Göran Persson kan bli den stora skrällen enligt S-profil

2021 12 04

Spänningen är på topp i politikersverige inför avslöjandet klockan 09.30 på tisdagsmorgonen avseende vilka personer som tar plats i Sveriges nya regering.

Klockan 09.30

Sveriges första kvinnliga statsminister väntas läsa upp regeringsförklaringen klockan 09.30 i morgon tisdag och strax därefter även läsa upp sin ministerlista. I samband med att Miljöpartiet nu har hoppat av regeringen så blir det extra många nya ministrar som ska tillsättas.

Många nya ministrar

Det handlar bland annat om följande möjliga statsrådsposter:

Finansminister

Landsbygdsminister

Näringsminister

Klimat- och miljöminister

Finansmarknadsminister

Kultur- och demokratiminister

Jämställdhets- och bostadsminister

Biståndsminister

Största möjliga skrällen

Den största skrällen av dem alla vore sannolikt om statsminister Göran Persson (S) gör en oväntad återkomst som minister. Och det är precis vad S-profilen Ulf Bjereld spekulerar om just nu.

– Räkna aldrig bort Göran Persson. Det vore en skräll, säger Ulf Bjereld till SVT.

ANALYS

EU-parlamentariker Jytte Guteland och riksdagsledamot Lawen Redar, Kulturutskottet, är två av de största favoriterna att bli ministrar och då handlar det om klimatminister respektive kulturminister.

Om Göran Persson (S) utses till minister så blir det mycket stora rubriker. Persson är en av Sveriges ”mesta” statsministrar och har en imponerande karriär bakom sig:

Göran Persson (S)

1996 – 2006 Statsminister

1994 – 1996 Finansminister

1991 – 1994 Riksdagsledamot

1989 – 1991 Skolminister

1979 – 1985 Riksdagsledamot

Om Göran Persson utses till minister så är följande poster extra heta för honom – landsbygdsminister, näringsminister,  klimat- och miljöminister och finansmarknadsminister.

Foto: Riksdagen resp. Melker Dahlstrand Sveriges Riksdag

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen