Går till attack mot regeringen och Busch – ”gör det ni lovade”

2024 12 28

Regeringen och energiminister Ebba Busch (KD) får hård kritik och uppmanas att göra det som de har lovat.

Höga elpriser har länge varit ett hett ämne i den svenska politiska debatten.

Inför valet 2022 lovade bland andra Ebba Busch att elskatten skulle sänkas. Men därefter har regeringen istället meddelat att elskatten kommer att höjas vid årsskiftet.

Nu får regeringen och Busch svidande kritik av en företagarorganisation i en debattartikel i SvD.

”Har ett ypperligt verktyg”

Det är organisationen Företagarna som går till angrepp mot regeringens agerande.

De svenska elpriserna har nått rekordnivåer, vilket Företagarna menar utgör ett allvarligt hot mot svensk konkurrenskraft. Särskilt med tanke på att Sverige har världens högsta kostnader för att anställa, enligt debattörerna Hannah Risander (regionchef) och Johan Grip (chefsekonom) från Företagarna.

Att lätta bördan som elpriset utgör för företag och hushåll behöver inte vara svårt för regeringen, menar de.

– Den har redan ett ypperligt verktyg för att snabbt och effektivt lindra elkonsumenternas betalnings­börda, och samtidigt göra något åt grund­problemet – sänk skatten på el. Återkommande skatte­höjningar har starkt bidragit till att elpriserna ökat så kraftigt de senaste åren, hävdar debattörerna i SvD.

Men regeringen kommer alltså att höja elskatten, vilket meddelades i oktober. Det är dessutom andra året i rad som skatten höjs, rapporterar SVT.

”Jag kan ta över”

Detta alltså trots att Ebba Busch krävde sänkt elskatt under valrörelsen 2022. Även Elisabeth Svantesson (M), som nu är finansminister, menade i valrörelsen att elskatten bör sänkas.

– Jag kan ta över och sänka elskatten om inte Mikael Damberg gör det, skrev Svantesson på Twitter under valrörelsen, enligt kanalen.

Nu kräver Företagarna att regeringspartierna ska göra som de har lovat – och sänka elskatten i stället för att höja den.

– Företagarnas starka uppmaning till regeringen är därför: genomför de politiska förslag ni utlovade i valrörelsen 2022, skriver debattörerna.

– En regering som gång på gång höjer elskatten bidrar aktivt till att driva upp elpriserna – en sådan regerings sympatier för de drabbade ekar ihåligt, och dess ambitioner att sänka elpriserna saknar trovärdighet, tillägger de i debattartikeln i SvD.

Energiminister Ebba Busch sade i oktober att regeringen fortfarande har ambitionen att sänka elskatten, trots att den nu alltså höjs.

– Det är fortfarande någonting som vi strävar efter, sade hon, enligt SVT.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen