Fyra skolpojkar polisanmälda för hets mot folkgrupp

2023 09 15

Fyra pojkar på en kommunal grundskola i Lund har polisanmälts för hets mot folkgrupp.

Det rapporterar Sydsvenskan på fredagen.

En lärare på skolan blev vittne till när pojkarna sträckte upp sina högerarmar och gjorde en gemensam Hitlerhälsning på skolgården.

Händelsen har polisanmälts.

”Kan ha varit ett bus”

– Yngre barn förstår ju inte alltid vad det står för. Det kan också handla om att testa gränser.

– Det kan ha varit ett bus för dem, men skolan är tydlig med vad som gäller och måste markera. Därför gjorde vi en polisanmälan, säger skolans rektor till tidningen.

Samtliga av pojkarna går i mellanstadiet.

Elevernas vårdnadshavare är kontaktade och informerade om händelsen.

Inte uttryckligen förbjuden

Hitlerhälsningen är inte uttryckligen förbjuden i Sverige, men kan enligt rättspraxis medföra att åtal väcks för brottet hets mot folkgrupp.

För några år sedan friades en 16-årig elev från hets mot folkgrupp efter att ha gjort en Hitlerhälsning och ropar ”sieg heil” i klassrummet.

Pojken hävdade att han inte hade någon lärdom om andra världskriget och därför inte förstod vad gesten och frasen betydde.

”Kan inte dra slutsatsen”

Tingsrätten godkände hans förklaring och menade att 16-åring saknade uppsåt.

– Tingsrätten ansåg att bevisningen inte räckte för att det skulle vara styrkt att gärningsmannen där och då insåg att det han gjorde riskerade att uttrycka missaktning mot en folkgrupp.

–  Vi säger inte i domen att han aldrig läst något om andra världskriget. Det vi menar är att man inte kan dra slutsatsen att när man läser om kriget i någon av årskurserna så förstår man automatiskt kopplingen mellan en Hitlerhälsning och missaktning mot en folkgrupp, sa rådmannen David Arnljots om domen i en kommentar till SvD.  

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen