Ekonomer fruktar ekonomisk kris – vill skapa “supermyndighet”

2023 03 27

Fler ekonomer uttrycker nu stort missnöje med hur den finansiella stabiliteten i Sverige hanteras.

Det har väckt liv i ett förslag som initialt lanserades av den förre riksbankschefen Stefan Ingves, rapporterar Svenska Dagbladet.

Nämligen att slå samman Riksbanken och Finansinspektionen till en och samma supermyndighet. För att undvika risken att allt "går åt pipan", som en ekonom uttrycker det.

– Riksbanken körde sitt race med alldeles för låga räntor under alldeles för lång tid och Finansinspektionen fick försöka hantera den finansiella stabiliteten. Men inspektionens arsenal är mycket svagare än Riksbankens, säger Klas Eklund, senior ekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling, till tidningen.

Ekonom: "Då släppte Ingves alla tyglar"

Det är i samband med den senaste tidens skakande händelser kring flera storbanker i världen som missnöjet nu pyr bland svenska ekonomer.

Och ekonomer blickar tillbaka till då riksdagen fattade beslut om att Riksbanken ska fokusera på inflationen – snarare än den finansiella stabiliteten – som en av faktorerna där allt gick snett.

– Det var efter riksdagens beslut 2013 som Stefan Ingves släppte alla tyglar. Han tänkte väl ungefär så här: Om vi inte har helhetsansvaret för den finansiella stabiliteten så kör vi med räntan och andra får ta hand om systemriskerna, säger Louise Landeman, kreditchef på Danske Bank.

Lyfter flera nackdelar

Även nationalekonomen Annika Alexius, verksam vid Stockholms universitet, framhåller att det finns nackdelar med att Finansinspektionen ansvarar för Sveriges finansiella instabilitet.

– Problemet är att Riksbankens styrränta påverkar den finansiella stabiliteten, vare sig Riksbanken bryr sig om det eller inte. Riksbanken ska inte bry sig om skakigheten som råder på de finansiella marknaderna just nu, men instabiliteten påverkar lågkonjunkturen som vi är på väg in i och den bryr sig Riksbanken om, säger hon till SvD.

Tonade ned risken

I mitten av mars tonade nuvarande riksbankschef Erik Thedéen ned riskerna för en ny finanskris med anledning av bankkraschen i USA.

– Vi följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och bedömer i nuläget att det inte finns någon risk för den finansiella stabiliteten i Sverige. Bland annat omfattas de svenska bankerna av hårdare regelkrav än de aktörer i USA som fått problem, sade han i ett uttalande.

Kunde orsakat global kollaps

Tre amerikanska banker kraschade i mitten av mars – Silvergate, Silicon Valley Bank (SVB) och Signature Bank.

Även schweiziska storbanken Credit Suisse, och kunde enligt Schweiz finansminister Karin Keller Sutter ha orsakat en global finansiell kollaps.

– Kraschen av Credit Suisse hade dragit ned andra banker i avgrunden, uttryckte ministern nyligen i en intervju med Zurichtidningen NZZ.

Vanar för ökade risker

På grund av det osäkra ekonomiska läget gick igår chefen för den internationella valutafonden, Kristalina Georgiva, ut och varnade för att riskerna för finansiell instabilitet har ökat.

Så vi fortsätter att övervaka utvecklingen noga och bedömer potentiella konsekvenser för de globala ekonomiska utsikterna och den globala finansiella stabiliteten, framhåller hon till Reuters.

LÄS MER: Anders Borg utfärdar krisvarning – uppmanar Riksbanken

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen