Nytt löfte om bensin och diesel

2023 09 07

Drivmedelspriserna har blossat upp till en het fråga i Sverige igen.

Efter att priserna under sommaren gått ned har de ökat igen under de senaste veckorna.

I måndags kostade en liter 95-oktanig bensin 21,49 kronor – för diesel landade motsvarande kostnad på 24,81 kronor på bemannade stationer.

Lovar prissänkning

De ökade priserna är en "dyster nyhet", enligt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Nu agerar regeringen.

Sänkt skatt på bensin och diesel är att vänta.

– Inflationen innebär ett tufft läge för många hushåll, framhåller Ebba Busch på en presskonferens.

– Regeringens främsta prioritet är att bekämpa inflationen. Vi behöver säkra välfärden och stötta hushållen.

Hon tillägger att drivmedelspriserna därmed behöver pressas nedåt.

Sänker 1 januari 2024

Mellan 2020 och 2022 steg bensinpriserna med 40 procent och dieselpriserna med 60 procent.

Nu är flera åtgärder på gång. I budgeten för 2024 kommer tyngdpunkten ligga på drivmedel.

– Bensinskatten sänks 2024 med 1,64 kronor per liter inklusive moms, säger Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt.

Förslaget ska, om budgeten går igenom, börja gälla direkt efter årsskiftet. 2025 sänks bensinskatten ytterligare med 75 öre.

Motsvarande summa för diesel blir 43 öre per liter.

Då vänder priserna nedåt  

I början av nästa år väntas bilägare uppleva en noterbar minskning av bensin- och dieselpriset.

Vid årsskiftet genomför regeringen och SD sänkningen av reduktionsplikten.

Inblandningen av biodrivmedel i både bensin och diesel kommer att sänkas till sex procent.

– Det utgör en sänkning med 34 procentenheter för diesel respektive 6,5 procentenheter för bensin, jämfört med om reduktionsplikten behållits på beslutad nivå för 2024, uppger Tidöpartierna i en artikel som publicerats i DN.

Enligt regeringen och SD:s beräkningar kan sänkningen resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen