Fyra partiledare i gemensamt utspel för första gången

2022 02 09

Mindre än ett dygn innan TV4:s stora TV-debatt går nu partiledarna för M, SD, KD och Liberalerna för första gången ut i ett gemensamt utspel.

– Det är dags för en ny energi­politik, som sätter Sveriges intressen först, framhåller de fyra partiledarna ikväll.

Presenterar fyra förslag

Moderatledaren Ulf Kristersson, SD-ledaren Jimmie Åkesson, KD-ledaren Ebba Busch och Liberalernas ledare Nyamko Sabuni går ut i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet där de presenterar fyra förslag för en ny energipolitik i Sverige.

Första gången tillsammans

Det är första gången som de fyra partiledarna för högersidan går ut tillsammans med ett utspel och att det handlar om energin är ingen slump. Frågan har hettat till ordentligt i svensk politik och de fyra partiledarna vänder sig till de svenska hushållen.

S och MP boven i dramat

– De svenska hushållen kämpar just nu med extremt höga elpriser. Människor vittnar om att de inte vågar ha normal rumstemperatur av rädsla för kostnaden. Andra tvingas ta banklån när elräkningen har mång­dubblats. Den oroande utvecklingen hotar också svenska jobb. Det är Social­demokraternas och Miljö­partiets orealistiska energi­politik som lett fram till denna situation, framhåller partiledarna för M, SD, KD och L.

Sätter Sveriges intressen först

– Det är dags för en ny energi­politik, som sätter Sveriges intressen först. För att på kort sikt lindra på trycket för hushåll och företag har Moderaterna, SD, KD och Liberalerna föreslagit att elskatten ska sänkas. Regeringen har kontrat med ett förslag som inte ens träffar hälften av de drabbade hushållen, och inga företag, poängterar partiledarna och betonar att det behövs ett maktskifte och en ny energi­politik.

Kräver även kärnkraft

– En stabil och ren elproduktion och el till rimligt pris är helt grund­läggande för att vi ska kunna klara klimat­omställningen och minska våra utsläpp. Till 2045 räknar man med att efterfrågan på ren el kommer att dubbleras gentemot i dag för att klara elektrifieringen av våra transporter och industri.

– Detta är en välkommen utveckling som inte bara kommer resultera i minskade utsläpp, utan även i framtidens jobb. Men då kommer vi behöva alla fossilfria alternativ: vind-, vatten-, och kärnkraft.

S och MP har varit bakåtsträvande

– Den politik som regeringen fört har varit bakåt­strävande. Social­demokraterna och Miljö­partiet har lagt ned kärnkrafts­reaktorer utan en plan för hur de ska ersättas, anser de fyra partiledarna som menar att kraftigt varierande priser är ett tecken på att den nuvarande energi­politiken har misslyckats.

Kärnkraftsmotståndet destruktivt

M, SD, KD och L framhåller att kärnkraften har en nyckelroll.

– Det går inte att förena en god samhälls­utveckling för alla med en energi­produktion som inte går att planera. När energi­tillgången styrs av vädret kommer det drabba svenska hushåll och företag negativt. Detta är vatten­delaren i klimat­politiken. Det är därför kärnkrafts­motståndet från de rödgröna är så destruktivt.

Utveckla istället för avveckla

Partierna anser att kärnkraft är det enda alternativet för att tillföra planerbar fossilfri elproduktion i stor skala.

– Våra fyra partier är eniga om att lösningen på Sveriges problem inte ligger i att avveckla den svenska kärnkraften, utan i att utveckla den. Här presenterar vi fyra förslag för en ny energi­politik:

Förslag 1

◾Sätt upp målet att Sverige ska ha en helt fossilfri energi­försörjning. Dagens mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 bör ersättas med ett mål om fossilfri energi, där kärnkraften är en självklar del.

Förslag 2

◾Uppdra åt Energi­myndigheten att i sin långsiktiga scenario­analys inkludera scenarier där Sverige når sina klimatmål. Myndigheten ska beskriva vad som krävs för att uppnå klimat­målen, även om det inkluderar kärnenergi.

Förslag 3

◾I nästa budget kommer vi tillsätta resurser till Strålsäkerhets­myndigheten för att ta fram ett svenskt regelverk för ny kärnkraft. Myndigheten bör även uppdras att ta fram ett snabb­spår för att acceptera typ­godkännanden av reaktorer, system och komponenter från länder jämförbara med Sverige.

Förslag 4

◾Avskaffa förbudet mot att bygga reaktorer på andra platser än vid de befintliga kärnkraft­verken. Även förbudet mot fler än tio reaktorer i kommersiell drift måste avskaffas. Nya reaktorer blir förmodligen mindre än dagens och fler behövs.

Kritiskt vägskäl

De fyra partiledarna betonar att kärnkraften och vattenkraften utgör basen i svensk elförsörjning och att det förnybara spelar en viktig roll.

–Sverige befinner sig vid ett kritiskt vägskäl. Nästa regering måste skapa förutsättningar för nya reaktorer för att kunna klara klimat­omställningen, och förse företag och hushåll med el till rimligt pris. Social­demokraterna tillsammans med Miljö­partiet, Center­partiet och Vänster­partiet kommer inte klara det, men det kommer vi, framför partiledarna i SvD i kväll.

TV4 måndag kväll

I morgon måndag äger den första TV-debatten rum mellan partiledarna under valåret 2022 som nu drar igång allt mer. Det är även premiär för Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson i TV-debattsammanhang med alla åtta partiernas ledare.

Foto: Axel Adolfsson, Moderaterna, Jimmie Åkesson Instagram, Kristdemokraterna, Magnus Fröderberg, Liberalerna

Text: Redaktionen


Matjätte i botten – har “sämsta” kundklubben av alla

2025 04 21

“Lidl Plus” är den bästa kundklubben bland landets matkedjor och detaljhandeln i stort.

Det visar en ny konsumentundersökning från Nordic Bench, som listat Sveriges bästa kundklubbar under sju års tid.

Även Willys Plus ligger högt upp och placerar sig på en andraplats, som tidigare hölls av Ica Stammis som nu sjunker till fjärde plats, rapporterar Dagligvarunytt.

Jätte i botten

Sist på listan, på plats 17 av 17 av alla undersökta företag inom detaljhandeln, hamnar dock Klubb Hemköp. Förra året låg matjätten på 13:e plats, vilket även det var sämst av alla matjättar.

Siffrorna kommer mindre än ett år efter att Svenskt Kvalitetsindex, SKI, i juli förra året pekade ut just Hemköp som den matjätte med lägst kundnöjdhet, bakom Lidl, Willys, ICA, City Gross och Coop. Hemköp hade även lägre kundnöjdhet än branschen i snitt.

När SKI släppte sina nya siffror tidigare i april hade Hemköp dock höjt sig och gått förbi både Coop och Willys.

"Skapar irritation"

Men Hemköps kundklubb, med drygt två miljoner medlemmar, hamnar ändå sist på listan.

Och övriga butiker och matkedjor kan lära av Lidl, menar Jan Borg, vd på Nordic Bench.

– Jag har en känsla av att de är bättre på att se vad kunderna handlar. Många av de andra kommer med veckans erbjudanden om exempelvis Coca-Cola, även om kunden inte dricker det, vilket bara skapar irritation, säger han till Dagligvarunytt.

"Slår tillbaka"

I undersökningen har kunderna bland annat betygsatt företagens förmåner, bonussystem, personliga erbjudanden och om konsumenterna behandlas schyst.

Att Ica backar i mätningen bedöms vara kopplat till den negativa publicitet matjätten fick i samband med bojkotten tidigare i våras.

– Ica gör stora pengar samtidigt som medlemmarna knappt får räkenskapen att gå ihop. Nu slår det tillbaka, det handlar om konsumentmakt, säger Jan Borg.

"Strävar efter fler medlemmar"

Klubb Hemköp lanserades i oktober 2020 och har över två miljoner medlemmar. Syftet är att belöna kunderna för sina hemköp. Enligt Axfood premieras hållbara handlingar särskilt mycket.

– Vi fortsätter arbetet med att förbättra Klubb Hemköp och strävar så klart efter att bli ännu fler medlemmar, sade Joel Bergman, CRM-chef på Hemköpskedjan, i ett uttalande 2024.

Listan: bästa och sämsta kundklubbarna hos matjättarna

Inom parentes anges matkedjans placering på hela topplistan över samtliga 17 företag i undersökningen.

  1. Lidl Plus (1)
  2. Willys Plus (2)
  3. Ica Stammis (4)
  4. Coop Medlem (6)
  5. Priokund City Gross (16)
  6. Hemköp (17)

Se den kompletta listan hos Dagligvarunytt.

Foto: Gemma

Text: Redaktionen


USA-professor varnar för skräckscenario: ”Slutet är nära”

2025 04 21

Donald Trump fortsätter att hota det amerikanska universitetet Harvard.

Presidenten har tidigare fryst 2,2 miljarder dollar i statligt stöd till universitetet. 

Nu uppger källor till Wall Street Journal att Trumpadministrationen planerar att dra in ytterligare en miljard dollar i finansiering.

Bakgrund

Konflikten mellan det välansedda universitetet och Vita huset har pågått i flera veckor. 

Bråket började med att Havard motsatte sig flera krav från Vita huset. Trumpadministrationen har bland annat krävt att universitetet ska införa nya anställningsrutiner, antagningsprocesser och förändringar i styrningen. Dessutom har Vita huset krävt hårdare granskningar av utländska studenter och stängningar av så kallade mångfaldskontor.

Professorn varnar: ”Demokratins slut är nära”

Vita huset motiverar åtgärderna med att Harvard inte gjort tillräckligt för att bekämpa antisemitism.

Harvardprofessorn Ryan Enos bedömer dock att Trumpadministrationens korståg mot universitetet handlar om något mycket större.

Enos, som är professor i statsvetenskap, anser att Vita huset agerande följer ett mönster. Han pekar på att Trumpadministrationen har agerat på samma sätt mot flera andra institutioner.

En mycket oroväckande utveckling, enligt professorn.

Nu varnar Enos för att USA håller på att utvecklas till en totalitär stat.  

– Den amerikanska demokratins slut är nära, säger han till HBL och hänvisar till att Trump har försökt stärka sin kontroll över en lång rad samhällsinstitutioner på ett sätt som ingen tidigare president har gjort.

– Auktoritära ledare tenderar att gå till attack mot dem som är av avvikande åsikt. Det gör Trump just nu och han gör det med kraft. Trump för med andra ord en maktkamp på flera fronter.

”Konkurrerande auktoritarism”

Ryan Enos beskriver dagens USA som en ”konkurrerande auktoritarism” – ett system där demokratiska institutioner samexisterar med en stat som ägnar sig åt ”allvarligt maktmisbruk”.

Enligt professorn leder maktmissbruket till politiska val som kan upplevas som demokratiska, men som inte är fullt fria.

– Statsmakten använder sina verktyg som vapen mot människor regimen upplever som hot, säger han till HBL.

I intervjun radar Enos upp flera exempel på sådant maktmissbruk från Trumpadministrationen. Enligt professorn handlar det bland annat om:

- Massuppsägningar i den statliga byråkratin

- Åtal mot mediebolag

- Vägran att lyda domstolar

- Åtgärder för att straffa enskilda juristbyråer

- Angrepp mot amerikanska universitet

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen