Gör sig redo att meddela talmannen – En fråga är extra intressant

2021 11 22

I dag klockan 10.00 ska Magdalena Andersson (S) rapportera till talman Anderas Norlén om hur sonderingarna med Vänsterpartiet har gått.

Hon har då haft på sig sedan i torsdags att sondera möjligheterna för att väljas till Sveriges nya statsminister och bilda ny regering.

ANALYS

Det finns i grunden tre olika svar som hon kan lämna.

🔸 1, Att S och V har kommit överens och att hon har säkrat stöd för att bli vald till statsminister.

🔸 2, Att samtalen har havererat och att hon ger upp sina försök att bli vald till statsminister.

🔸 3, Att samtalen fortskrider och att hon önskar mer tid för att gå i mål med samtalen med Vänsterpartiet.

Ett alternativ nästan uteslutet

Det står klart att samtalen mellan V och S går framåt och alternativ 2 är därmed närmast uteslutet. Samtidigt finns det en hel del signaler som pekar på att man ännu inte har gått i mål.

Det troliga är därför att det handlar om alternativ 3 – att Socialdemokraternas partiledare ber om mer tid för att fortsätta samtalen med Vänsterpartiet.

Högintressant fråga

Det blir i så fall högintressant vad talmannen kommer att svara. Då han redan har betonat att hon har möjlighet att få mer tid så kan man med stor sannolikhet utgå ifrån att hon kommer att få det.

– Hon kan då slutrapportera sitt uppdrag eller begära förlängd tid, sade talman Andreas Norlén när han i torsdags meddelade att Magdalena Andersson fått uppdraget att sondera.

Däremot är den stora frågan hur mycket extratid hon kommer att få.

Talmannen vill strama upp

Min bedömning är att hon kommer att få begränsat med tid på sig denna gång. De historiska sonderingsuppdragen och talmansrundorna efter valet 2018 hanterades mycket bra av talmannen men det fanns en punkt som han själv framhållit att han vill strama upp vid nya sonderingar i framtiden – det vill säga nu. Och det är tidsrymden.

Två minuseffekter

De sonderande partiledarna fick för mycket tid på sig vilket ledde till två negativa saker:

▪Processen drog ut på tiden

▪Trycket på partiledarna att agera snabbt reducerades

Fördelar med att sätta press

Min bedömning är därför att Magdalena Andersson kommer att få begränsat med tid på sig om hon får förlängt, vilket är det troligaste scenariot. Till exempel 3 – 4 ytterligare dygn kan resultera i väldigt omfattande förhandlingsresultat om de båda parterna förhandlar mer eller mindre dygnet runt. Det är viktigt att sätta press på parterna för att nå framåt.

Antalet dagar i fokus

Då det till skillnad från förra gången inte handlar om en hel mandatperiod utan bara 10 månader är det dessutom betydligt mindre som partierna kommer att kunna hantera och därmed mindre saker som de behöver överenskomma om – några 73 punkter som i Januariavtalet lär inte bli aktuellt.

Om inte S och V överraskar stort så lär Magdalena Andersson alltså begära och även få mer tid på sig. Det intressanta blir att se om hon får 3 – 4 dagar på sig eller om det istället blir en hel vecka.

Foto: Regeringen

[yop_poll id="888"]

29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler. 

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen