Frän kritik mot Kristersson

2022 10 19

Nu kommer kritik mot Ulf Kristersson för att den nya regeringen saknar ett renodlat miljödepartement.

Knappt har ekot från de nya ministernamnen och de olika departementens titlar och uppgifter klingat ut förrän det kommer frän kritik mot ett av dem – eller snarare borttagandet av ett av dem som funnits i flera ministärer, nämligen miljödepartementet.

En av dem som ger sig in i kritikerkören är ministern som var med och etablerade departementet.

– När jag blev miljöminister 1987 var detta en underminister i jordbruksdepartementet, men jag krävde ett självständigt miljödepartement och fick igenom det med dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, poängterar Birgitta Dahl för SVD och kallar det för ”väldigt illavarslande” och ”uruselt”.

Miljö på nytt departement

Ansvaret att ta hand om miljöfrågorna landar i den nya departementsfördelningen på klimat- och näringslivdepartementet.

För det ansvarar Ebba Busch (KD) som blir energi- och näringsminister och Romina Pourmokhtari (L) som blir klimat- och miljöminister.

Där ska alltså miljöfrågan tas in.

Förutom Dahl kommer även Per Bolund, tidigare miljöpartistisk miljö- och klimatminister, med ris för regeringen Kristerssons beslut.

– Det är en väldigt tydlig signal att man helt enkelt värderar ner miljö- och klimatarbetet på ett oerhört dramatiskt sätt, framhåller han till tidningen.

Och tillägger han:

– Det är flera årtionden av arbete i miljödepartementet som riskerar att grusas.

Kritik från miljöorganisation och forskare

Det kommer även tuff kritik från utanför politiken.

– Att miljödepartementet avvecklas som eget departement och i stället hamnar under näringsdepartementet är bekymmersamt, poängterar Naturskyddsföreningens Johanna Sandahl, för Expressen.

Och med anledning av Ulf Kristerssons ord i regeringsförklaringen att Sverige blev ”en av världens första, nästan helt fossilfria industrinationer” på 1970-talet, får klimatforskaren Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, att frustrerat utbrista till DN:

– Det är verkligen helt fel. Sverige är absolut inte fossilfritt ännu på flera decennier, vi är inte ens nästan fossilfria.

MILJÖMINISTRAR GENOM ÅREN

1985  Ingvar Carlsson (S)

1986  Birgitta Dahl (S)

1991  Olof Johansson (C)

1994  Görel Thurdin (S)

1994  Karl Erik Olsson (C)

1994  Anna Lindh (S)

1998  Kjell Larsson (S)

2002  Lena Sommestad (S)

2006  Andreas Carlgren (C)

2011  Lena Ek (C)

2014  Åsa Romson (MP)

2016  Karolina Skog (MP)

2019  Isabella Lövin (MP)

2021  Per Bolund (MP)

2021  Annika Strandhäll (S)

2022  Romina Pourmokhtari (L)

Foto: A. Adolfsson

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

God jul ”avskum” – Trump ser rött på juldagen

2025 12 25

USA:s president Donald Trump går ut med en arg julhälsning.

I ett inlägg på sin sociala medieplattform Truth social önskar presidenten god jul till alla amerikanska medborgare. Samtidigt passar han på att kalla vänsterväljare för ”avskum”.

– God jul till alla, inklusive avskummen i den radikala vänstern som gör allt för att förstöra vårt land, skriver Trump.

Presidenten fortsätter inlägget med att räkna upp saker som hans administration har åstadkommit under 2025.

– Vi har inte längre öppna gränser, män i damidrott, transsexualitet för alla och en svag brottsbekämpning. I stället har vi en rekordstor aktiemarknad och den lägsta brottslighet på årtionden. Vi har ingen inflation och en BNP på 4,3 procentenheter, två procentenheter bättre än väntat.

Faktakollen

USA:s BNP ökade mer än väntat under det tredje kvartalet. Tillväxten med 4,3 procent i årstakt. Siffran var betydligt högre än förhandsprognoserna, men inte två procentenheter bättre än väntat som Trump antyder. Förhandsprognoserna låg på 3,3 procent, rapporterar Reuters.

Inflationstakten sjönk till 2,7 procent i november i USA. En större minskning än väntat. Samtidigt ligger inflationen fortfarande över den amerikanska centralbankens mål på 2 procent.

Brottsligheten i USA har sjunkit i vissa avseenden under Trumpstyret. Bland annat har antalet massmord minskat till den lägsta nivån sedan 2006, uppger Axios.

Samtidigt tampas USA med flera stora problem. Arbetslösheten har stigit till den högsta nivån på flera år och reallöneökningarna har avtagit.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tullfiasko

Dessutom väntas Trumps handelstullar dra in mindre intäkter än väntat. I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Men en färsk sammanställning från Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser – fastslår att tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, det vill säga 100 miljarder dollar mindre än Vita husets prognos.

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen