Frän kritik mot Kristersson

2022 10 19

Nu kommer kritik mot Ulf Kristersson för att den nya regeringen saknar ett renodlat miljödepartement.

Knappt har ekot från de nya ministernamnen och de olika departementens titlar och uppgifter klingat ut förrän det kommer frän kritik mot ett av dem – eller snarare borttagandet av ett av dem som funnits i flera ministärer, nämligen miljödepartementet.

En av dem som ger sig in i kritikerkören är ministern som var med och etablerade departementet.

– När jag blev miljöminister 1987 var detta en underminister i jordbruksdepartementet, men jag krävde ett självständigt miljödepartement och fick igenom det med dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, poängterar Birgitta Dahl för SVD och kallar det för ”väldigt illavarslande” och ”uruselt”.

Miljö på nytt departement

Ansvaret att ta hand om miljöfrågorna landar i den nya departementsfördelningen på klimat- och näringslivdepartementet.

För det ansvarar Ebba Busch (KD) som blir energi- och näringsminister och Romina Pourmokhtari (L) som blir klimat- och miljöminister.

Där ska alltså miljöfrågan tas in.

Förutom Dahl kommer även Per Bolund, tidigare miljöpartistisk miljö- och klimatminister, med ris för regeringen Kristerssons beslut.

– Det är en väldigt tydlig signal att man helt enkelt värderar ner miljö- och klimatarbetet på ett oerhört dramatiskt sätt, framhåller han till tidningen.

Och tillägger han:

– Det är flera årtionden av arbete i miljödepartementet som riskerar att grusas.

Kritik från miljöorganisation och forskare

Det kommer även tuff kritik från utanför politiken.

– Att miljödepartementet avvecklas som eget departement och i stället hamnar under näringsdepartementet är bekymmersamt, poängterar Naturskyddsföreningens Johanna Sandahl, för Expressen.

Och med anledning av Ulf Kristerssons ord i regeringsförklaringen att Sverige blev ”en av världens första, nästan helt fossilfria industrinationer” på 1970-talet, får klimatforskaren Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, att frustrerat utbrista till DN:

– Det är verkligen helt fel. Sverige är absolut inte fossilfritt ännu på flera decennier, vi är inte ens nästan fossilfria.

MILJÖMINISTRAR GENOM ÅREN

1985  Ingvar Carlsson (S)

1986  Birgitta Dahl (S)

1991  Olof Johansson (C)

1994  Görel Thurdin (S)

1994  Karl Erik Olsson (C)

1994  Anna Lindh (S)

1998  Kjell Larsson (S)

2002  Lena Sommestad (S)

2006  Andreas Carlgren (C)

2011  Lena Ek (C)

2014  Åsa Romson (MP)

2016  Karolina Skog (MP)

2019  Isabella Lövin (MP)

2021  Per Bolund (MP)

2021  Annika Strandhäll (S)

2022  Romina Pourmokhtari (L)

Foto: A. Adolfsson

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

– Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen