverigedemokraterna (redigerad av MarcusOscarsson.se)

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen