JUST NU: Fredrik Reinfeldt försvarar Sveriges invandringspolitik

2022 06 20

Sveriges före detta statsminister Fredrik Reinfeldt köper inte bilden av att Sverige har fört en misslyckad invandringspolitik.

I en intervju med DN slår han fast att fortsatt invandring är nödvändigt för att Sverige ska kunna utvecklas.

Två faktorer

Fredrik Reinfeldt nämner bland annat att den demografiska utvecklingen med lågt barnafödande och en åldrande befolkning är två skäl till att invandring behövs.

– Vi har levt i ett slags evig tro på att vi bara ska bli fler. Men nu viker trenden globalt av, framför allt i högt utvecklade ekonomier. Jag brukar peka på den japanska modellen: med lågt barnafödande och att stänga landet för invandrare så har du skapat det perfekta äldreboendet, säger han till DN.

Fredrik Reinfeldt betonar att Sverige inte ska köpa bilden av ett misslyckande.

– Jag tycker inte att Sverige ska köpa bilden av att vi är det misslyckade exemplet. Tvärtom, vi är förmodligen det vägval som stora delar av den utvecklade delen av världen kommer att slå in på.

Upplever en förändring

Han var Sveriges statsminister mellan 2006 och 2014.

Tillsammans med sina kollegor i alliansen drev den före detta Moderatledaren en betydligt mer liberal invandringspolitik än den politik som förs i dag.

Fredrik Reinfeldt berättar om en utveckling där synen på människor har förändrats i grunden.

– Bristen på tillit gör att vi börjar misstänkliggöra varandra och det driver isär människor. Bristen på tillit gör också att vi för mycket talar om säkerhet och repression. Vi kliver helt enkelt över i en världsbild och syn på människan som är misstänksam och tar som utgångspunkt att människor inte vill varandra väl.

Öppna era hjärtan

I valrörelsen 2014 höll Fredrik Reinfeldt ett uppmärksammat tal. Han bad svenska folket att ”öppna sina hjärtan” för människor på flykt.

Ett tal som i efterhand har kritiserats av politiska motståndare, och även av forna partikamrater i Moderaterna.

Sedan Reinfeldts tid har Moderaterna svängt i sin syn på invandring och driver numera en restriktiv invandringspolitik.

Den före detta M-ledaren minns tillbaka.

– Jag efterhandskonstruerar inte. Det var ett annat liv och ett annat uppdrag och det kan bara förstås där och då vad jag försökte säga, säger han till DN.

Talskrivare kritiserar Moderaterna

Moa Berglöf gick sida vid sida med Fredrik Reinfeldt under hans tid som statsminister.

Hon skrev bland annat ”öppna era hjärtan-”talet 2014.

I dag känner hon inte igen sitt gamla parti.

– Det är ett totalt skiljt parti. Både i den ekonomiska politiken, men också i människosynen. De följer hela tiden en opinion som är ganska mörk, sa hon till TV4 i samband med att hennes bok ”Landsförrädare" lanserades.

Foto: Fredrik Reinfeldt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen