UTRIKES: Krossade ryssar retirerar i flip flop

2022 10 04

Väljarnas förtroende för avgående statsminister Magdalena Andersson (S) ökar trots Socialdemokraternas valförlust.

Det indikerar den senaste förtroendemätningen för riksdagens partiledare från Sifo/Expressen.

En majoritet av väljarna, hela 61 procent, uppger att de har ett ganska eller mycket högt förtroende för Magdalena Andersson.

– Det är fortsatt väldigt starka siffror, trots att hon faktiskt förlorade valet, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, till Expressen.

Den nya förtroendesiffran innebär att S-ledaren snuddar på toppnoteringen från februari, när Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina.

Då svarade 62 procent att de kände ett förtroende för Magdalena Andersson.

Ulf knappar in

Sifos mätning är också goda nyheter för Sveriges blivande statsminister Ulf Kristersson (M)

Väljarnas förtroende för moderatledaren ökar efter högerblockets valvinst.

Totalt uppger 38 procent att de känner ett förtroende för Kristersson. En ökning med fyra procentenheter sedan Sifos senaste förtroendemätning i september.

– För honom är det en positiv förtroendeförändring efter valet. Nu är det ganska jämnt mellan de som är positiva och negativa till Ulf Kristersson. Det är kanske den största enskilda förändringen, säger Toivo Sjörén till Expressen.

Hela mätningen

Här är Sifos nya mätning för oktober jämfört med september

Hur stort förtroende har du för respektive partiledare? 

🔴 Magdalena Andersson (S): 61 procent (+3)

🔵 Ulf Kristersson (M): 38 procent (+4)

🟢 Annie Lööf (C): 31 procent (+1)

🔵 Jimmie Åkesson (SD): 31 procent (+1)

🔵 Ebba Busch (KD): 29 procent (+1)

🔴 Nooshi Dadgostar (V): 22 procent (-1)

🔵 Johan Pehrson (L): 19 procent (-2)

🟢 Per Bolund (MP): 11 procent (0)

🟢 Märta Stenevi (MP): 12 procent (+3

 
◾Mätningen genomfördes mellan den 30 september och 3 oktober
 
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Moderaterna

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland aktiverar invasionsplanen från 2022

2025 12 02

Ryska styrkor påstår sig ha intagit den strategiskt viktiga staden Pokrovsk, som beskrivs som en “port” för att ta kontroll över hela Donbasregionen.

Natten till tisdagen bryter Rysslands diktator Vladimir Putin tystnaden i frågan.

– Detta är en viktig utveckling. Vi är alla medvetna om dess betydelse, säger Putin enligt Reuters.

Diktatorn hävdar också att den påstådda ryska framgången gör att Ryssland nu kan skifta tillbaka fokus – till vad Kreml egentligen hade som syfte vid den fullskaliga invasionen för snart fyra år sedan.

Enligt Putin avancerar nu ryska styrkor “i praktiskt taget alla riktningar”

– Detta är en viktig riktning. Vi förstår alla hur viktigt det är. Det gör att vi kan gå vidare med uppgiften vi påbörjade när den militära specialoperationen inleddes, säger Putin.

Begreppet “militära specialoperationen” är det som Kreml använt för att beskriva invasionen av Ukraina i februari 2022.

Ifrågsaätts

Det ryska beskedet om man intagit Pokrovsk har mötts av skepsis. Andriy Kovalenko, chefen för det ukrainska centret för bekämpning av desinformation, har varnat för att Ryssland kommer att försöka “utöva press på frontlinjen med många högljudda uttalanden”.

– Han sa att detta gjordes ”exklusivt för den västerländska publiken och för att höja de diplomatiska insatserna” mitt i nya förhandlingar om hur kriget i Ukraina ska kunna avslutas, skriver CNN.

Även den ansedda amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, ifrågasätter det ryska påståendet.

– ISW har ännu inte observerat bevis som bekräftar att ryska styrkor har slutfört erövringen av Pokrovsk i skrivande stund. Kreml kan ha tillkännagivit erövringen av Pokrovsk i förtid den 1 december – liksom för många andra bosättningar i Ukraina – som en del av en kognitiv krigföringsinsats för att forma de amerikansk-ryska förhandlingarna i Moskva den 2 december, framhåller tankesmedjan.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Svårbedömt

Joakim Paasikiivi, tidigare överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, menar att det inte är omöjligt att Ryssland kan ha tagit över Pokrovsk.

– Men det är väldigt svårt att säga att det skulle vara så grundat bara på ryska utsagor. Eftersom de säger att de tar saker som de inte har tagit, säger militärexperten till TV4 Nyheterna.

USA:s sändebud Steve Witkoff möter Vladimir Putin i Moskva under tisdagen.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Fruktar värsta vintern sedan 2022 – “tror många svenskar förstår”

2025 12 02

Sverige förbereder att gå fram med ett särskilt vinterpaket värt 1,1 miljarder kronor.

Ryssland fortsätter att attackera Ukraina, mitt under de pågående fredsförhandlingarna.

I synnerhet siktar Moskva in sig på att förstöra ukrainsk infrastruktur, vilket leder till svåra och långa strömavbrott.

– De här attackerna har intensifierats de senaste veckorna. När temperaturen nu börjar falla riskerar det här att bli den värsta vintern sedan 2022, säger Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa (M) till GP.

"Tror många svenskar förstår"

Det är på grund av de eskalerande ryska attackerna som vinterpaketet tagits fram. När de nya 1,1 miljarderna ska skänkas har regeringen valt att fördela om bistånd som tidigare varit avsett för bland annat afrikanska länder.

Nu går en del av pengarna till Ukraina istället. Enligt Benjamin Dousa beror det på två saker: dels solidariteten med Ukraina, dels det svenska nationella säkerhetsintresset i att hålla Ukraina på benen.

Ministern upplever att svenska folket har förståelse för omfördelningen.

– Jag tror också att många svenskar förstår att vår statsbudget inte är oändlig. Ska vi inte behöva höja skatter för att finansiera Ukrainastödet så behöver vi ta från andra områden i biståndsbudgeten.

LÄS MER: Kängan till Europa – “Har inget att säga till om”

600 miljoner till nytt initiativ

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor för att på olika sätt stötta Ukraina.

I november meddelade regeringen att Sverige avsätter 600 miljoner kronor till det amerikanska initiativet Prioritised Ukraine Requirement List.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland. Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Foto: Niklas Forsström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen