Glatt besked till alla som fått dos 3

2021 12 24

I Sverige pågår just nu en intensiv insats för att så många 65-plussare som möjligt ska få sin tredje spruta i kampen mot coronaviruset.

I samband med det kallare vädret var det många som räknade med en ny våg av covid-19 runt om i Europa och det var precis vad som inträffade.

Ökad belastning för sjukhusen

Land efter land drabbades av en kraftig ökning av smittspridningen och i samband med det steg också belastning på sjukhusen runt om i Europa.

Som om inte det vore nog slog dessutom den nya virusvarianten omikron till och den rapporteras vara mycket smittsam.

Glatt besked från Norge

Men nu kommer ett glatt besked från Norge som sannolikt även har stor betydelse för Sverige.

Norska Folkhelseinstituttet meddelar nämligen att man ser en betydande nedgång av antalet personer över 75 år som tvingas söka sjukhusvård för covid-19.

Effekt av tredje dosen

Den norska myndigheten, som är motsvarigheten till svenska Folkhälsomyndigheten, går ut i Aftenposten med beskedet att det positiva trendbrottet är en sannolik effekt av den tredje dosen av vaccinet.

Löper betydligt lägre risk

Norges senaste statistik visar att de som fått en tredje dos löper en betydlig lägre risk att läggas in på sjukhus för covid-19 jämfört med de som bara fått två doser. Allra sämst chanser har de som inte vaccinerat sig alls.

Redan 80 % täckning
Norge inledde sin vaccinationssatsning till alla äldre i månadsskiftet oktober – november och har nu kommit upp till cirka 80 % när det gäller vaccintäckningen av alla 75-plussare.

Varierar kraftigt

Allt pekar på samma positiva utveckling i Sverige när det gäller god effekt av dos 3 och Folkhälsomyndigheten har också betonat att det är mycket viktigt att alla äldre får sin tredje dos så snart som möjligt.

Det varierar kraftigt mellan regionerna när det gäller hastigheten att ge sina 65-plussare den tredje dosen. Region Kalmar ligger till exempel långt fram medan Region Stockholm har fått kritik för att hålla ett långsamt tempo.


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen