Går till hård attack mot SD i den stora regeringsrysaren

2021 06 28

– Centerpartiet kommer inte att samarbeta med ett främlingsfientligt populistparti som SD. Där skiljer vi och Moderaterna oss åt.

Det uppger Centerns vice partiledare Anders W Jonsson till Expressen ikväll som svar på om Centern nappar på Moderaternas bud om samarbete.

Det började med att Moderaternas finansministerkandidat Elisabeth Svantesson gick ut med 6 st punkter för att locka över Centern i den stora regeringsrysaren som just nu pågår i Sverige:

▪Förenklade 3:12-regler för småföretag som gynnar entreprenörer. 

▪Skattefrihet för de första 150 000 kronorna på ISK-sparandet.

▪ Omfattande skattereform som gör det lönsammare att arbeta.

▪ Stärkt äganderättför skogsägare.

▪ Markförsäljningsprogram avseende Sveaskog riktat mot enskilda mindre skogsägare med lokal förankring.

▪ Ny jaktlagsutredning som kan stärka rätten till ”nödvärn” vid vargangrepp mot tamdjur.

Främlingsfientligt populistparti

– En vänsterregering kommer inte att driva alla dessa frågor, framhåller Elisabeth Svantesson (M).

– Vi har stor samsyn mellan Centerpartiet och Moderaterna i många frågor, exempelvis ekonomiska frågor men också skogsfrågor, vi har ett dokument där vi jobbat fram de reformerna där vi är övertygade om och vet att ifall Centerpartiet vill få igenom de frågorna så är de bäst att de stöttar en borgerlig regering och inte en vänsterregering, säger hon till SR.

Och nu har svaret från Centern kommit.

– Centerpartiet söker samarbeten i mitten av svensk politik. C och M står nära varandra i många frågor och vi välkomnar samarbete i dessa. I dagsläget vill M dock budget- och regeringssamverka med SD för att bilda regering. Centerpartiet kommer inte att samarbeta med ett främlingsfientligt populistparti som SD. Där skiljer vi och Moderaterna oss åt, svarar Centerns vice partiledare till Expressen. 

ANALYS

Det är ett lockade och strategiskt bud från M till C med fokus på frågor som är aktuella för Centern och inte minst för dess Löfvennegativa Västerbottenledamot Helena Lindahl.

Men svaret signalerar att det får betecknas som nästintill uteslutet att Centern skulle godta en moderatledd regering som samverkar med Sverigedemokraterna.

Regeringsrysaren fortsätter och mitt hetaste tips framgår i detta färska TV-inslag från tidigare idag. Det kan ta 2-3 sekunder till TV-klippet laddar upp.

[yop_poll id="274"]

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen