Framgång för SD – tack vare Tyskland

2023 03 03

Allt pekade på att EU:s ministerråd idag, fredag, formellt skulle fatta beslut om att förbjuda bensin- och dieselbilar.

Men så blev det inte.

Tyskland satte nämligen stopp för beslutet genom att lägga ned sin röst istället, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Tyskland menar att ett förbud hotar den tyska bilindustrin och att förbränningsmotorer skulle kunna drivas med andra bränslen än bensin och diesel, säger Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot.

Jubel i SD

Att Tyskland avstod från att rösta gör att kvalificerad majoritet saknas i rådet.

Vad som nu händer med förslaget, som skulle förbjuda nytillverkning av bensin- och dieseldrivna bilar i EU från och med år 2035, finns det för närvarande inget svar på.

Däremot kan det konstateras att Sverigedemokraterna, åtminstone för stunden, kan räkna hem en framgång i och med Tysklands agerande idag.

– EU-förbud mot förbränningsmotorer skjuts upp! jublar Europaparlamentarikern Johan Nissininen (SD) på Twitter.

– Tyskland och Italien går över till nej-sidan, där bara SD funnits representerat från svenskt håll. Regeringen skjuter därför upp rådets omröstning då ett förbud inte skulle röstas igenom. Väldigt glädjande, nu hoppas vi på hårda förhandlingar, fortsätter han.

Enda partiet som inte vill se förbud

Sverigedemokraterna är det enda i riksdagen som inte stödjer Europaparlamentets förslag om ett förbud.

– Det är vi som får betala för andra länder när vi har byggt upp vår laddinfrastruktur, har SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen sagt till SR.

Tidigare i veckan utvecklade både Johan Nissinen och Martin Kinnunen sitt resonemang i en längre debattartikel i Aftonbladet.

– Man lamslår det befintliga för att få det som inte ännu fungerar att verka oundvikligt och attraktivt, framhöll politikerna.

De jämförde ett förbud av bensin- och dieselbilar med kärnkraftsavvecklingen.

“Voodooideologi”, tycker Kinnunen och Nissinen.

– Om nu elbilar är så mycket bättre, effektivare, renare och inom en snar framtid också billigare, varför är det då nödvändigt att förbjuda bensin- och dieselmotorn överhuvudtaget?

Pekar på annan utveckling

Åsikterna som står emot SD pekar på att utvecklingen går rakt mot ett framtida behov av den typ av bilar som EU vill förbjuda.

– Noll europeiska biltillverkare planerar att sälja bilar som går på något annat än el efter 2035, säger Christofer Fjellner (M), före detta medlem i Europaparlamentet, till SR.

Ifrågasätter behovet.

Även bensinbolag har ifrågasatt ett behov av bensin- och dieselbilar i framtiden, och menar till och med att EU ligger efter i sitt agerande.

– Frågan är om det alls kommer att säljas bilar som går på flytande bränsle 2035 med tanke på hur snabbt personbilstillverkarna ställer om, sade drivmedelbolaget OKQ8:s kommunikationschef Karin Hellgren till Svenska Dagblad i oktober förra året.

– Det räcker med att se på vilka modeller de kommer ut med. I stort sett alla annonser handlar bara om elektrifierade bilar.

Foto: Sverigedemokraterna (redigerad av MarcusOscarsson.se)

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen