Går till angrepp mot Miljöpartiet

2021 11 22

– Det är obegripligt att MP i regeringen är nöjda med detta magra förhandlingsresultat.

Det anser Annie Lööf och Centerpartiet som är mycket kritiska till klimatavtalet på det stora klimattoppmötet COP26 i Glasgow.

En besvikelse

– Resultatet av förhandlingarna är tyvärr en besvikelse. Åtgärderna som länderna nu har enats kring är långt ifrån tillräckliga för att ge den effekt som behövs för att minska utsläppen och klara klimatkrisen. Vissa steg framåt tas ändå. Indien - som aldrig tidigare gått med på några som helst klimatlöften - har för första gången lovat att bli koldioxidneutrala, framhåller centerledaren.

Även Centern ser ljuspunkter

Annie Lööf (C) finner också några andra ljuspunkter.

– Regelverket för Parisavtalet är färdigställt, finansieringen till klimatanpassning ska fördubblas och ett nytt mål om att utsläppen ska minska med 45 procent till år 2030 har antagits. Dessutom nämner avtalet för första gången att fossila bränslen och dess subventioner måste bort. Det som oroar är hur dessa saker ska vara tillräckliga och leda till resultat för klimatet. Där ser vi flera bekymmer, betonar Annie (C).

Går för långsamt

– Skrivningen om att fasa ut ”ineffektiva” fossila subventioner lär inte leda till någon konkret förändring, eftersom det öppnar för att fortsätta med det som alla lär hävda är ”effektiva” fossila subventioner. Att tala om att fasa ut kolkraft får marginell betydelse när det i praktiken fortsätter byggas nya kolkraftverk, framför Annie (C) som anser att skärpta klimatmål är bra men att det går för långsamt och att det faktum att gamla mål inte hållits sänker trovärdigheten.

Ger känga till MP

Hon ger Miljöpartiet en känga.

– Det är obegripligt att MP i regeringen är nöjda med detta magra förhandlingsresultat. Länder som Saudiarabien kommer fortsätta pumpa olja, Ryssland kommer fortsätta utvinna gas, Indien kommer fortsätta bränna kol - så länge det är lönsamt. För att komma framåt måste vi lyckas konkurrera ut det fossila på marknadsmässiga villkor. Och det måste ske snabbt, betonar Annie Lööf (C).

Per Bolund (MP) positiv

Sveriges miljö- och klimatminister tillika vice statsminister Per Bolund (MP) ser relativt positivt på Glasgowavtalet.

– Vi lämnar Glasgow med höjda ambitioner för klimatet. Tillsammans har världen, trots stort motstånd från en del länder, tagit flera stora steg framåt. För första gången uttalar nu världens länder tillsammans att det är fossila bränslen som orsakat klimatkrisen. De som drabbas hårdast av klimatförändringarna ska få mer ersättning och stöd. Jag ledde förhandlingarna om klimatfinansiering under COP26 och har varit stenhård i att pengarna för klimatanpassning måste fördubblas till 2025. Efter hårda förhandlingar både dagar och nätter har alla länder nu enats om det. Det kommer att rädda liv och minska sårbarhet och fattigdom världen runt, anser Per Bolund (MP).

Vill se fler insatser

MP-ledaren vill se ännu fler insatser framöver.

– Redan nästa år ombes världens länder att återkomma med skärpta klimatmål. Det är helt avgörande för att minska utsläppen så snabbt som krävs för att klara klimatkrisen. Men det kan inte sluta där, utan vi måste återkomma året därefter, och året efter det - tills vårt arbete motsvarar det som krävs för att stoppa en katastrofal uppvärmning. Målet när vi kom hit var att hålla 1,5 gradersmålet vid liv, och det har vi lyckats med. Men målet är inte uppnått för det, mötet sätter bara ramarna och gör det möjligt att göra mer. Nu börjar nästa steg i arbetet för ett hållbart klimat, framför Per (MP).

[yop_poll id="880"]

20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 maj 2026

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster. 

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden. 

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen