Går till angrepp mot Miljöpartiet

2021 11 22

– Det är obegripligt att MP i regeringen är nöjda med detta magra förhandlingsresultat.

Det anser Annie Lööf och Centerpartiet som är mycket kritiska till klimatavtalet på det stora klimattoppmötet COP26 i Glasgow.

En besvikelse

– Resultatet av förhandlingarna är tyvärr en besvikelse. Åtgärderna som länderna nu har enats kring är långt ifrån tillräckliga för att ge den effekt som behövs för att minska utsläppen och klara klimatkrisen. Vissa steg framåt tas ändå. Indien - som aldrig tidigare gått med på några som helst klimatlöften - har för första gången lovat att bli koldioxidneutrala, framhåller centerledaren.

Även Centern ser ljuspunkter

Annie Lööf (C) finner också några andra ljuspunkter.

– Regelverket för Parisavtalet är färdigställt, finansieringen till klimatanpassning ska fördubblas och ett nytt mål om att utsläppen ska minska med 45 procent till år 2030 har antagits. Dessutom nämner avtalet för första gången att fossila bränslen och dess subventioner måste bort. Det som oroar är hur dessa saker ska vara tillräckliga och leda till resultat för klimatet. Där ser vi flera bekymmer, betonar Annie (C).

Går för långsamt

– Skrivningen om att fasa ut ”ineffektiva” fossila subventioner lär inte leda till någon konkret förändring, eftersom det öppnar för att fortsätta med det som alla lär hävda är ”effektiva” fossila subventioner. Att tala om att fasa ut kolkraft får marginell betydelse när det i praktiken fortsätter byggas nya kolkraftverk, framför Annie (C) som anser att skärpta klimatmål är bra men att det går för långsamt och att det faktum att gamla mål inte hållits sänker trovärdigheten.

Ger känga till MP

Hon ger Miljöpartiet en känga.

– Det är obegripligt att MP i regeringen är nöjda med detta magra förhandlingsresultat. Länder som Saudiarabien kommer fortsätta pumpa olja, Ryssland kommer fortsätta utvinna gas, Indien kommer fortsätta bränna kol - så länge det är lönsamt. För att komma framåt måste vi lyckas konkurrera ut det fossila på marknadsmässiga villkor. Och det måste ske snabbt, betonar Annie Lööf (C).

Per Bolund (MP) positiv

Sveriges miljö- och klimatminister tillika vice statsminister Per Bolund (MP) ser relativt positivt på Glasgowavtalet.

– Vi lämnar Glasgow med höjda ambitioner för klimatet. Tillsammans har världen, trots stort motstånd från en del länder, tagit flera stora steg framåt. För första gången uttalar nu världens länder tillsammans att det är fossila bränslen som orsakat klimatkrisen. De som drabbas hårdast av klimatförändringarna ska få mer ersättning och stöd. Jag ledde förhandlingarna om klimatfinansiering under COP26 och har varit stenhård i att pengarna för klimatanpassning måste fördubblas till 2025. Efter hårda förhandlingar både dagar och nätter har alla länder nu enats om det. Det kommer att rädda liv och minska sårbarhet och fattigdom världen runt, anser Per Bolund (MP).

Vill se fler insatser

MP-ledaren vill se ännu fler insatser framöver.

– Redan nästa år ombes världens länder att återkomma med skärpta klimatmål. Det är helt avgörande för att minska utsläppen så snabbt som krävs för att klara klimatkrisen. Men det kan inte sluta där, utan vi måste återkomma året därefter, och året efter det - tills vårt arbete motsvarar det som krävs för att stoppa en katastrofal uppvärmning. Målet när vi kom hit var att hålla 1,5 gradersmålet vid liv, och det har vi lyckats med. Men målet är inte uppnått för det, mötet sätter bara ramarna och gör det möjligt att göra mer. Nu börjar nästa steg i arbetet för ett hållbart klimat, framför Per (MP).

[yop_poll id="880"]

19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen