REGERINGSBILDNINGEN: Glatt besked för Ulf Kristersson

2022 10 13

Enligt talman Andreas Norlén finns det mycket som tyder på att Ulf Kristersson (M) kan presentera en överenskommelse om en regeringsbildning i morgon, fredag.

– Det är bara vissa frågor som behöver lösas ut, säger Norlén i SVT:s Morgonstudio och tillägger:

– Utifrån den rapporten jag fick, och som stämmer väl överens med det Ulf Kristersson sa i media efteråt, så är min bedömning att det finns väldigt goda förutsättningar för att det här är klart i morgon. Då kan jag gå till kammaren och föreslå honom som Sveriges nästa statsminister.

Statsministeromröstning

Om Ulf Kristersson kan lämna ett regeringsbesked till talmannen på fredag väntar en statsministeromröstning i riksdagen nästa vecka. Omröstningen kommer i så fall att ske på måndagen.

Vilka partier som väntas ingå i den kommande högerregering vill inte Andreas Norlén kommentera.

– Det är bäst att de här samtalen mellan talmannen och regeringspersoner förblir mellan fyra ögon. Jag tror allting kommer att klarna i morgon, säger han till SVT.

Två dagar extra

I går, onsdag, meddelade talmannen att han gått med på att ge Ulf Kristersson två extra dagar för att bilda regering.

– Under vårt möte informerades jag om att sonderingsuppdraget går framåt men behöver ytterligare en kort tid. Jag är mån om att Sverige ska få en ny regering så snart som möjligt men arbetet bör samtidigt inte forceras, sa Andreas Norlén efter beskedet.

Han jämförde processen med januari 2019 då Stefan Löfven fick förlängt uppdrag med två dagar.

Detaljer återstår

Ulf Kristersson är övertygad om att Sverige bara är dagar från en ny regering.

– Vi har kommit i mål och är överens, men det finns detaljer kvar som ännu måste redas ut, sa han på en pressträff under gårdagen.

Han tillade:

– Jag uppfattar inte att någon är stressad. Däremot om vi ska vara allvarliga, uppfattar ajg att alla tycker att det är ett läge i vår omvärld just nu som ger skäl till driv i steget. Som inte ger skäl till att upprepa tidigare regeringars oändliga långdragenhet.

Det är inte känt vad som återstår i förhandlingarna, men enligt uppgifter är splittringen mellan SD och L en bromskloss.

– En känslig fråga är de olika uppfattningarna inom SD och L kring vilken politik som gälla i migrationsfrågan, och inte minst huruvida Liberalerna ska ingå i regeringen eller inte, framhöll Expressen under gårdagen med hänvisning till källor med insyn i förhandlingarna.

Foto: Sveriges Riksdag resp Moderaterna

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen