Går till angrepp mot Miljöpartiet

2021 11 22

– Det är obegripligt att MP i regeringen är nöjda med detta magra förhandlingsresultat.

Det anser Annie Lööf och Centerpartiet som är mycket kritiska till klimatavtalet på det stora klimattoppmötet COP26 i Glasgow.

En besvikelse

– Resultatet av förhandlingarna är tyvärr en besvikelse. Åtgärderna som länderna nu har enats kring är långt ifrån tillräckliga för att ge den effekt som behövs för att minska utsläppen och klara klimatkrisen. Vissa steg framåt tas ändå. Indien - som aldrig tidigare gått med på några som helst klimatlöften - har för första gången lovat att bli koldioxidneutrala, framhåller centerledaren.

Även Centern ser ljuspunkter

Annie Lööf (C) finner också några andra ljuspunkter.

– Regelverket för Parisavtalet är färdigställt, finansieringen till klimatanpassning ska fördubblas och ett nytt mål om att utsläppen ska minska med 45 procent till år 2030 har antagits. Dessutom nämner avtalet för första gången att fossila bränslen och dess subventioner måste bort. Det som oroar är hur dessa saker ska vara tillräckliga och leda till resultat för klimatet. Där ser vi flera bekymmer, betonar Annie (C).

Går för långsamt

– Skrivningen om att fasa ut ”ineffektiva” fossila subventioner lär inte leda till någon konkret förändring, eftersom det öppnar för att fortsätta med det som alla lär hävda är ”effektiva” fossila subventioner. Att tala om att fasa ut kolkraft får marginell betydelse när det i praktiken fortsätter byggas nya kolkraftverk, framför Annie (C) som anser att skärpta klimatmål är bra men att det går för långsamt och att det faktum att gamla mål inte hållits sänker trovärdigheten.

Ger känga till MP

Hon ger Miljöpartiet en känga.

– Det är obegripligt att MP i regeringen är nöjda med detta magra förhandlingsresultat. Länder som Saudiarabien kommer fortsätta pumpa olja, Ryssland kommer fortsätta utvinna gas, Indien kommer fortsätta bränna kol - så länge det är lönsamt. För att komma framåt måste vi lyckas konkurrera ut det fossila på marknadsmässiga villkor. Och det måste ske snabbt, betonar Annie Lööf (C).

Per Bolund (MP) positiv

Sveriges miljö- och klimatminister tillika vice statsminister Per Bolund (MP) ser relativt positivt på Glasgowavtalet.

– Vi lämnar Glasgow med höjda ambitioner för klimatet. Tillsammans har världen, trots stort motstånd från en del länder, tagit flera stora steg framåt. För första gången uttalar nu världens länder tillsammans att det är fossila bränslen som orsakat klimatkrisen. De som drabbas hårdast av klimatförändringarna ska få mer ersättning och stöd. Jag ledde förhandlingarna om klimatfinansiering under COP26 och har varit stenhård i att pengarna för klimatanpassning måste fördubblas till 2025. Efter hårda förhandlingar både dagar och nätter har alla länder nu enats om det. Det kommer att rädda liv och minska sårbarhet och fattigdom världen runt, anser Per Bolund (MP).

Vill se fler insatser

MP-ledaren vill se ännu fler insatser framöver.

– Redan nästa år ombes världens länder att återkomma med skärpta klimatmål. Det är helt avgörande för att minska utsläppen så snabbt som krävs för att klara klimatkrisen. Men det kan inte sluta där, utan vi måste återkomma året därefter, och året efter det - tills vårt arbete motsvarar det som krävs för att stoppa en katastrofal uppvärmning. Målet när vi kom hit var att hålla 1,5 gradersmålet vid liv, och det har vi lyckats med. Men målet är inte uppnått för det, mötet sätter bara ramarna och gör det möjligt att göra mer. Nu börjar nästa steg i arbetet för ett hållbart klimat, framför Per (MP).

[yop_poll id="880"]

20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen