RYSSLAND: Glädjande siffror för diktatorn – inhemska stödet ökar

2022 08 24

Sex månader har gått sedan Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade sina trupper att korsa den ukrainska gränsen.

Många räknade med ett snabbt krig.

Enligt flera källor planerade Ryssland att inta Kyiv på tre dagar. Men Ukrainas stod emot den ryska aggressionen och Kreml tvingades sedermera att ge upp planerna på att inta huvudstaden.

Vladimir Putins anfallskrig gick inte enligt planerna, men trots ett utdraget krig och stora dödsiffror så lyckas diktatorn behålla greppet om Ryssland.

Diktatorns popularitet har inte heller påverkats av kriget.

Det indikerar flera mätningar som CNN tagit del av.

Stor majoritet stödjer Putin

De senaste mätningarna från statliga byrån WCIO och den oberoende undersökningsbyrån Levada-Center indikerar att över 80 procent av den ryska befolkningen känner ett förtroende för diktatorn och stödjer Vladimir Putins ledarskap.

Nästan lika många, 72 procent, är positivt inställda till ”den speciella militära operationen” som Ryssland, enligt Putin, genomför i Ukraina.

Isoleras från krigets fasor

Enligt den ryska oberoende nyhetssajten Mediazona beror de höga siffrorna sannolikt på att Rysslands relativt välbärgade medelklass isoleras från krigets fasor.

– Många av de som dött i Ukraina kommer från  fattigare regioner i Ryssland; regionerna med det högsta antalet dokumenterade dödsoffer är så kallade "etniska republiker", Dagestan och Buryatia. Däremot har antalet dödsoffer från Rysslands två rikaste och mest folkrika städer - Moskva och St. Petersburg - varit relativt låga, rapporterar Mediazona.

Stor rädsla

Vladimir Putins popularitet kan också härledas till en stor rädsla hos den ryska befolkningen.

Sedan invasionens startdatum har 16 380 personer arresterats eller fängslats för antikrigsaktivism i Ryssland, och 75 brottmål har öppnats enligt Rysslands nya lag mot ”fejknyheter” om kriget, rapporterar OVD-Info – en oberoende grupp som spårar frihetsberövanden i Ryssland.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen