Ger strikt uppmaning till alla SD:are om vaccinet

2021 10 30

– Kan man vaccinera sig så ska man göra det. Det är min strikta uppmaning till alla Sverigedemokrater.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ryter nu ifrån efter alla turer fram och tillbaka om vaccinet där SD fått en hel del negativ uppmärksamhet.

Besvärande för SD

Nu klargör SD:s partiledare att han vill inte veta av att SD:are struntar i vaccinet om det inte finns några särskilda skäl för det.

Inte mindre än sju SD-ledamöter har av varierande skäl inte vaccinerat sig och ytterligare en rad riksdagsledamöter ville inte svara på frågan. Jimmie (SD) anser att det är besvärande att SD hamnat i fokus i vaccinfrågan.

Jimmie utvecklar sin syn

Han går nu ut med flera tydliga synpunkter kring hur han ser på saken. DN har frågat honom om han tycker att man ska vaccinera sig.

– Ja, om det inte finns några medicinska skäl eller några andra godtagbara skäl. Eller om man har antikroppar efter en infektion, säger Jimmie Åkesson.

Inte Folkhälsomyndighetens rekommendation

Vice gruppledaren Mattias Bäckström Johansson – som själv inte är vaccinerad – har nämnt befintliga antikroppar som ett skäl och även gruppledare Henrik Vinge har varit inne på att man kan vänta med vaccination om man haft covid-19 uppger DN. Detta är dock inget som Folkhälsomyndigheten rekommenderar på sin nogsamma webbsida.

Uttalade sig direkt olämpligt

SD-ledamoten Roger Richthoffs kontroversiella uttalande där han kallade vaccinet för ”giftspruta” och sa ”detta så kallade vaccin” är något som Jimmie Åkesson sågar. 

– Det enda jag har sett är en debatt om vaccin för barn från en person som uttalade sig direkt olämpligt, säger Åkesson (SD) till DN. Richthoff har under en längre uttalat sig kritiskt om vaccinet och även delat vaccinkritiska inlägg.

– Jag tycker att det är olämpligt. Det är klart att man har särskilt ansvar som riksdagsledamot att inte sprida tvivelaktiga vetenskapliga rön. Min egen uppfattning är att vaccinet visserligen är nytt men ändå välbeprövat, säger han till DN.

Strikt uppmaning till att SD:are

Det har blossat upp en diskussion kring huruvida ovaccinerade ledamöter cirkulerar runt på riksdagen och riksdagsförvaltningen rekommenderar nu att ovaccinerade ledamöter har på sig andningsskydd när de ska rösta i riksdagskammaren.

Jimmies strikta uppmaning 

Jimmie Åkesson är ännu tydligare och betonar att om man är ovaccinerad så har man inte att göra i riksdagshuset överhuvudtaget.

– Är man en potentiell smittbärare av ett livsfarligt virus, till exempel om man är ovaccinerad eller inte har antikroppar av andra skäl, så tycker jag att man ska jobba hemifrån, anser Jimmie (SD) som framhåller att han själv vaccinerade sig så fort det var hans tur.

– Kan man vaccinera sig så ska man göra det. Det är min strikta uppmaning till alla Sverigedemokrater, säger SD-ledaren.

ANALYS

Det är viktig och bra att Jimmie Åkesson (SD) går ut och markerar att man ska vaccinera sig. Det borde dock egentligen inte behövas, men nu gör det tydligen det och då är det viktigt att så sker.

De sex partiledare där alla i riksdagsgrupperna har vaccinerat har inte samma behov av det. Moderaterna är dock ett frågetecken.

DN har nämligen frågat alla 8 partiers gruppledare och 6 av partierna meddelar att alla deras ledamöter är vaccinerade. Moderaterna har dock inte återkommit i frågan. Det är ganska smart strategi då det hjälpt dem att ducka – men särdeles trovärdig är däremot inte strategin. Det är svagt av Moderaterna.

Det ska i sammanhanget även noteras att det som en del för fram – att man kan vänta med att vaccinera sig om man varit sjuk – kan vara vanskligt då det är svårt att veta hur länge antikropparna sitter i. Den strategin förutsätter därmed att man testar sig regelbundet för att veta om antikropparna avtagit. Det är en vansklig strategi för gemene man.

Foto: Jimmie Åkesson, FB

[yop_poll id="838"]

21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen