JUST NU: Glädjande besked för personer som bor i hyresrätt

2022 12 05

Det konstaterar Erik Elmgren, förbundschef för Hyresgästföreningen, i en intervju med SvD.

Förklaringen: Hyresavtalen som hittills slutits i Sverige har hamnat långt under branchorganisationens Fastighetsägarnas krav på över nio procents högre hyra.

– Vi har nått en rad överenskommelser för 2023 på 2–4 procent. Det är nivåer som visar att det går att kompromissa, säger Erik Elmgren till SvD.

Det innebär i korthet att  hyresutvecklingen för 2023 ser ut att hamna klart under KPI, det vill säga prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen.

Bostadsrättsavgiften skjuter i höjden

För boende i bostadsrätter är det tvärtom.

En undersökning från kreditföretaget UC indikerar att bostadsrättsavgiften kommer att höjas med uppemot 40 procent i många bostadsrättsföreningar – en nivå som är klart över KPI.

Ett nytt ekonomisk läge som enligt Erik Elmgren gynnar hyresgäster.

Hyresgästföreningens förbundschef anser att det är ett trendbrott. 

– Ända sedan 2008 har sådant som ränteavdrag och ROT gynnat det ägda boendet mer än hyresrätter, säger han till SvD.

Stockholmsområdet kan bli ett undantag

För hyresgäster i Stockholm kan situationen dock bli annorlunda.

Fastighetsägarna Stockholm, som förhandlar för flera privata aktörer, står fast vid sitt krav på en drygt tio procent högre hyra, erfar SvD.

Egentligen skulle Fastighetsägarna vilja höja hyrorna med upp mot 25 procent under 2023 för att kunna hantera de kraftiga ränte- och förvaltningskostnaderna.

Men enligt tidigare överenskommelsen är en sådan drastisk höjning utesluten.

Det uppger branchorganisationen i ett pressmeddelande.

– Enligt den överenskommelse som bostadsmarknadens parter ingick tidigare i år ska dock stor hänsyn tas till tidigare års utveckling, vilket innebär att hyreshöjningen mer än halveras i förhållande till behoven.  I den kommande ramavtalsförhandlingen anser därför Fastighetsägarna Stockholm att hyrorna i Stockholm bör höjas med 9,5 procent från den första januari 2023, framhåller Fastighetsägarna.

Foto: Sigmund 

Text: Redaktionen

Bostadsrätter ska bli som hyresrätter – ny lag på gång

2026 07 14

För två år sedan infördes strängare regler som gjorde det möjligt för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som hamnat på fel sida av lagen.

Nu föreslås liknande regler när det gäller bostadsrätter. Den som missköter bostadsrätten, skapar otrygghet – eller till och med begår brott – ska framöver kunna kastas ut på motsvarande sätt som en hyresgäst kan vräkas från sin lägenhet idag.

Dessutom ska bostadsrättsföreningar redan från början få större makt att neka medlemskap och köp, rapporterar Aftonbladet.

Gränsen inte bestämd

Enligt förslaget ska en person bland annat kunna vräkas från sin lägenhet om den begår ett brott i närområdet. Det kan till exempel vara på en lekplats eller ett torg. Någon exakt gräns finns inte i nuläget.

– Det måste såklart avgöras av rättsvårdande myndigheter och domstolar exakt var gränserna går, säger Martin Kinnunen (SD) på en pressträff tillsammans med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), idag vikarie för justitieminister Gunnar Strömmer (M), enligt tidningen.

Andra läser: Bolånetagare vänder – nästan alla väljer samma ränta

Blir som med hyresrätter

Tanken är att den proposition som föreslås ska likna de lagar som gav hyresvärdar och fastighetsägare större möjlighet att vräka hyresgäster och som alltså infördes 2024.

Redan då gavs vissa bostadsrättsföreningar större makt.

– Det här berör förstås de bostadsrättsföreningar som har hyresrätter i sina föreningar. Tyvärr begås ju brott i bostadsområden oavsett upplåtelseform, så det finns även ett behov att se över bostadsrättslagstiftningen på det här området, i varje fall om de föreslagna ändringarna i praktiken ska leda till ökad trygghet i bostadsområden över hela landet, sade Ulrika Blomqvist, vd på Bostadsrätterna, i en kommentar vid tillfället.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Andra läser: Tung smäll för Sveriges bönder

Foto: M. Lis resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen