Gör sig redo att meddela talmannen – En fråga är extra intressant

2021 11 22

I dag klockan 10.00 ska Magdalena Andersson (S) rapportera till talman Anderas Norlén om hur sonderingarna med Vänsterpartiet har gått.

Hon har då haft på sig sedan i torsdags att sondera möjligheterna för att väljas till Sveriges nya statsminister och bilda ny regering.

ANALYS

Det finns i grunden tre olika svar som hon kan lämna.

🔸 1, Att S och V har kommit överens och att hon har säkrat stöd för att bli vald till statsminister.

🔸 2, Att samtalen har havererat och att hon ger upp sina försök att bli vald till statsminister.

🔸 3, Att samtalen fortskrider och att hon önskar mer tid för att gå i mål med samtalen med Vänsterpartiet.

Ett alternativ nästan uteslutet

Det står klart att samtalen mellan V och S går framåt och alternativ 2 är därmed närmast uteslutet. Samtidigt finns det en hel del signaler som pekar på att man ännu inte har gått i mål.

Det troliga är därför att det handlar om alternativ 3 – att Socialdemokraternas partiledare ber om mer tid för att fortsätta samtalen med Vänsterpartiet.

Högintressant fråga

Det blir i så fall högintressant vad talmannen kommer att svara. Då han redan har betonat att hon har möjlighet att få mer tid så kan man med stor sannolikhet utgå ifrån att hon kommer att få det.

– Hon kan då slutrapportera sitt uppdrag eller begära förlängd tid, sade talman Andreas Norlén när han i torsdags meddelade att Magdalena Andersson fått uppdraget att sondera.

Däremot är den stora frågan hur mycket extratid hon kommer att få.

Talmannen vill strama upp

Min bedömning är att hon kommer att få begränsat med tid på sig denna gång. De historiska sonderingsuppdragen och talmansrundorna efter valet 2018 hanterades mycket bra av talmannen men det fanns en punkt som han själv framhållit att han vill strama upp vid nya sonderingar i framtiden – det vill säga nu. Och det är tidsrymden.

Två minuseffekter

De sonderande partiledarna fick för mycket tid på sig vilket ledde till två negativa saker:

▪Processen drog ut på tiden

▪Trycket på partiledarna att agera snabbt reducerades

Fördelar med att sätta press

Min bedömning är därför att Magdalena Andersson kommer att få begränsat med tid på sig om hon får förlängt, vilket är det troligaste scenariot. Till exempel 3 – 4 ytterligare dygn kan resultera i väldigt omfattande förhandlingsresultat om de båda parterna förhandlar mer eller mindre dygnet runt. Det är viktigt att sätta press på parterna för att nå framåt.

Antalet dagar i fokus

Då det till skillnad från förra gången inte handlar om en hel mandatperiod utan bara 10 månader är det dessutom betydligt mindre som partierna kommer att kunna hantera och därmed mindre saker som de behöver överenskomma om – några 73 punkter som i Januariavtalet lär inte bli aktuellt.

Om inte S och V överraskar stort så lär Magdalena Andersson alltså begära och även få mer tid på sig. Det intressanta blir att se om hon får 3 – 4 dagar på sig eller om det istället blir en hel vecka.

Foto: Regeringen

[yop_poll id="888"]

28 november 2025

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Ukrainskt angrepp mot Europa: ”Ta er samman – pinsamt”

2025 11 28

Europa får hård kritik från ukrainskt håll.

EU är en nära allierad till Ukraina.

Men nu kommer skarp kritik mot de europeiska länderna från en ukrainsk nyckelperson som beskriver det europeiska agerandet som ”pinsamt”.

”Är det inte pinsamt?”

Dmytro Kuleba var Ukrainas utrikesminister 2020-2024, och har alltså spelat en mycket central roll i Zelenskyjs regering under kriget.

Nu går han till hårt angrepp mot EU, rapporterar Euronews.

Kuleba beskriver det europeiska agerandet i samband med kriget som ”pinsamt” och är framför allt kritisk till den europeiska beslutstakten. Europa måste ”ta sig samman”, menar han.

– Är det inte pinsamt att nästan fyra år in i kriget hoppar europeiska ledare fortfarande från ett ämne till ett annat, från att skicka fredsbevarande styrkor till att förstärka den ukrainska armén, säger Dmytro Kuleba till kanalen.

Den tidigare ukrainska utrikesministern menar att Ukrainas europeiska allierade misslyckas med att ”ge svar på de mest avgörande frågorna”.

– Med denna beslutstakt och konceptuella förståelse för vart Europa är på väg, väntar inga bra tider för Europa framöver, säger Kuleba.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar - "Kan försvinna på ett ögonblick"

”Uppskattar varje ansträngning”

Han riktar liknande kritik mot den så kallade ”Koalitionen av villiga”, där flera europeiska länder ingår.

– Jag uppskattar varje ansträngning som görs för att stödja Ukraina, men när det gäller dessa stora frågor handlar Koalitionen av de villiga mer om branding och ramar än att faktiskt ge svar på de mest avgörande frågorna, säger den tidigare ukrainska utrikesministern till kanalen.

Just nu pågår ett intensivt arbete kring det förslag till fredsplan som har lagts fram av USA.

Även om europeiska representanter har deltagit i förhandlingar i Genève, har EU till stor del hamnat utanför arbetet med fredsplanen, konstaterar kanalen.

Det ursprungliga förslaget till fredsplan som lades fram kritiserades för att vara pro-ryskt.

På frågan om de amerikanska förhandlarna går att lita på, svarar Kuleba:

–  Inte riktigt, men vi har inget annat Amerika.

– Så du måste engagera dig med dem, med förståelsen att du inte kan förlita dig helt på dem. Men det finns så många frågor där Amerika är oersättligt, att du inte bara kan säga: vi vill inte ha något med dig att göra eftersom du pratar med ryssarna för ofta och lägger deras idéer som dina egna på bordet, säger Dmytro Kuleba.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: Nato resp European Parliament

Text: Redaktionen