Framgång för Sverigedemokraterna

2023 08 22

Sverigedemokraterna har dalat i opinionen sedan valframgången 2022.

Rollen som stödparti till regeringen har till synes varit kostsam för Jimmie Åkessons parti.

I början av maj noterade SD sitt lägsta väljarstöd på fem år.

Partiet backade rejält i opinionen och var nere på 16,4 procent i SVT/Novus mätning.

– Sverigedemokraterna noterar en nedgång även denna månad och är nu faktiskt nere på sin lägsta nivå sedan november 2017, konstaterade Torbjörn Sjöström, vd på Novus, i en kommentar till undersökningen.

Men nu verkar nedgången ha vänt.

Det indikerar en färsk mätning från TV4 Väljaropinion.

Retoriken fungerar

Sverigedemokraterna är det parti som går starkast framåt i mätningen.

SD noterar ett stöd på 18,8 procent – en uppgång med 0,5 procent jämfört med den förra mätningen från slutet av juni.

– Det skärpta säkerhetspolitiska läget med koranbränningar och islamkritiska uttalanden på sociala medier verkar ha gynnat Sverigedemokraterna, rapporterar tv-kanalen.

Sex av åtta partier backar

Socialdemokraterna är tillsammans med SD det enda partiet som går framåt i TV4:s nya mätning.

Övriga riksdagspartier noterar ett minskat stöd.

Tre partier hamnar under riksdagsspärren – Miljöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Oppositionen har fortfarande ett markant större stöd jämfört med regeringen och SD.

S, C, MP och V samlar tillsammans ihop 52,6 procent jämfört med Tidöpartiernas 45,4 procent.

Det innebär att gapet mellan sidorna ökar.

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med TV4 Väljaropinions tidigare mätning

Vänsterpartiet 7,5 -0,4

Socialdemokraterna 36,6 +0,4

Miljöpartiet 3,9 -0,2

Centerpartiet 4,6 -0,1

Liberalerna 3,1 -0,4

Moderaterna 19,9 -0,2

Kristdemokraterna 3,6 -0,1

Sverigedemokraterna 18,8 +0,5

S+V+MP+C 52,6 +3,6

M+KD+SD+L 45,4 -4,1

Liberalerna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna under riksdagsspärren i den här mätningen.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen