19 april 2026

Går till attack mot regeringen och Busch – ”gör det ni lovade”

2024 12 28

Regeringen och energiminister Ebba Busch (KD) får hård kritik och uppmanas att göra det som de har lovat.

Höga elpriser har länge varit ett hett ämne i den svenska politiska debatten.

Inför valet 2022 lovade bland andra Ebba Busch att elskatten skulle sänkas. Men därefter har regeringen istället meddelat att elskatten kommer att höjas vid årsskiftet.

Nu får regeringen och Busch svidande kritik av en företagarorganisation i en debattartikel i SvD.

”Har ett ypperligt verktyg”

Det är organisationen Företagarna som går till angrepp mot regeringens agerande.

De svenska elpriserna har nått rekordnivåer, vilket Företagarna menar utgör ett allvarligt hot mot svensk konkurrenskraft. Särskilt med tanke på att Sverige har världens högsta kostnader för att anställa, enligt debattörerna Hannah Risander (regionchef) och Johan Grip (chefsekonom) från Företagarna.

Att lätta bördan som elpriset utgör för företag och hushåll behöver inte vara svårt för regeringen, menar de.

– Den har redan ett ypperligt verktyg för att snabbt och effektivt lindra elkonsumenternas betalnings­börda, och samtidigt göra något åt grund­problemet – sänk skatten på el. Återkommande skatte­höjningar har starkt bidragit till att elpriserna ökat så kraftigt de senaste åren, hävdar debattörerna i SvD.

Men regeringen kommer alltså att höja elskatten, vilket meddelades i oktober. Det är dessutom andra året i rad som skatten höjs, rapporterar SVT.

”Jag kan ta över”

Detta alltså trots att Ebba Busch krävde sänkt elskatt under valrörelsen 2022. Även Elisabeth Svantesson (M), som nu är finansminister, menade i valrörelsen att elskatten bör sänkas.

– Jag kan ta över och sänka elskatten om inte Mikael Damberg gör det, skrev Svantesson på Twitter under valrörelsen, enligt kanalen.

Nu kräver Företagarna att regeringspartierna ska göra som de har lovat – och sänka elskatten i stället för att höja den.

– Företagarnas starka uppmaning till regeringen är därför: genomför de politiska förslag ni utlovade i valrörelsen 2022, skriver debattörerna.

– En regering som gång på gång höjer elskatten bidrar aktivt till att driva upp elpriserna – en sådan regerings sympatier för de drabbade ekar ihåligt, och dess ambitioner att sänka elpriserna saknar trovärdighet, tillägger de i debattartikeln i SvD.

Energiminister Ebba Busch sade i oktober att regeringen fortfarande har ambitionen att sänka elskatten, trots att den nu alltså höjs.

– Det är fortfarande någonting som vi strävar efter, sade hon, enligt SVT.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen