Går till angrepp mot Miljöpartiet

2021 11 22

– Det är obegripligt att MP i regeringen är nöjda med detta magra förhandlingsresultat.

Det anser Annie Lööf och Centerpartiet som är mycket kritiska till klimatavtalet på det stora klimattoppmötet COP26 i Glasgow.

En besvikelse

– Resultatet av förhandlingarna är tyvärr en besvikelse. Åtgärderna som länderna nu har enats kring är långt ifrån tillräckliga för att ge den effekt som behövs för att minska utsläppen och klara klimatkrisen. Vissa steg framåt tas ändå. Indien - som aldrig tidigare gått med på några som helst klimatlöften - har för första gången lovat att bli koldioxidneutrala, framhåller centerledaren.

Även Centern ser ljuspunkter

Annie Lööf (C) finner också några andra ljuspunkter.

– Regelverket för Parisavtalet är färdigställt, finansieringen till klimatanpassning ska fördubblas och ett nytt mål om att utsläppen ska minska med 45 procent till år 2030 har antagits. Dessutom nämner avtalet för första gången att fossila bränslen och dess subventioner måste bort. Det som oroar är hur dessa saker ska vara tillräckliga och leda till resultat för klimatet. Där ser vi flera bekymmer, betonar Annie (C).

Går för långsamt

– Skrivningen om att fasa ut ”ineffektiva” fossila subventioner lär inte leda till någon konkret förändring, eftersom det öppnar för att fortsätta med det som alla lär hävda är ”effektiva” fossila subventioner. Att tala om att fasa ut kolkraft får marginell betydelse när det i praktiken fortsätter byggas nya kolkraftverk, framför Annie (C) som anser att skärpta klimatmål är bra men att det går för långsamt och att det faktum att gamla mål inte hållits sänker trovärdigheten.

Ger känga till MP

Hon ger Miljöpartiet en känga.

– Det är obegripligt att MP i regeringen är nöjda med detta magra förhandlingsresultat. Länder som Saudiarabien kommer fortsätta pumpa olja, Ryssland kommer fortsätta utvinna gas, Indien kommer fortsätta bränna kol - så länge det är lönsamt. För att komma framåt måste vi lyckas konkurrera ut det fossila på marknadsmässiga villkor. Och det måste ske snabbt, betonar Annie Lööf (C).

Per Bolund (MP) positiv

Sveriges miljö- och klimatminister tillika vice statsminister Per Bolund (MP) ser relativt positivt på Glasgowavtalet.

– Vi lämnar Glasgow med höjda ambitioner för klimatet. Tillsammans har världen, trots stort motstånd från en del länder, tagit flera stora steg framåt. För första gången uttalar nu världens länder tillsammans att det är fossila bränslen som orsakat klimatkrisen. De som drabbas hårdast av klimatförändringarna ska få mer ersättning och stöd. Jag ledde förhandlingarna om klimatfinansiering under COP26 och har varit stenhård i att pengarna för klimatanpassning måste fördubblas till 2025. Efter hårda förhandlingar både dagar och nätter har alla länder nu enats om det. Det kommer att rädda liv och minska sårbarhet och fattigdom världen runt, anser Per Bolund (MP).

Vill se fler insatser

MP-ledaren vill se ännu fler insatser framöver.

– Redan nästa år ombes världens länder att återkomma med skärpta klimatmål. Det är helt avgörande för att minska utsläppen så snabbt som krävs för att klara klimatkrisen. Men det kan inte sluta där, utan vi måste återkomma året därefter, och året efter det - tills vårt arbete motsvarar det som krävs för att stoppa en katastrofal uppvärmning. Målet när vi kom hit var att hålla 1,5 gradersmålet vid liv, och det har vi lyckats med. Men målet är inte uppnått för det, mötet sätter bara ramarna och gör det möjligt att göra mer. Nu börjar nästa steg i arbetet för ett hållbart klimat, framför Per (MP).

[yop_poll id="880"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen