Frän kritik mot Kristersson

2022 10 19

Nu kommer kritik mot Ulf Kristersson för att den nya regeringen saknar ett renodlat miljödepartement.

Knappt har ekot från de nya ministernamnen och de olika departementens titlar och uppgifter klingat ut förrän det kommer frän kritik mot ett av dem – eller snarare borttagandet av ett av dem som funnits i flera ministärer, nämligen miljödepartementet.

En av dem som ger sig in i kritikerkören är ministern som var med och etablerade departementet.

– När jag blev miljöminister 1987 var detta en underminister i jordbruksdepartementet, men jag krävde ett självständigt miljödepartement och fick igenom det med dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, poängterar Birgitta Dahl för SVD och kallar det för ”väldigt illavarslande” och ”uruselt”.

Miljö på nytt departement

Ansvaret att ta hand om miljöfrågorna landar i den nya departementsfördelningen på klimat- och näringslivdepartementet.

För det ansvarar Ebba Busch (KD) som blir energi- och näringsminister och Romina Pourmokhtari (L) som blir klimat- och miljöminister.

Där ska alltså miljöfrågan tas in.

Förutom Dahl kommer även Per Bolund, tidigare miljöpartistisk miljö- och klimatminister, med ris för regeringen Kristerssons beslut.

– Det är en väldigt tydlig signal att man helt enkelt värderar ner miljö- och klimatarbetet på ett oerhört dramatiskt sätt, framhåller han till tidningen.

Och tillägger han:

– Det är flera årtionden av arbete i miljödepartementet som riskerar att grusas.

Kritik från miljöorganisation och forskare

Det kommer även tuff kritik från utanför politiken.

– Att miljödepartementet avvecklas som eget departement och i stället hamnar under näringsdepartementet är bekymmersamt, poängterar Naturskyddsföreningens Johanna Sandahl, för Expressen.

Och med anledning av Ulf Kristerssons ord i regeringsförklaringen att Sverige blev ”en av världens första, nästan helt fossilfria industrinationer” på 1970-talet, får klimatforskaren Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, att frustrerat utbrista till DN:

– Det är verkligen helt fel. Sverige är absolut inte fossilfritt ännu på flera decennier, vi är inte ens nästan fossilfria.

MILJÖMINISTRAR GENOM ÅREN

1985  Ingvar Carlsson (S)

1986  Birgitta Dahl (S)

1991  Olof Johansson (C)

1994  Görel Thurdin (S)

1994  Karl Erik Olsson (C)

1994  Anna Lindh (S)

1998  Kjell Larsson (S)

2002  Lena Sommestad (S)

2006  Andreas Carlgren (C)

2011  Lena Ek (C)

2014  Åsa Romson (MP)

2016  Karolina Skog (MP)

2019  Isabella Lövin (MP)

2021  Per Bolund (MP)

2021  Annika Strandhäll (S)

2022  Romina Pourmokhtari (L)

Foto: A. Adolfsson

Text: Redaktionen


Stor anstormning till Sverige väntas nästa vecka

2026 03 30

Nästa vecka väntas det bli rusning till Sverige.

Den kommande veckan förväntas ovanligt många norrmän resa över gränsen till Sverige.

Skälet är att de vill köpa billiga livsmedelsvaror.

Stort tryck på butikerna

Den 1 april, alltså på onsdag nästa vecka, sänks matmomsen.

Det gör att extra många norrmän väntas söka sig till gränshandeln i Sverige, rapporterar SR.

Intresset för att åka över gränsen till Sverige för att handla billigare mat är redan stort bland norrmän, och när matmomsen sänks väntas trycket på butikerna öka ytterligare.

– Vi är sällan i Sverige, men när vi är här så handlar vi det vi behöver för längre perioder. Kaffe, te, ost, en del sådana basvaror och varor som håller sig länge, berättar Tom, en av många norrmän som har åkt till Strömstad för att handla, för radiokanalen.

”Har laddat länge”

Butikerna förbereder sig nu för en väntad rusning nästa vecka.

– Vi har ju laddat inför det länge och förstått att det är en stor sak för oss, så vi har jobbat stenhårt här nu några nätter för att ändra alla prisskyltar och system och allt vad det är, säger Patrik Zäll, butikschef i Strömstad, till radiokanalen.

Norrmännen åker sällan till Sverige för små vardagsinköp, det är vanligare att de åker över några gånger om året och då fyller upp sina korgar rejält.

Intresset är stort: Norrmän handlade för över 11 miljarder kronor vid gränshandeln förra året, visar norsk statistik, enligt radiokanalen.

Både priserna och utbudet lockar, och sänkningen av matmomsen gör att prisskillnaden mellan Sverige och Norge blir ännu större.

LÄS OCKSÅ: Storhandla inte - ovanlig uppmaning till svenska folket

Butiker ”tjuvstartar” med prissänkningar

Vissa butiker vid gränsen har redan ”tjuvstartat” med lägre priser, trots att momssänkningen inte infaller förrän den 1 april.

Redan i onsdags, en vecka före momssänkningen, valde exempelvis Coop-ägda Grensemats butiker i Strömstad och Svinesund att sänka priserna, rapporterar Dagligvarunytt.

Trycket väntas bli extra högt också för att påsken närmar sig.

– Vi gör en rejäl investering i pris inför årets största försäljningsvecka. Man ska inte behöva vänta till 1 april, utan vi valde att gå ut en vecka innan, säger Göran Lundgren, driftchef på Grensemat, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Motståndsgrupp till attack i Ryssland

Foto: Mohamed B.

Text: Redaktionen


29 mars 2026

Mardröm för Trump – halkar efter Europa

2026 03 29

Siffror visar att USA halkar efter Europa.

Vanligt folks ekonomi är en av Donald Trumps viktigaste politiska frågor.

Vid en första anblick har USA en betydligt starkare ekonomi än Europa.

Men ett nytt sätt att mäta ger en helt annan bild, uppger forskare.

Använder ny mätmetod

Att jämföra olika ekonomier och befolkningars ekonomiska situation är komplicerat.

När man till exempel jämför BNP per capita står det klart att USA utklassar Europa.

Men ett nytt sätt att mäta visar snarare att USA halkar efter Europa i ett mycket viktigt avseende, uppger Olivier Sterck, docent i ekonomi vid University of Oxford, rapporterar Euronews.

Hans forskning visar att tiden som krävs för att tjäna 1 dollar i internationella dollar (en teoretisk valuta som tar hänsyn till prisnivå i olika länder) är 63 minuter i USA.

Det är ungefär dubbelt så länge som genomsnittet i länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien, uppger forskaren.

Detta är ett mått på genomsnittlig fattigdom, enligt Sterck. Den genomsnittliga tiden syftar på en dag i livet för vem som helst, i vilken ålder som helst och under alla omständigheter.

– Måttet är inkluderande, fördelningskänsligt, nedbrytbart och stämmer överens med hur både experter och allmänheten uppfattar fattigdom, säger han, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Motståndsgrupp till attack i Ryssland

”Avsevärt högre i USA”

I USA tar det i genomsnitt 63 minuter att tjäna 1 dollar, medan det i exempelvis Tyskland tar 26 minuter, i Frankrike 31 minuter och i Storbritannien 34 minuter.

Det visar att USA har större problem med fattigdom än vad Europa har.

– Den genomsnittlig fattigdom är avsevärt högre i USA, även om genomsnittsinkomsterna är högre än i de flesta västeuropeiska länder, säger Olivier Sterck.

Studien visar också att den genomsnittliga fattigdomen i USA har ökat kontinuerligt sedan 1990, medan den har minskat i de flesta andra länder i västvärlden.

Resultaten är ingen rolig läsning för president Donald Trump, som har gjort vanliga människors ekonomiska situation till en av sina viktigaste politiska frågor.

Andra mått visar dock att USA har en betydligt starkare ekonomi än Europa. Hur man väljer att mäta och vilka mått man tycker är viktigast är avgörande för vilket resultat man kommer fram till.

LÄS OCKSÅ: Iphone-användare varnas - måste installera direkt

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen