Fyra vargar avlivade på Skansen

2021 10 07

De fyra vargarna som funnits på Skansen i Stockholm har i dag avlivats.

Det uppger TT enligt SvD.

– Det stämmer, det skedde i dag men det har varit en diskussion under de senaste fem åren om en omställning av djurparkens arbete, säger Yvonne Nordlind, kommunikationschef på Skansen.

Spärra in fjällrävar istället

Efter beslutet att döda alla vargar överväger nu Skansens djurpark att istället spärra in fjällrävar. Djurparken hävdar att de vill lägga om riktningen och fokusera mer på artbevarande och biologisk mångfald.

EN BÄTTRE FRAMTID

Usch och fy – först hålls vargarna inspärrade och sedan avlivas de. Inget roligt liv för dessa vargar som liksom alla andra vilda djur bör få leva i det fria och inte spärras in på djurparker för folks beskådan och så kallade ”nöje”.

Sen finns det en separat fråga om vargstammen – men det avhandlas ej i denna text utan det är en separat fråga. Denna text handlar om hur hemskt det är att spärra in vilda djur för uppvisning för människor.

Fel från början

Skansen gör rätt i att inte längre ha vargar men de skulle aldrig haft vargar till att börja med och nu funderar man alltså på att istället spärra in fjällrävar. 

Tamdjur är något annat

Djurparker är kraftigt förlegat när det gäller att spärra in vilda djur. Att ha tamdjur och djur som lever på bondgårdar är något helt annat. Sådana djur kan trivas på ett naturligt sätt på Skansen men där borde också gränsen gå.

Det finns en mängd förfärliga djurparker världen över och i många länder behandlas djuren så illa att man knappt kan tänka på det. Vilda djur hör inte hemma i en bur och inte heller i en liten avgränsad hage. Det är fel på alla sätt och vis.

Mitt förslag

Jag kan istället tänka mig följande upplägg:

▪Max 5-6 djurparker över hela världen; en i varje världsdel. Eller 0 st. Att se vilda djur som spärrats in är ingen mänsklig rättighet. Tvärtom.

▪Djurparkerna ska inte heta djurparker utan ha ett namn som klargör att det handlar om att hjälpa djuren, tex Djurstödparker.

▪De skall ha enormt stora ytor som är mycket, mycket större än dagens djurparker. 

▪Alla inkomster ska gå till djurens bevarande i det fria och kampen mot tjuvjakt med mera.

▪Syftet ska vara forskning och stöd till djuren.

▪Allmänheten ska kunna åka dit och se på djuren, till exempel skolklasser. Men det ska inte vara huvudsyftet utan endast en sidouppgift som ska syfta till att utbilda elever och alla andra i djurskyddsvård.

▪Alla 5-6 enheter ska följa samma strama internationella regler och fokus ska vara djurens välbefinnande

Helt fel           

Så som världen hanterar djur i dag är en stor skam. Detta är sannolikt något kommande generationer kommer att se ned på oss för. Det är helt fel.

Som tur är ser man hur allt fler protesterar och hur världens unga har en mycket bättre inriktning och syn på detta. Och Skansen beslut att upphöra med vargar är trots allt ett steg i rätt riktning. Men det kommer på tok för sent. Och att istället överväga att spärra in fjällrävar! Usch och fy! Hemskt.

Nedläggning är det enda rätta för alla djurparker och istället bör min modell enligt ovan införas per snarast världen över.

Foto: C. Rachel

[yop_poll id="730"]
24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen