Framgång för SD – tack vare Tyskland

2023 03 03

Allt pekade på att EU:s ministerråd idag, fredag, formellt skulle fatta beslut om att förbjuda bensin- och dieselbilar.

Men så blev det inte.

Tyskland satte nämligen stopp för beslutet genom att lägga ned sin röst istället, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– Tyskland menar att ett förbud hotar den tyska bilindustrin och att förbränningsmotorer skulle kunna drivas med andra bränslen än bensin och diesel, säger Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot.

Jubel i SD

Att Tyskland avstod från att rösta gör att kvalificerad majoritet saknas i rådet.

Vad som nu händer med förslaget, som skulle förbjuda nytillverkning av bensin- och dieseldrivna bilar i EU från och med år 2035, finns det för närvarande inget svar på.

Däremot kan det konstateras att Sverigedemokraterna, åtminstone för stunden, kan räkna hem en framgång i och med Tysklands agerande idag.

– EU-förbud mot förbränningsmotorer skjuts upp! jublar Europaparlamentarikern Johan Nissininen (SD) på Twitter.

– Tyskland och Italien går över till nej-sidan, där bara SD funnits representerat från svenskt håll. Regeringen skjuter därför upp rådets omröstning då ett förbud inte skulle röstas igenom. Väldigt glädjande, nu hoppas vi på hårda förhandlingar, fortsätter han.

Enda partiet som inte vill se förbud

Sverigedemokraterna är det enda i riksdagen som inte stödjer Europaparlamentets förslag om ett förbud.

– Det är vi som får betala för andra länder när vi har byggt upp vår laddinfrastruktur, har SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen sagt till SR.

Tidigare i veckan utvecklade både Johan Nissinen och Martin Kinnunen sitt resonemang i en längre debattartikel i Aftonbladet.

– Man lamslår det befintliga för att få det som inte ännu fungerar att verka oundvikligt och attraktivt, framhöll politikerna.

De jämförde ett förbud av bensin- och dieselbilar med kärnkraftsavvecklingen.

“Voodooideologi”, tycker Kinnunen och Nissinen.

– Om nu elbilar är så mycket bättre, effektivare, renare och inom en snar framtid också billigare, varför är det då nödvändigt att förbjuda bensin- och dieselmotorn överhuvudtaget?

Pekar på annan utveckling

Åsikterna som står emot SD pekar på att utvecklingen går rakt mot ett framtida behov av den typ av bilar som EU vill förbjuda.

– Noll europeiska biltillverkare planerar att sälja bilar som går på något annat än el efter 2035, säger Christofer Fjellner (M), före detta medlem i Europaparlamentet, till SR.

Ifrågasätter behovet.

Även bensinbolag har ifrågasatt ett behov av bensin- och dieselbilar i framtiden, och menar till och med att EU ligger efter i sitt agerande.

– Frågan är om det alls kommer att säljas bilar som går på flytande bränsle 2035 med tanke på hur snabbt personbilstillverkarna ställer om, sade drivmedelbolaget OKQ8:s kommunikationschef Karin Hellgren till Svenska Dagblad i oktober förra året.

– Det räcker med att se på vilka modeller de kommer ut med. I stort sett alla annonser handlar bara om elektrifierade bilar.

Foto: Sverigedemokraterna (redigerad av MarcusOscarsson.se)

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)