Fyra vargar avlivade på Skansen

2021 10 07

De fyra vargarna som funnits på Skansen i Stockholm har i dag avlivats.

Det uppger TT enligt SvD.

– Det stämmer, det skedde i dag men det har varit en diskussion under de senaste fem åren om en omställning av djurparkens arbete, säger Yvonne Nordlind, kommunikationschef på Skansen.

Spärra in fjällrävar istället

Efter beslutet att döda alla vargar överväger nu Skansens djurpark att istället spärra in fjällrävar. Djurparken hävdar att de vill lägga om riktningen och fokusera mer på artbevarande och biologisk mångfald.

EN BÄTTRE FRAMTID

Usch och fy – först hålls vargarna inspärrade och sedan avlivas de. Inget roligt liv för dessa vargar som liksom alla andra vilda djur bör få leva i det fria och inte spärras in på djurparker för folks beskådan och så kallade ”nöje”.

Sen finns det en separat fråga om vargstammen – men det avhandlas ej i denna text utan det är en separat fråga. Denna text handlar om hur hemskt det är att spärra in vilda djur för uppvisning för människor.

Fel från början

Skansen gör rätt i att inte längre ha vargar men de skulle aldrig haft vargar till att börja med och nu funderar man alltså på att istället spärra in fjällrävar.

Tamdjur är något annat

Djurparker är kraftigt förlegat när det gäller att spärra in vilda djur. Att ha tamdjur och djur som lever på bondgårdar är något helt annat. Sådana djur kan trivas på ett naturligt sätt på Skansen men där borde också gränsen gå.

Det finns en mängd förfärliga djurparker världen över och i många länder behandlas djuren så illa att man knappt kan tänka på det. Vilda djur hör inte hemma i en bur och inte heller i en liten avgränsad hage. Det är fel på alla sätt och vis.

Mitt förslag

Jag kan istället tänka mig följande upplägg:

Max 5-6 djurparker över hela världen; en i varje världsdel. Eller 0 st. Att se vilda djur som spärrats in är ingen mänsklig rättighet. Tvärtom.

Djurparkerna ska inte heta djurparker utan ha ett namn som klargör att det handlar om att hjälpa djuren, tex Djurstödparker.

De skall ha enormt stora ytor som är mycket, mycket större än dagens djurparker.

Alla inkomster ska gå till djurens bevarande i det fria och kampen mot tjuvjakt med mera.

Syftet ska vara forskning och stöd till djuren.

Allmänheten ska kunna åka dit och se på djuren, till exempel skolklasser. Men det ska inte vara huvudsyftet utan endast en sidouppgift som ska syfta till att utbilda elever och alla andra i djurskyddsvård.

Alla 5-6 enheter ska följa samma strama internationella regler och fokus ska vara djurens välbefinnande

Helt fel

Så som världen hanterar djur i dag är en stor skam. Detta är sannolikt något kommande generationer kommer att se ned på oss för. Det är helt fel.

Som tur är ser man hur allt fler protesterar och hur världens unga har en mycket bättre inriktning och syn på detta. Och Skansen beslut att upphöra med vargar är trots allt ett steg i rätt riktning. Men det kommer på tok för sent. Och att istället överväga att spärra in fjällrävar! Usch och fy! Hemskt.

Nedläggning är det enda rätta för alla djurparker och istället bör min modell enligt ovan införas per snarast världen över.

Foto: C. Rachel

[yop_poll id="730"]

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen