Nytt löfte om bensin och diesel

2023 09 07

Drivmedelspriserna har blossat upp till en het fråga i Sverige igen.

Efter att priserna under sommaren gått ned har de ökat igen under de senaste veckorna.

I måndags kostade en liter 95-oktanig bensin 21,49 kronor – för diesel landade motsvarande kostnad på 24,81 kronor på bemannade stationer.

Lovar prissänkning

De ökade priserna är en "dyster nyhet", enligt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Nu agerar regeringen.

Sänkt skatt på bensin och diesel är att vänta.

– Inflationen innebär ett tufft läge för många hushåll, framhåller Ebba Busch på en presskonferens.

– Regeringens främsta prioritet är att bekämpa inflationen. Vi behöver säkra välfärden och stötta hushållen.

Hon tillägger att drivmedelspriserna därmed behöver pressas nedåt.

Sänker 1 januari 2024

Mellan 2020 och 2022 steg bensinpriserna med 40 procent och dieselpriserna med 60 procent.

Nu är flera åtgärder på gång. I budgeten för 2024 kommer tyngdpunkten ligga på drivmedel.

– Bensinskatten sänks 2024 med 1,64 kronor per liter inklusive moms, säger Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt.

Förslaget ska, om budgeten går igenom, börja gälla direkt efter årsskiftet. 2025 sänks bensinskatten ytterligare med 75 öre.

Motsvarande summa för diesel blir 43 öre per liter.

Då vänder priserna nedåt  

I början av nästa år väntas bilägare uppleva en noterbar minskning av bensin- och dieselpriset.

Vid årsskiftet genomför regeringen och SD sänkningen av reduktionsplikten.

Inblandningen av biodrivmedel i både bensin och diesel kommer att sänkas till sex procent.

– Det utgör en sänkning med 34 procentenheter för diesel respektive 6,5 procentenheter för bensin, jämfört med om reduktionsplikten behållits på beslutad nivå för 2024, uppger Tidöpartierna i en artikel som publicerats i DN.

Enligt regeringen och SD:s beräkningar kan sänkningen resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen