Gör sig redo att meddela talmannen – En fråga är extra intressant

2021 11 22

I dag klockan 10.00 ska Magdalena Andersson (S) rapportera till talman Anderas Norlén om hur sonderingarna med Vänsterpartiet har gått.

Hon har då haft på sig sedan i torsdags att sondera möjligheterna för att väljas till Sveriges nya statsminister och bilda ny regering.

ANALYS

Det finns i grunden tre olika svar som hon kan lämna.

🔸 1, Att S och V har kommit överens och att hon har säkrat stöd för att bli vald till statsminister.

🔸 2, Att samtalen har havererat och att hon ger upp sina försök att bli vald till statsminister.

🔸 3, Att samtalen fortskrider och att hon önskar mer tid för att gå i mål med samtalen med Vänsterpartiet.

Ett alternativ nästan uteslutet

Det står klart att samtalen mellan V och S går framåt och alternativ 2 är därmed närmast uteslutet. Samtidigt finns det en hel del signaler som pekar på att man ännu inte har gått i mål.

Det troliga är därför att det handlar om alternativ 3 – att Socialdemokraternas partiledare ber om mer tid för att fortsätta samtalen med Vänsterpartiet.

Högintressant fråga

Det blir i så fall högintressant vad talmannen kommer att svara. Då han redan har betonat att hon har möjlighet att få mer tid så kan man med stor sannolikhet utgå ifrån att hon kommer att få det.

– Hon kan då slutrapportera sitt uppdrag eller begära förlängd tid, sade talman Andreas Norlén när han i torsdags meddelade att Magdalena Andersson fått uppdraget att sondera.

Däremot är den stora frågan hur mycket extratid hon kommer att få.

Talmannen vill strama upp

Min bedömning är att hon kommer att få begränsat med tid på sig denna gång. De historiska sonderingsuppdragen och talmansrundorna efter valet 2018 hanterades mycket bra av talmannen men det fanns en punkt som han själv framhållit att han vill strama upp vid nya sonderingar i framtiden – det vill säga nu. Och det är tidsrymden.

Två minuseffekter

De sonderande partiledarna fick för mycket tid på sig vilket ledde till två negativa saker:

▪Processen drog ut på tiden

▪Trycket på partiledarna att agera snabbt reducerades

Fördelar med att sätta press

Min bedömning är därför att Magdalena Andersson kommer att få begränsat med tid på sig om hon får förlängt, vilket är det troligaste scenariot. Till exempel 3 – 4 ytterligare dygn kan resultera i väldigt omfattande förhandlingsresultat om de båda parterna förhandlar mer eller mindre dygnet runt. Det är viktigt att sätta press på parterna för att nå framåt.

Antalet dagar i fokus

Då det till skillnad från förra gången inte handlar om en hel mandatperiod utan bara 10 månader är det dessutom betydligt mindre som partierna kommer att kunna hantera och därmed mindre saker som de behöver överenskomma om – några 73 punkter som i Januariavtalet lär inte bli aktuellt.

Om inte S och V överraskar stort så lär Magdalena Andersson alltså begära och även få mer tid på sig. Det intressanta blir att se om hon får 3 – 4 dagar på sig eller om det istället blir en hel vecka.

Foto: Regeringen

[yop_poll id="888"]

22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen