Glatt besked till alla som fått dos 3

2021 12 24

I Sverige pågår just nu en intensiv insats för att så många 65-plussare som möjligt ska få sin tredje spruta i kampen mot coronaviruset.

I samband med det kallare vädret var det många som räknade med en ny våg av covid-19 runt om i Europa och det var precis vad som inträffade.

Ökad belastning för sjukhusen

Land efter land drabbades av en kraftig ökning av smittspridningen och i samband med det steg också belastning på sjukhusen runt om i Europa.

Som om inte det vore nog slog dessutom den nya virusvarianten omikron till och den rapporteras vara mycket smittsam.

Glatt besked från Norge

Men nu kommer ett glatt besked från Norge som sannolikt även har stor betydelse för Sverige.

Norska Folkhelseinstituttet meddelar nämligen att man ser en betydande nedgång av antalet personer över 75 år som tvingas söka sjukhusvård för covid-19.

Effekt av tredje dosen

Den norska myndigheten, som är motsvarigheten till svenska Folkhälsomyndigheten, går ut i Aftenposten med beskedet att det positiva trendbrottet är en sannolik effekt av den tredje dosen av vaccinet.

Löper betydligt lägre risk

Norges senaste statistik visar att de som fått en tredje dos löper en betydlig lägre risk att läggas in på sjukhus för covid-19 jämfört med de som bara fått två doser. Allra sämst chanser har de som inte vaccinerat sig alls.

Redan 80 % täckning
Norge inledde sin vaccinationssatsning till alla äldre i månadsskiftet oktober – november och har nu kommit upp till cirka 80 % när det gäller vaccintäckningen av alla 75-plussare.

Varierar kraftigt

Allt pekar på samma positiva utveckling i Sverige när det gäller god effekt av dos 3 och Folkhälsomyndigheten har också betonat att det är mycket viktigt att alla äldre får sin tredje dos så snart som möjligt.

Det varierar kraftigt mellan regionerna när det gäller hastigheten att ge sina 65-plussare den tredje dosen. Region Kalmar ligger till exempel långt fram medan Region Stockholm har fått kritik för att hålla ett långsamt tempo.


12 januari 2026

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen