Glatt besked för Sveriges ekonomi

2021 07 16

Sveriges arbetslöshet har minskat med 1,1 procentenheter det senaste året vilket är en positiv överraskning.

Det konstaterar Arbetsförmedlingen som gläds över förändringen.

– Minskningen var väntad men kom överraskande snabbt, säger Emil Persson som är arbetsmarknadsanalytiker vid Arbetsförmedlingen, till SR.

Fler ljuspunkter

En annan positiv förändring är att antalet personer som varslats om uppsägning minskat från 11 000 personer i juni 2020 till 2 000  i juni 2021 enligt Arbetsförmedlingens statistik.

I slutet av juni ser Sveriges arbetsmarknadsstatistik ut så här:

Fakta

▪7,9 % Arbetslöshet 

▪7,8 % för kvinnor

▪8,0 % för män

▪10,6 % för ungdomar 18-24 år

▪Högst: 10,3 % i Södermanland, 9,9 % i Skåne, 9,8 % i Västmanland

▪Lägst: 5,2 % på Gotland

▪408 000 personer är arbetslösa

▪Varav 215 000 deltar i program med aktivitetsstöd

Stora variationer

Skillnaderna varierar stort mellan olika grupper. I ålderskategorin 18-24 år är arbetslösheten 8,6 % för kvinnor men 12,4 % för män. Skillnaden mellan inrikes- och utrikes födda har minskat med 1,2 procentenheter men är fortfarande mycket stor; 4,5 % bland inrikes födda och 19,0 % bland utrikes födda. För ett år sedan var motsvarande siffror 5,5 % respektive 21,2 % i juni 2020.

ANALYS
Det positiva är att arbetslösheten minskar snabbare än väntat och de 1,1 procentenheterna motsvarar 58 000 personer. Varje tiondels procent åt rätt håll är viktig för Sveriges samhällsekonomi och hela procentenheter är enorma skillnader. Det negativa är att antalet långtidsarbetslösa som varit utan arbete 12 månader eller mer ökat med 28 000 till 189 000 jämfört med juni 2020.

Och arbetslösheten för utrikesfödda har visserligen förbättrats men är fortfarande på katastrofalt höga nivåer. De positiva förändringarna ska ses i ljuset av att det var ett mycket svårt läge mitt i pandemin förra året men samtidigt är den snabbare förändringen än väntat positiv.

[yop_poll id="358"]

JUST NU: Högkostnadsskydd införs – vid det här elpriset

2025 09 08

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att införa ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det meddelar Tidöavtalspartierna på måndagsmorgonen parallellt med ett besked om sänkt elskatt.

– Vi kommer också införa ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushållen under perioden från november 2025 och under hela 2026, meddelar bland annat närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i Aftonbladet.

Sänker även skatten

Skyddet kommer att gälla om det genomsnittliga priset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

– Motsvarande stöd ska även utformas för hushåll uppvärmda med gas, framhäver Tidöpartierna på tidningens debattsida.

Samtidigt sänker även regeringen elskatten med nästan tio öre per kilowattimme.

Den förändringen ska gälla från årsskiftet.

– Det innebär en sänkning med 20 procent från den normala skattesatsen och innebär en betydande lättnad för hushåll och företag – exempelvis kommer elkostnaden minska med 1 000 kronor per år för ett icke-eluppvärmt hus, skriver Tidöpartierna.

LÄS MER: Var fjärde svensk riskerar ekonomiskt bakslag – redan i höst

"Problematiskt"

Enligt regeringen förekommer fortfarande stora svängningar i elpriset, trots att prislappen generellt minskat den senaste tiden.

– Det här är problematiskt av flera skäl. Dels för att hårt arbetande människor har svårt att förutse sina elkostnader och pressas hårt ekonomiskt av höga elpriser, dels för att det hindrar elintensiva företag och industrier från att etablera sig i södra Sverige, skriver Busch tillsammans med sina Tidöpartikollegor.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked om vindkraft – 9 av 10 boende överens

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny diagnos införs i Sverige – ska räknas som sjukdom

2025 09 08

En ny diagnos ska införas i den svenska hälso- och sjukvården.

Det gäller datorspelsberoende som ska börja klassas som en officiell sjukdom i Sverige, vilket Socialstyrelsen för närvarande har uppe på sitt bord.

Den kommande diagnosen får dock kritik redan innan den ens har införts, bland annat från psykologen Peter Friberg som varnar för att en vanlig fritidsaktivitet därmed kan komma att stigmatiseras.

– Det känns rimligt och fullt adekvat att de ska få hjälp, men är det samma sak som att det behövs en diagnos? Därom tvistar de lärde så att säga, säger Peter Friberg till SR.

FHM ställer krav

Folkhälsomyndigheten har dock satt ned foten i frågan och kräver att datorspelsföretagen ska ta ett större ansvar.

Myndigheten vill nu se att mindre beroendeframkallande spel utvecklas. Bland annat ska det finnas inprogrammerade maxtider och pauser i spelen.

Men att datorspel idag medvetet görs för att skapa ett beroende är inte en bild som Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Dataspelsbranschen, delar.

– Jag köper inte riktigt att man skulle kunna designa ett spel så att det leder fram till gaming disorder, säger han till radion.

"Väntat länge"

Just “gaming disorder” är det internationella namnet på den kommande diagnosen. Redan 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dataspelsberoende som en sjukdom.

Spelberoende Riksförbund har tidigare uttryckt sig positiva till att det ska göras likadant i Sverige.

– Vi har väntat länge på den här diagnosen, redan 2006 mötte vi den här målgruppen. Det är en grupp som far illa och som inte har fått den hjälp som de behöver, säger Madeleine Tügel, förbundets ordförande, till SVT.

Pengar spelar roll

Det finns dock även flera positiva effekter av dataspelande och kritiker hävdar att motsvarande diagnos även  borde finnas för sociala medieberoende.

En faktor som spelar in är dock att pengar blivit en allt större del av datorspelandet.

– Vårt uppdrag är spel om pengar och vi ser att den gruppen ungdomar som söker sig till oss har börjat sitt spelande om pengar i datorspelen i tidig ålder. Vi ser också en marknadsföring riktad mot unga personer via exempelvis influencers, säger Madeleine Tügel.

Diagnosen kan införas i Sverige till 2028.

Foto: 1177

Text: Redaktionen