JUST NU: Fredade staden attackeras – borgmästaren bekräftar

2022 04 18

Staden Lviv i västra Ukraina har träffats av fem missiler på måndagen.

Lviv har varit relativt förskonat från angrepp under de nästan två månader som Ryssland har bedrivit sitt angreppskrig i Ukraina.

Men på måndagen ska fem stycken missiler ha slagit ned i staden, rapporterar CNN.

Fem missiler

Uppgifterna bekräftas av Lvivs borgmästare Andrii Sadovyi, som meddelar att “relevant service” har skickats till platserna för missilerna har slagit ned.

– Fem riktade missiler slår mot Lviv. Relevant service har redan lämnat för att ta sig till platsen. Vi kommer att ta reda på mer detaljerad information, meddelar Sadovyi på Twitter.

Snabb eskalering

BBC:s reportrar på plats i Lviv rapporterar om en dramatisk förändring som skedde mycket snabbt i staden på måndagsmorgonen.

På en timme ska situationen i Lviv i ha eskalerat fullständigt.

Rök från tågstation

Det är hittills oklart vad som har varit målet med morgonens attacker. Rök uppges komma från i närheten av stadens tågstation, men uppgifterna om vad som träffats är för närvarande obekräftade.

– Det är en påminnelse till människor om vilken risk de står inför, även om vi är hundratals mil från striderna vid frontlinjen i östra landet och Donbas, där konflikterna förväntas att intensifiera, rapporterar BBC:s utsända reporter Dan Johnson på plats i Lviv.

Uppges ha varit målet

Att det är tågstationen som har träffats uppges dock från fler källor. Bland annat från en medlem i Ukrainas parlament.

– Lviv för en timme sedan. Minst fem ryska missiler slår mot den västra staden. Tågstationen och förvaringsenheter var målen.

“Stanna i era skydd”

Sex personer har dött och åtta har skadats i attacken, uppger Reuters. I Lviv hörs nu sirener från ambulanser och rökbildning pågår i staden. Människor uppmanas att söka skydd fortast möjligt.

– Larmen fortsätter. Stanna i era skydd, meddelade militären i Lviv på Telegram under morgonen.

Hittills fredad stad

Enbart en missilattack hade fram till idag rapporterats i Lviv under invasionen, enligt BBC.

Lviv har varit en plats många internflyktingar i Ukraina sökt sig till sedan kriget bröt ut. Dels som mellanstopp för att ta sig till Polen, men även för de ukrainare som velat stanna i landet.

Foto: J. Kingma

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen