26 januari 2026

Glatt besked från Swedbank

2023 09 30

Läget börjar ljusna i svensk ekonomi.

Det framgår av Swedbanks nya veckobrev.

Storbankens analytiker räknar med att inflationen fortsatte att sjunka under september. 

Swedbank förutspår att inflationstakten enligt KPI och KPIF sjunker med cirka en procentenhet vardera jämfört med augusti.

– Ungefär halva nedgången förklaras av lägre bidrag från elpriserna, främst till följd av höga jämförelsetal men även något lägre rörliga elpriser i september. Sjunkande underliggande inflation står för den resterande nedgången, framhåller banken och konstaterar att ”det finns fortsatt goda förutsättningar för ett klart svagare pristryck under 2024".

– Prishöjningarna blir, att döma av de senaste månadernas utfall, färre och mindre, vilket tyder på att vi är på väg ur höginflationsmiljön. I USA, där prisuppgången inleddes ca tre kvartal före den svenska, närmar sig momentum i kärninflationen tvåprocentsmålet, skriver Swedbank.

Riksbankens nya offensiv stärker kronan

Vidare uppger storbanken att det finns förutsättningar för ett ännu snabbare inflationsfall om kronan fortsätter att stärkas i värde.

I veckan har kronan stärkts med  42 öre mot euron och med 34 öre mot dollarn. 

Detta efter att Riksbanken beslutat sig för att sälja 8 miljarder dollar och 2 miljarder euro för att valutasäkra en del av valutareserven, rapporterar Dagens industri med hänvisning till SEB:s morgonbrev.

– Beloppen är i sig för små, åtminstone utspridda över 4 månader eller mer, för att varaktigt stärka kronan. Men de sänder samtidigt en signal till marknaden om att Riksbanken verkligen tror på kronförstärkning, framhåller storbanken.

Riksbankschefen: Kronan kommer stärkas

Att Riksbanken bedömer att kronan kommer att stärkas på lång sikt framgick även av Riksbankschef Erik Thedéens tal vid Handelshögskolan i Stockholm för en vecka sedan.

– Den svenska ekonomin är i grunden välskött och förr eller senare kommer det att leda till en starkare växelkurs. Sverige har starka statsfinanser, en välutbildad arbetskraft, ansvarsfull lönebildning och underliggande god konkurrenskraft, sa han och tillade:

– Som alla vet som har försökt göra prognoser för växelkursen är det genuint svårt att säga exakt när den kommer att stärkas och med hur mycket. Men det kan också gå snabbt när trenden väl bryts och kronan stärks igen.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen