Göran Persson kan bli den stora skrällen enligt S-profil

2021 12 04

Tidigare statsministern Göran Persson (S) pekas nu ut som en potentiell ministerkandidat i Magdalena Anderssons (S) nya regering som utses i morgon.

Spänningen är på topp i politikersverige inför avslöjandet klockan 09.30 på tisdagsmorgonen avseende vilka personer som tar plats i Sveriges nya regering.

Klockan 09.30

Sveriges första kvinnliga statsminister väntas läsa upp regeringsförklaringen klockan 09.30 i morgon tisdag och strax därefter även läsa upp sin ministerlista. I samband med att Miljöpartiet nu har hoppat av regeringen så blir det extra många nya ministrar som ska tillsättas.

Många nya ministrar

Det handlar bland annat om följande möjliga statsrådsposter:

Finansminister

Landsbygdsminister

Näringsminister

Klimat- och miljöminister

Finansmarknadsminister

Kultur- och demokratiminister

Jämställdhets- och bostadsminister

Biståndsminister

Största möjliga skrällen

Den största skrällen av dem alla vore sannolikt om statsminister Göran Persson (S) gör en oväntad återkomst som minister. Och det är precis vad S-profilen Ulf Bjereld spekulerar om just nu.

– Räkna aldrig bort Göran Persson. Det vore en skräll, säger Ulf Bjereld till SVT.

ANALYS

EU-parlamentariker Jytte Guteland och riksdagsledamot Lawen Redar, Kulturutskottet, är två av de största favoriterna att bli ministrar och då handlar det om klimatminister respektive kulturminister.

Om Göran Persson (S) utses till minister så blir det mycket stora rubriker. Persson är en av Sveriges ”mesta” statsministrar och har en imponerande karriär bakom sig:

Göran Persson (S)

1996 – 2006 Statsminister

1994 – 1996 Finansminister

1991 – 1994 Riksdagsledamot

1989 – 1991 Skolminister

1979 – 1985 Riksdagsledamot

Om Göran Persson utses till minister så är följande poster extra heta för honom – landsbygdsminister, näringsminister, klimat- och miljöminister och finansmarknadsminister.

Foto: Riksdagen resp. Melker Dahlstrand Sveriges Riksdag

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen