REGERINGSBILDNINGEN: Glatt besked för Ulf Kristersson

2022 10 13

Enligt talman Andreas Norlén finns det mycket som tyder på att Ulf Kristersson (M) kan presentera en överenskommelse om en regeringsbildning i morgon, fredag.

– Det är bara vissa frågor som behöver lösas ut, säger Norlén i SVT:s Morgonstudio och tillägger:

– Utifrån den rapporten jag fick, och som stämmer väl överens med det Ulf Kristersson sa i media efteråt, så är min bedömning att det finns väldigt goda förutsättningar för att det här är klart i morgon. Då kan jag gå till kammaren och föreslå honom som Sveriges nästa statsminister.

Statsministeromröstning

Om Ulf Kristersson kan lämna ett regeringsbesked till talmannen på fredag väntar en statsministeromröstning i riksdagen nästa vecka. Omröstningen kommer i så fall att ske på måndagen.

Vilka partier som väntas ingå i den kommande högerregering vill inte Andreas Norlén kommentera.

– Det är bäst att de här samtalen mellan talmannen och regeringspersoner förblir mellan fyra ögon. Jag tror allting kommer att klarna i morgon, säger han till SVT.

Två dagar extra

I går, onsdag, meddelade talmannen att han gått med på att ge Ulf Kristersson två extra dagar för att bilda regering.

– Under vårt möte informerades jag om att sonderingsuppdraget går framåt men behöver ytterligare en kort tid. Jag är mån om att Sverige ska få en ny regering så snart som möjligt men arbetet bör samtidigt inte forceras, sa Andreas Norlén efter beskedet.

Han jämförde processen med januari 2019 då Stefan Löfven fick förlängt uppdrag med två dagar.

Detaljer återstår

Ulf Kristersson är övertygad om att Sverige bara är dagar från en ny regering.

– Vi har kommit i mål och är överens, men det finns detaljer kvar som ännu måste redas ut, sa han på en pressträff under gårdagen.

Han tillade:

– Jag uppfattar inte att någon är stressad. Däremot om vi ska vara allvarliga, uppfattar ajg att alla tycker att det är ett läge i vår omvärld just nu som ger skäl till driv i steget. Som inte ger skäl till att upprepa tidigare regeringars oändliga långdragenhet.

Det är inte känt vad som återstår i förhandlingarna, men enligt uppgifter är splittringen mellan SD och L en bromskloss.

– En känslig fråga är de olika uppfattningarna inom SD och L kring vilken politik som gälla i migrationsfrågan, och inte minst huruvida Liberalerna ska ingå i regeringen eller inte, framhöll Expressen under gårdagen med hänvisning till källor med insyn i förhandlingarna.

Foto: Sveriges Riksdag resp Moderaterna

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen