Galen rusning efter öl – en sort ökar 750 procent

2024 09 06

Svenska folket tycks svepa öl som aldrig förr.

Trots en relativt regnig sommar har många känt behov av att fukta strupen med någonting svalkande under de senaste månaderna.

Det visar försäljningssiffrorna på öl i dagligvaruhandeln i juni, juli och augusti, enligt Carlsberg Sverige.

Och det är en sort som utmärker sig särskilt – nämligen det alkoholfria alternativet.

Under sommarmånaderna såldes det hisnande fyra miljoner liter av Carlsbergs alkoholfria öl i vanliga butiker.

Ett nytt rekord för läskjätten.

– Alkoholfri öl är det snabbast växande segmentet på ölmarknaden och trenden växer sig allt starkare, säger Peter Hammarstedt, vd på Carlsberg Sverige, i en kommentar.

Ökat 750 procent

Sommarens rusning representerar en allt tydligare trend bland svenska öldrickare.

Under en längre period har det alkoholfria alternativet blivit allt mer populärt.

Faktum är att försäljningen av drycken ökat med hela 750 procent under de senaste tio åren, enligt siffror från branschorganisationen Sveriges Bryggerier.

– Vi är väldigt glada över att allt fler upptäcker våra alkoholfria alternativ. Vår passion ligger i ölet, inte i alkoholen, och det är viktigt för oss att erbjuda smakrika drycker som passar vid alla tillfällen, säger Peter Hammarstedt.

"Positiv trend"

I somras kunde branschorganisationen rapportera att alkoholfri öl ökat med fyra procent under året och därmed tar upp kampen med folkölen.

– Vilket visar på en fortsatt positiv trend för alkoholfria alternativ, framhåller Sveriges Bryggerier.

Men i konsumtionsmönstret var det annars energidryck som ökade mest med sina åtta procent.

– Bryggeribranschen är lyhörd och hakar på nya trender, och där är energidryck en stor del samtidigt som cider har blivit en exportsuccé, sade Anna-Karin Fondberg, vd på Sveriges Bryggerier, vid tillfället.

– Dagens klassiska bryggeri gör inte bara öl längre utan även cider, blanddrycker och energidrycker. Man har blivit ett betydligt bredare dryckesföretag.

Foto: J. Olalde

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen