Frän kritik mot Kristersson

2022 10 19

Nu kommer kritik mot Ulf Kristersson för att den nya regeringen saknar ett renodlat miljödepartement.

Knappt har ekot från de nya ministernamnen och de olika departementens titlar och uppgifter klingat ut förrän det kommer frän kritik mot ett av dem – eller snarare borttagandet av ett av dem som funnits i flera ministärer, nämligen miljödepartementet.

En av dem som ger sig in i kritikerkören är ministern som var med och etablerade departementet.

– När jag blev miljöminister 1987 var detta en underminister i jordbruksdepartementet, men jag krävde ett självständigt miljödepartement och fick igenom det med dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, poängterar Birgitta Dahl för SVD och kallar det för ”väldigt illavarslande” och ”uruselt”.

Miljö på nytt departement

Ansvaret att ta hand om miljöfrågorna landar i den nya departementsfördelningen på klimat- och näringslivdepartementet.

För det ansvarar Ebba Busch (KD) som blir energi- och näringsminister och Romina Pourmokhtari (L) som blir klimat- och miljöminister.

Där ska alltså miljöfrågan tas in.

Förutom Dahl kommer även Per Bolund, tidigare miljöpartistisk miljö- och klimatminister, med ris för regeringen Kristerssons beslut.

– Det är en väldigt tydlig signal att man helt enkelt värderar ner miljö- och klimatarbetet på ett oerhört dramatiskt sätt, framhåller han till tidningen.

Och tillägger han:

– Det är flera årtionden av arbete i miljödepartementet som riskerar att grusas.

Kritik från miljöorganisation och forskare

Det kommer även tuff kritik från utanför politiken.

– Att miljödepartementet avvecklas som eget departement och i stället hamnar under näringsdepartementet är bekymmersamt, poängterar Naturskyddsföreningens Johanna Sandahl, för Expressen.

Och med anledning av Ulf Kristerssons ord i regeringsförklaringen att Sverige blev ”en av världens första, nästan helt fossilfria industrinationer” på 1970-talet, får klimatforskaren Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, att frustrerat utbrista till DN:

– Det är verkligen helt fel. Sverige är absolut inte fossilfritt ännu på flera decennier, vi är inte ens nästan fossilfria.

MILJÖMINISTRAR GENOM ÅREN

1985  Ingvar Carlsson (S)

1986  Birgitta Dahl (S)

1991  Olof Johansson (C)

1994  Görel Thurdin (S)

1994  Karl Erik Olsson (C)

1994  Anna Lindh (S)

1998  Kjell Larsson (S)

2002  Lena Sommestad (S)

2006  Andreas Carlgren (C)

2011  Lena Ek (C)

2014  Åsa Romson (MP)

2016  Karolina Skog (MP)

2019  Isabella Lövin (MP)

2021  Per Bolund (MP)

2021  Annika Strandhäll (S)

2022  Romina Pourmokhtari (L)

Foto: A. Adolfsson

Text: Redaktionen


2 jul 2026

UPPGIFTER: Har fått nog av Putin – ställer flera krav

2026 07 02

Ryssland ber om hjälp från en allierad.

Ryssland är i samtal med Kazakstan om att få akuta bensinleveranser.

Men enligt uppgifter vill Astana använda situationen för att pressa Moskva med hårda villkor, rapporterar RBC Ukraine.

Ryssland ber om bensin

Ryssland befinner sig i en allt mer pressad situation på bränslemarknaden och har vänt sig till Kazakstan för att få hjälp med bensinleveranser.

Enligt uppgifter handlar det om omkring 50 000 ton AI-92-bensin, som ska lindra en inhemsk brist som uppstått efter driftstopp och oplanerat underhåll vid flera raffinaderier.

Bristen kopplas enligt uppgifterna till att flera ryska raffinaderier stoppats efter drönarattacker, vilket lett till att produktionen fallit kraftigt.

– Rysslands energiministerium har inte gett en kommentar. Kazakstans energiminister Erlan Akkenzhenov sade tidigare att Astana inte hade fått någon officiell begäran från Moskva om bensinleveranser, skriver Reuters.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

Kazakstan sätter villkor

Samtidigt uppges Kazakstan inte vilja hjälpa Ryssland utan att få något tillbaka.

Enligt uppgifter har landet “fått nog” av den ryska linjen och ställer därför tydliga krav.

Det främsta kravet är att eventuella bensinleveranser ska ske genom ett utbytesavtal.

– En källa i Kazakstan sade att bränsleleveranser till Ryssland skulle kunna bytas mot ryskt flygbränsle, uppger RBC Ukraine.

Bränslebrist i regionen

Kazakstan har i nuläget ett visst bensinöverskott, men situationen är instabil.

Underhåll vid viktiga raffinaderier, bland annat i Atyrau, väntas minska tillgången kraftigt.

Samtidigt pekar uppgifter på att även Ryssland tvingas importera bränsle från andra håll, bland annat sjövägen från Indien.

I Moskva-området har läget redan blivit märkbart för konsumenter, där bensinstationer enligt uppgifter infört köpgränser.

Ett skifte i maktbalansen

Analytiker pekar på att situationen visar en ovanlig vändning: Ryssland, som tidigare varit en stor bränsleexportör, tvingas nu förhandla från en svagare position.

Bakgrunden är en kombination av tekniska problem, sanktioner och störningar i energiinfrastrukturen som gjort att den inhemska produktionen inte räcker till.

Samtidigt försöker Kazakstan utnyttja läget för att säkra egna leveranser och bättre villkor i ett allt mer pressat regionalt energiläge.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Chokladjätte störtdyker – kunderna flyr

2026 07 02

Kunderna dumpar en chokladjätte.

En av världens mest kända chokladtillverkare befinner sig i kris.

Detta när kunder i allt större utsträckning väljer billigare alternativ i butiken, rapporterar Bloomberg.

Chokladjätte tappar kunder

En stor chokladjätte tappar nu tydligt mark i butikshyllorna.

Det handlar om den schweiziska premiumtillverkaren Lindt & Sprüngli, känd för bland annat Lindor-kulor och sina guldförpackade chokladprodukter.

– Lindt & Sprüngli producerar i dag kvalitetschoklad vid sina 12 egna produktionsanläggningar i Europa och USA. Produkterna säljs genom 36 dotterbolag och filialkontor, samt via ett nätverk av över 100 oberoende distributörer runt om i världen, uppger bolaget.

Nu rasar försäljningen i volym för chokladtillverkaren.

Bakgrunden är enkla men kännbara för konsumenterna: chokladen har blivit dyrare.

LÄS MER: Viktig uppmaning till husägare – gäller hela juli

Väljer billigare choklad

De senaste åren har kakaopriserna skjutit i höjden, vilket tvingat chokladtillverkare att höja priserna i butik.

För många kunder har det blivit tydligt i vardagen: samma chokladkaka kostar mer än tidigare – ibland betydligt mer.

Lindt har sedan förra året höjt sina priser med nästan 20 procent, vilket nu märks i försäljningen.

För många handlar det inte om att sluta köpa choklad – utan om att byta märke.

I stället för premiumchoklad som Lindt väljer fler konsumenter nu enklare och billigare alternativ i butikshyllan.

Pressat läge

Trots att chokladjätten fortfarande är ett av världens mest välkända varumärken inom premiumchoklad, visar utvecklingen hur känsliga konsumenter är för prisförändringar.

Samtidigt har kakaopriserna fallit tillbaka från rekordnivåer, men det tar tid innan det märks i butik.

– Det kan ta runt tio månader innan förändringar i kakaopriserna slår igenom i butik, uppger Reuters.

Analytiker bedömer dock att situationen kan komma att stabiliseras framöver.

Konkurrenten Barry Callebaut räknar med att försäljningsvolymerna kan återhämta sig inom de kommande 18 månaderna.

Även Morningstars analytiker Svetlana Menshchikova ser en liknande utveckling för Lindt.

– Vi anser att en liknande bana för Lindt under det andra halvåret är trolig, i takt med att normaliseringen av kakaopriserna slår igenom i konsumentledet och konsumentförtroendet gradvis byggs upp igen, säger hon till Bloomberg.

LÄS MER: 5 000 mer i plånboken för familjer

Foto: I Lifar

Text: Redaktionen