JUST NU: Glädjande besked för personer som bor i hyresrätt

2022 12 05

Året 2023 kan bli det första året på länge som hyresgäster får en ekonomisk fördel jämfört med personer som äger sitt boende.

Det konstaterar Erik Elmgren, förbundschef för Hyresgästföreningen, i en intervju med SvD.

Förklaringen: Hyresavtalen som hittills slutits i Sverige har hamnat långt under branchorganisationens Fastighetsägarnas krav på över nio procents högre hyra.

– Vi har nått en rad överenskommelser för 2023 på 2–4 procent. Det är nivåer som visar att det går att kompromissa, säger Erik Elmgren till SvD.

Det innebär i korthet att  hyresutvecklingen för 2023 ser ut att hamna klart under KPI, det vill säga prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen.

Bostadsrättsavgiften skjuter i höjden

För boende i bostadsrätter är det tvärtom.

En undersökning från kreditföretaget UC indikerar att bostadsrättsavgiften kommer att höjas med uppemot 40 procent i många bostadsrättsföreningar – en nivå som är klart över KPI.

Ett nytt ekonomisk läge som enligt Erik Elmgren gynnar hyresgäster.

Hyresgästföreningens förbundschef anser att det är ett trendbrott. 

– Ända sedan 2008 har sådant som ränteavdrag och ROT gynnat det ägda boendet mer än hyresrätter, säger han till SvD.

Stockholmsområdet kan bli ett undantag

För hyresgäster i Stockholm kan situationen dock bli annorlunda.

Fastighetsägarna Stockholm, som förhandlar för flera privata aktörer, står fast vid sitt krav på en drygt tio procent högre hyra, erfar SvD.

Egentligen skulle Fastighetsägarna vilja höja hyrorna med upp mot 25 procent under 2023 för att kunna hantera de kraftiga ränte- och förvaltningskostnaderna.

Men enligt tidigare överenskommelsen är en sådan drastisk höjning utesluten.

Det uppger branchorganisationen i ett pressmeddelande.

– Enligt den överenskommelse som bostadsmarknadens parter ingick tidigare i år ska dock stor hänsyn tas till tidigare års utveckling, vilket innebär att hyreshöjningen mer än halveras i förhållande till behoven.  I den kommande ramavtalsförhandlingen anser därför Fastighetsägarna Stockholm att hyrorna i Stockholm bör höjas med 9,5 procent från den första januari 2023, framhåller Fastighetsägarna.

Foto: Sigmund 

Text: Redaktionen


22 okt 26

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva 

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut. 

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen


22 okt 26

Vänsterpartiet ger besked om Mohamed Ali

2026 10 22

Det har stormat kring Vänsterpartiets nyinvalde riksdagsledamot Mohamed Ali.

Ali valdes oväntat in i riksdagen med över 600 personkryss.

Efter valet har det rapporterats om misstänkt valfusk kopplat till hans personvalskampanj. Även Alis skulder hos Kronofogden har uppmärksamats, liksom att han beviljades svenskt medborgare först i februari 2026, efter att tidigare ha fått avslag på sin ansökan. 

Nu kommenterar Vänsterpartiet situationen.

V:s gruppledare Samuel Gonzalez Westling framhåller att partiet står bakom sin riksdagsledamot, rapporterar SVT.

– Han har ett trassligt förflutet, men han har under flera års tid försökt göra vad han kan för att kunna vara en del utav samhället. Det finns många människor i Sverige som lever under samma trassliga förhållanden och man måste chansen att visa att man kan ändra sig, säger han till kanalen.

Inte bett honom lämna

Gonzalez Westling berättar att V inte har bett Ali att lämna partiet.

– Vi har inte bett honom att lämna Vänsterpartiet. Men jag kommer inte gå in i detalj på de samtal som vi haft.

Ali uppger själv att han inte kommer att lämna sin riksdagsplats, rapporterar SVT.

Vidare framhåller riksdagsledamoten att han välkomnar polisutredningen om misstänkt valfusk och konstaterar att de senaste veckorna har varit ”påfrestande” för honom.

Torsdagen var Mohamed Alis första dag i riksdagen. V-politikern har inte blivit delgiven misstanke om något brott. 

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Ska hålla förhör

Tre personer är misstänkta i förundersökningen om misstänkt valfusk i Borlänge kopplat till Vänsterpartiet, uppger Åklagarmyndigheten. 

Brottsrubriceringen är otillbörligt verkande vid röstning. Tre framställningar är inlämnade till Falu tingsrätt om offentlig försvarare.

– Framställningar om offentlig försvarare görs för att vi ska kunna hålla förhör, säger senior åklagare Oskar Edvardsson som leder förundersökningen.  

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen