19 april 2026

Går till attack mot regeringen och Busch – ”gör det ni lovade”

2024 12 28

Regeringen och energiminister Ebba Busch (KD) får hård kritik och uppmanas att göra det som de har lovat.

Höga elpriser har länge varit ett hett ämne i den svenska politiska debatten.

Inför valet 2022 lovade bland andra Ebba Busch att elskatten skulle sänkas. Men därefter har regeringen istället meddelat att elskatten kommer att höjas vid årsskiftet.

Nu får regeringen och Busch svidande kritik av en företagarorganisation i en debattartikel i SvD.

”Har ett ypperligt verktyg”

Det är organisationen Företagarna som går till angrepp mot regeringens agerande.

De svenska elpriserna har nått rekordnivåer, vilket Företagarna menar utgör ett allvarligt hot mot svensk konkurrenskraft. Särskilt med tanke på att Sverige har världens högsta kostnader för att anställa, enligt debattörerna Hannah Risander (regionchef) och Johan Grip (chefsekonom) från Företagarna.

Att lätta bördan som elpriset utgör för företag och hushåll behöver inte vara svårt för regeringen, menar de.

– Den har redan ett ypperligt verktyg för att snabbt och effektivt lindra elkonsumenternas betalnings­börda, och samtidigt göra något åt grund­problemet – sänk skatten på el. Återkommande skatte­höjningar har starkt bidragit till att elpriserna ökat så kraftigt de senaste åren, hävdar debattörerna i SvD.

Men regeringen kommer alltså att höja elskatten, vilket meddelades i oktober. Det är dessutom andra året i rad som skatten höjs, rapporterar SVT.

”Jag kan ta över”

Detta alltså trots att Ebba Busch krävde sänkt elskatt under valrörelsen 2022. Även Elisabeth Svantesson (M), som nu är finansminister, menade i valrörelsen att elskatten bör sänkas.

– Jag kan ta över och sänka elskatten om inte Mikael Damberg gör det, skrev Svantesson på Twitter under valrörelsen, enligt kanalen.

Nu kräver Företagarna att regeringspartierna ska göra som de har lovat – och sänka elskatten i stället för att höja den.

– Företagarnas starka uppmaning till regeringen är därför: genomför de politiska förslag ni utlovade i valrörelsen 2022, skriver debattörerna.

– En regering som gång på gång höjer elskatten bidrar aktivt till att driva upp elpriserna – en sådan regerings sympatier för de drabbade ekar ihåligt, och dess ambitioner att sänka elpriserna saknar trovärdighet, tillägger de i debattartikeln i SvD.

Energiminister Ebba Busch sade i oktober att regeringen fortfarande har ambitionen att sänka elskatten, trots att den nu alltså höjs.

– Det är fortfarande någonting som vi strävar efter, sade hon, enligt SVT.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen