Gör sig redo att meddela talmannen – En fråga är extra intressant

2021 11 22

I dag klockan 10.00 ska Magdalena Andersson (S) rapportera till talman Anderas Norlén om hur sonderingarna med Vänsterpartiet har gått.

Hon har då haft på sig sedan i torsdags att sondera möjligheterna för att väljas till Sveriges nya statsminister och bilda ny regering.

ANALYS

Det finns i grunden tre olika svar som hon kan lämna.

🔸 1, Att S och V har kommit överens och att hon har säkrat stöd för att bli vald till statsminister.

🔸 2, Att samtalen har havererat och att hon ger upp sina försök att bli vald till statsminister.

🔸 3, Att samtalen fortskrider och att hon önskar mer tid för att gå i mål med samtalen med Vänsterpartiet.

Ett alternativ nästan uteslutet

Det står klart att samtalen mellan V och S går framåt och alternativ 2 är därmed närmast uteslutet. Samtidigt finns det en hel del signaler som pekar på att man ännu inte har gått i mål.

Det troliga är därför att det handlar om alternativ 3 – att Socialdemokraternas partiledare ber om mer tid för att fortsätta samtalen med Vänsterpartiet.

Högintressant fråga

Det blir i så fall högintressant vad talmannen kommer att svara. Då han redan har betonat att hon har möjlighet att få mer tid så kan man med stor sannolikhet utgå ifrån att hon kommer att få det.

– Hon kan då slutrapportera sitt uppdrag eller begära förlängd tid, sade talman Andreas Norlén när han i torsdags meddelade att Magdalena Andersson fått uppdraget att sondera.

Däremot är den stora frågan hur mycket extratid hon kommer att få.

Talmannen vill strama upp

Min bedömning är att hon kommer att få begränsat med tid på sig denna gång. De historiska sonderingsuppdragen och talmansrundorna efter valet 2018 hanterades mycket bra av talmannen men det fanns en punkt som han själv framhållit att han vill strama upp vid nya sonderingar i framtiden – det vill säga nu. Och det är tidsrymden.

Två minuseffekter

De sonderande partiledarna fick för mycket tid på sig vilket ledde till två negativa saker:

▪Processen drog ut på tiden

▪Trycket på partiledarna att agera snabbt reducerades

Fördelar med att sätta press

Min bedömning är därför att Magdalena Andersson kommer att få begränsat med tid på sig om hon får förlängt, vilket är det troligaste scenariot. Till exempel 3 – 4 ytterligare dygn kan resultera i väldigt omfattande förhandlingsresultat om de båda parterna förhandlar mer eller mindre dygnet runt. Det är viktigt att sätta press på parterna för att nå framåt.

Antalet dagar i fokus

Då det till skillnad från förra gången inte handlar om en hel mandatperiod utan bara 10 månader är det dessutom betydligt mindre som partierna kommer att kunna hantera och därmed mindre saker som de behöver överenskomma om – några 73 punkter som i Januariavtalet lär inte bli aktuellt.

Om inte S och V överraskar stort så lär Magdalena Andersson alltså begära och även få mer tid på sig. Det intressanta blir att se om hon får 3 – 4 dagar på sig eller om det istället blir en hel vecka.

Foto: Regeringen

[yop_poll id="888"]

02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen