JUST NU: Fredrik Reinfeldt försvarar Sveriges invandringspolitik

2022 06 20

Sveriges före detta statsminister Fredrik Reinfeldt köper inte bilden av att Sverige har fört en misslyckad invandringspolitik.

I en intervju med DN slår han fast att fortsatt invandring är nödvändigt för att Sverige ska kunna utvecklas.

Två faktorer

Fredrik Reinfeldt nämner bland annat att den demografiska utvecklingen med lågt barnafödande och en åldrande befolkning är två skäl till att invandring behövs.

– Vi har levt i ett slags evig tro på att vi bara ska bli fler. Men nu viker trenden globalt av, framför allt i högt utvecklade ekonomier. Jag brukar peka på den japanska modellen: med lågt barnafödande och att stänga landet för invandrare så har du skapat det perfekta äldreboendet, säger han till DN.

Fredrik Reinfeldt betonar att Sverige inte ska köpa bilden av ett misslyckande.

– Jag tycker inte att Sverige ska köpa bilden av att vi är det misslyckade exemplet. Tvärtom, vi är förmodligen det vägval som stora delar av den utvecklade delen av världen kommer att slå in på.

Upplever en förändring

Han var Sveriges statsminister mellan 2006 och 2014.

Tillsammans med sina kollegor i alliansen drev den före detta Moderatledaren en betydligt mer liberal invandringspolitik än den politik som förs i dag.

Fredrik Reinfeldt berättar om en utveckling där synen på människor har förändrats i grunden.

– Bristen på tillit gör att vi börjar misstänkliggöra varandra och det driver isär människor. Bristen på tillit gör också att vi för mycket talar om säkerhet och repression. Vi kliver helt enkelt över i en världsbild och syn på människan som är misstänksam och tar som utgångspunkt att människor inte vill varandra väl.

Öppna era hjärtan

I valrörelsen 2014 höll Fredrik Reinfeldt ett uppmärksammat tal. Han bad svenska folket att ”öppna sina hjärtan” för människor på flykt.

Ett tal som i efterhand har kritiserats av politiska motståndare, och även av forna partikamrater i Moderaterna.

Sedan Reinfeldts tid har Moderaterna svängt i sin syn på invandring och driver numera en restriktiv invandringspolitik.

Den före detta M-ledaren minns tillbaka.

– Jag efterhandskonstruerar inte. Det var ett annat liv och ett annat uppdrag och det kan bara förstås där och då vad jag försökte säga, säger han till DN.

Talskrivare kritiserar Moderaterna

Moa Berglöf gick sida vid sida med Fredrik Reinfeldt under hans tid som statsminister.

Hon skrev bland annat ”öppna era hjärtan-”talet 2014.

I dag känner hon inte igen sitt gamla parti.

– Det är ett totalt skiljt parti. Både i den ekonomiska politiken, men också i människosynen. De följer hela tiden en opinion som är ganska mörk, sa hon till TV4 i samband med att hennes bok ”Landsförrädare" lanserades.

Foto: Fredrik Reinfeldt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Svenska husägare har en vecka på sig

2026 10 26

Den 2 november är sista dagen.

Då ska ägarna till Sveriges 2,5 miljoner småhus ha granskat och gjort eventuella ändringar gällande det förslagna nya taxeringsvärdet på fastigheten. Om en vecka är också deadline för de som har fått en fastighetsdeklaration att lämna in.

– Vi vill uppmana alla att verkligen granska förslaget de fått, säger Jerker Wesslén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, i ett uttalande.

– Taxeringsvärdet kan nämligen påverka flera saker så som fastighetsavgift, fastighetsskatt, försäkringar och bolån. Det är därför viktigt att Skatteverket får in rätt uppgifter.

Alla som äger

Det spelar ingen roll om fastigheten används som fritidshus eller permanentboende. Samtliga som äger en villa, ett parhus, kedjehus, radhus eller en obebyggd tomtmark behöver kontrollera uppgifterna.

Det nya förslaget hittas i e-tjänsten för fastighetsdeklaration.

– Genom att använda e-tjänsten minskar risken för att göra fel, och det är lätt att ändra eller komplettera uppgifter, säger Jerker Wesslén.

Läs också: UPPGIFTER: Sverige halkar efter – uppmanas göra som Danmark

Skicka in ändringar

Om uppgifterna i taxeringsförslaget stämmer behöver inget ändras. Men för den som behöver göra förändringar, som exempelvis kan bero på att man gjort renoveringar, byggt ut eller gjort några andra förändringar som påverkar värdet, är det hög tid att agera, påminner Skatteverket.

Om flera personer står som ägare till ett och samma hus behöver ändringarna bara göras av en av ägarna.

Beslut om ny fastighetstaxering skickas ut i juni 2027.

Fastighetstaxering

- Småhus deklareras vart tredje år i en allmän eller förenklad fastighetstaxering.

- Däremellan kan din fastighet taxeras vid en särskild fastighetstaxering.

- 2027 är det en allmän fastighetstaxering för dig som äger en småhusfastighet. Alla uppgifter om fastigheten ska visa vad som gäller den 1 januari 2027.

Vad är ett småhus?

- Friliggande villor

- Radhus

- Kedjehus

- Parhus

- Komplementbostadshus och komplementhus, som exempelvis gäststugor

- Byggnad på ofri grund, om den är inrättad för boende.

Källa: Skatteverket

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp I. MacDonald

Text: Redaktionen