Går till angrepp mot Miljöpartiet

2021 11 22

– Det är obegripligt att MP i regeringen är nöjda med detta magra förhandlingsresultat.

Det anser Annie Lööf och Centerpartiet som är mycket kritiska till klimatavtalet på det stora klimattoppmötet COP26 i Glasgow.

En besvikelse

– Resultatet av förhandlingarna är tyvärr en besvikelse. Åtgärderna som länderna nu har enats kring är långt ifrån tillräckliga för att ge den effekt som behövs för att minska utsläppen och klara klimatkrisen. Vissa steg framåt tas ändå. Indien - som aldrig tidigare gått med på några som helst klimatlöften - har för första gången lovat att bli koldioxidneutrala, framhåller centerledaren.

Även Centern ser ljuspunkter

Annie Lööf (C) finner också några andra ljuspunkter.

– Regelverket för Parisavtalet är färdigställt, finansieringen till klimatanpassning ska fördubblas och ett nytt mål om att utsläppen ska minska med 45 procent till år 2030 har antagits. Dessutom nämner avtalet för första gången att fossila bränslen och dess subventioner måste bort. Det som oroar är hur dessa saker ska vara tillräckliga och leda till resultat för klimatet. Där ser vi flera bekymmer, betonar Annie (C).

Går för långsamt

– Skrivningen om att fasa ut ”ineffektiva” fossila subventioner lär inte leda till någon konkret förändring, eftersom det öppnar för att fortsätta med det som alla lär hävda är ”effektiva” fossila subventioner. Att tala om att fasa ut kolkraft får marginell betydelse när det i praktiken fortsätter byggas nya kolkraftverk, framför Annie (C) som anser att skärpta klimatmål är bra men att det går för långsamt och att det faktum att gamla mål inte hållits sänker trovärdigheten.

Ger känga till MP

Hon ger Miljöpartiet en känga.

– Det är obegripligt att MP i regeringen är nöjda med detta magra förhandlingsresultat. Länder som Saudiarabien kommer fortsätta pumpa olja, Ryssland kommer fortsätta utvinna gas, Indien kommer fortsätta bränna kol - så länge det är lönsamt. För att komma framåt måste vi lyckas konkurrera ut det fossila på marknadsmässiga villkor. Och det måste ske snabbt, betonar Annie Lööf (C).

Per Bolund (MP) positiv

Sveriges miljö- och klimatminister tillika vice statsminister Per Bolund (MP) ser relativt positivt på Glasgowavtalet.

– Vi lämnar Glasgow med höjda ambitioner för klimatet. Tillsammans har världen, trots stort motstånd från en del länder, tagit flera stora steg framåt. För första gången uttalar nu världens länder tillsammans att det är fossila bränslen som orsakat klimatkrisen. De som drabbas hårdast av klimatförändringarna ska få mer ersättning och stöd. Jag ledde förhandlingarna om klimatfinansiering under COP26 och har varit stenhård i att pengarna för klimatanpassning måste fördubblas till 2025. Efter hårda förhandlingar både dagar och nätter har alla länder nu enats om det. Det kommer att rädda liv och minska sårbarhet och fattigdom världen runt, anser Per Bolund (MP).

Vill se fler insatser

MP-ledaren vill se ännu fler insatser framöver.

– Redan nästa år ombes världens länder att återkomma med skärpta klimatmål. Det är helt avgörande för att minska utsläppen så snabbt som krävs för att klara klimatkrisen. Men det kan inte sluta där, utan vi måste återkomma året därefter, och året efter det - tills vårt arbete motsvarar det som krävs för att stoppa en katastrofal uppvärmning. Målet när vi kom hit var att hålla 1,5 gradersmålet vid liv, och det har vi lyckats med. Men målet är inte uppnått för det, mötet sätter bara ramarna och gör det möjligt att göra mer. Nu börjar nästa steg i arbetet för ett hållbart klimat, framför Per (MP).

[yop_poll id="880"]

29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30dec25

Ryskt blodbad – värre än någonsin

2025 12 30

De ryska förlusterna i Ukraina är högre än någonsin.

Det visar en färsk sammanställning från BBC News Russian, som baseras på underrättelseuppgifter från det oberoende mediebolaget Mediazona och en grupp volontärer.

– Under de senaste tio månaderna har de ryska förlusterna i kriget med Ukraina ökat snabbare än någonsin sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022, rapporterar kanalen.

”Mellan 243 000 och 352 000”

Totalt har BBC kunnat bekräfta 160 000 ryska dödsfall, men mörkertalet tros vara stort. Enligt analysen beräknas de 160 000 stupade soldaterna representera omkring 45–65 procent av den totala dödssiffran.

– Det innebär att antalet ryska dödsfall uppgår till mellan 243 000 och 352 000, uppger BBC.

Ökar inför fredssamtal

Kartläggningen av de ryska dödsfallen under 2025 visar en tydlig trend: antalet stupade ryska soldater ökar kraftigt i samband med viktiga diplomatiska händelser. När USA presenterade ett fredsförslag med 28 punkter, publicerades i genomsnitt 322 dödsannonser per dag i Ryssland – dubbelt så många som genomsnittet under 2024.

Samma mönster kunde noteras inför Vladimir Putins och Donalds Trumps toppmöte i Alaska i augusti. De ryska förlusterna ökade markant under perioden.

Uppgångarna förklaras av att den ryska ledningen är beredd att offra tusentals människoliv för att kunna visa upp territoriella framsteg inför viktiga toppmöten.

– Kreml ser territoriella vinster som ett sätt att påverka förhandlingarna med USA till sin fördel, fastslår BBC.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet”

”Köttkvarnen”

De enorma förlustsiffrorna kan förklaras av den ryska militärens brutala taktik. Janek Kesselmann, befälhavare vid den estniska underrättelsetjänsten, kallar taktiken för ”köttkvarnen”.

Underrättelsechefen berättar att ryssarna skickar in våg efter våg av soldater, utan att bry sig om antalet förluster.

– Ryssland slösar cyniskt bort sin personal, har Kesselman sagt till Estlands public servicebolag ERR.

LÄS OCKSÅ: Sveriges mest ägda aktie når drömnivå

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen