24 mars 2026

Glatt besked från Swedbank

2023 09 30

Läget börjar ljusna i svensk ekonomi.

Det framgår av Swedbanks nya veckobrev.

Storbankens analytiker räknar med att inflationen fortsatte att sjunka under september. 

Swedbank förutspår att inflationstakten enligt KPI och KPIF sjunker med cirka en procentenhet vardera jämfört med augusti.

– Ungefär halva nedgången förklaras av lägre bidrag från elpriserna, främst till följd av höga jämförelsetal men även något lägre rörliga elpriser i september. Sjunkande underliggande inflation står för den resterande nedgången, framhåller banken och konstaterar att ”det finns fortsatt goda förutsättningar för ett klart svagare pristryck under 2024".

– Prishöjningarna blir, att döma av de senaste månadernas utfall, färre och mindre, vilket tyder på att vi är på väg ur höginflationsmiljön. I USA, där prisuppgången inleddes ca tre kvartal före den svenska, närmar sig momentum i kärninflationen tvåprocentsmålet, skriver Swedbank.

Riksbankens nya offensiv stärker kronan

Vidare uppger storbanken att det finns förutsättningar för ett ännu snabbare inflationsfall om kronan fortsätter att stärkas i värde.

I veckan har kronan stärkts med  42 öre mot euron och med 34 öre mot dollarn. 

Detta efter att Riksbanken beslutat sig för att sälja 8 miljarder dollar och 2 miljarder euro för att valutasäkra en del av valutareserven, rapporterar Dagens industri med hänvisning till SEB:s morgonbrev.

– Beloppen är i sig för små, åtminstone utspridda över 4 månader eller mer, för att varaktigt stärka kronan. Men de sänder samtidigt en signal till marknaden om att Riksbanken verkligen tror på kronförstärkning, framhåller storbanken.

Riksbankschefen: Kronan kommer stärkas

Att Riksbanken bedömer att kronan kommer att stärkas på lång sikt framgick även av Riksbankschef Erik Thedéens tal vid Handelshögskolan i Stockholm för en vecka sedan.

– Den svenska ekonomin är i grunden välskött och förr eller senare kommer det att leda till en starkare växelkurs. Sverige har starka statsfinanser, en välutbildad arbetskraft, ansvarsfull lönebildning och underliggande god konkurrenskraft, sa han och tillade:

– Som alla vet som har försökt göra prognoser för växelkursen är det genuint svårt att säga exakt när den kommer att stärkas och med hur mycket. Men det kan också gå snabbt när trenden väl bryts och kronan stärks igen.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen