Fyra skolpojkar polisanmälda för hets mot folkgrupp

2023 09 15

Fyra pojkar på en kommunal grundskola i Lund har polisanmälts för hets mot folkgrupp.

Det rapporterar Sydsvenskan på fredagen.

En lärare på skolan blev vittne till när pojkarna sträckte upp sina högerarmar och gjorde en gemensam Hitlerhälsning på skolgården.

Händelsen har polisanmälts.

”Kan ha varit ett bus”

– Yngre barn förstår ju inte alltid vad det står för. Det kan också handla om att testa gränser.

– Det kan ha varit ett bus för dem, men skolan är tydlig med vad som gäller och måste markera. Därför gjorde vi en polisanmälan, säger skolans rektor till tidningen.

Samtliga av pojkarna går i mellanstadiet.

Elevernas vårdnadshavare är kontaktade och informerade om händelsen.

Inte uttryckligen förbjuden

Hitlerhälsningen är inte uttryckligen förbjuden i Sverige, men kan enligt rättspraxis medföra att åtal väcks för brottet hets mot folkgrupp.

För några år sedan friades en 16-årig elev från hets mot folkgrupp efter att ha gjort en Hitlerhälsning och ropar ”sieg heil” i klassrummet.

Pojken hävdade att han inte hade någon lärdom om andra världskriget och därför inte förstod vad gesten och frasen betydde.

”Kan inte dra slutsatsen”

Tingsrätten godkände hans förklaring och menade att 16-åring saknade uppsåt.

– Tingsrätten ansåg att bevisningen inte räckte för att det skulle vara styrkt att gärningsmannen där och då insåg att det han gjorde riskerade att uttrycka missaktning mot en folkgrupp.

– Vi säger inte i domen att han aldrig läst något om andra världskriget. Det vi menar är att man inte kan dra slutsatsen att när man läser om kriget i någon av årskurserna så förstår man automatiskt kopplingen mellan en Hitlerhälsning och missaktning mot en folkgrupp, sa rådmannen David Arnljots om domen i en kommentar till SvD.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Oddsen ändras – här är Sveriges statsminister efter valet

2026 09 10

Igår möttes statsminister Ulf Kristersson (M) och oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) i SVT:s duell.

Dagen efter, med blott tre dagar till valet, har oddsen för vem som kommer att bli Sveriges nästa statsminister förändrats.

Ulf Kristersson knappar in. Även om S-ledaren står kvar som favorit till posten.

– Oddsen visar att det fortsatt är Magdalena Andersson som är favorit att leda nästa regering, säger Raúl Valencia López, marknads- och pr-ansvarig på Unibet och tillägger:

– Men Ulf Kristersson har stärkt sin position den senaste tiden och har nu ett lägre odds jämfört med någon vecka sedan.

En prognos

Oddsen för att Andersson utses till statsminister efter valet står just nu i 1,40 gånger pengarna. För Kristerssons del är oddset 2,75 hos Unibet.

Eller också uttryckt: 60,4 procent chans för S-ledaren och 30,7 procent för M-ledaren. För Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) är chansen betydligt lägre. Oddsen står till 15 gånger pengarna för Busch och 26 gånger pengarna för Åkesson att någon av de två partiledarna ska bli nästa statsminister.

Oddsen bör betraktas som en prognossignal och inte förväxlas med en opinionsmätning. Historiskt har oddsen dock ofta varit relativt träffsäkra.

Andra läser: Mette Frederiksen kallar till möte – ”Djupt oroande”

Oavgjort i debatten?

Många experter och analytiker bedömde att gårdagens debatt mellan de två statsministerkandidaterna slutade oavgjort.

En av de hetare ordväxlingarna uppstod kring ämnet brott och straff och förslaget om slopad mängdrabatt.

– Många trodde att Socialdemokraterna hade lagt om sin kriminalpolitik ända tills de röstade nej till att slopa straffrabatten. Där tappade de all trovärdighet, sade Ulf Kristersson i debatten.

Andersson svarade med att S vill ta bort rabatten för sexualbrott och våldsbrott och röstade emot Tidösidans förslag på grund av frågetecken kring finansiering och implementering.

– Det är ovärdigt, sade S-ledaren om sin motståndares kommentar.

Andra läser: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen