Göran Persson kan bli den stora skrällen enligt S-profil

2021 12 04

Tidigare statsministern Göran Persson (S) pekas nu ut som en potentiell ministerkandidat i Magdalena Anderssons (S) nya regering som utses i morgon.

Spänningen är på topp i politikersverige inför avslöjandet klockan 09.30 på tisdagsmorgonen avseende vilka personer som tar plats i Sveriges nya regering.

Klockan 09.30

Sveriges första kvinnliga statsminister väntas läsa upp regeringsförklaringen klockan 09.30 i morgon tisdag och strax därefter även läsa upp sin ministerlista. I samband med att Miljöpartiet nu har hoppat av regeringen så blir det extra många nya ministrar som ska tillsättas.

Många nya ministrar

Det handlar bland annat om följande möjliga statsrådsposter:

Finansminister

Landsbygdsminister

Näringsminister

Klimat- och miljöminister

Finansmarknadsminister

Kultur- och demokratiminister

Jämställdhets- och bostadsminister

Biståndsminister

Största möjliga skrällen

Den största skrällen av dem alla vore sannolikt om statsminister Göran Persson (S) gör en oväntad återkomst som minister. Och det är precis vad S-profilen Ulf Bjereld spekulerar om just nu.

– Räkna aldrig bort Göran Persson. Det vore en skräll, säger Ulf Bjereld till SVT.

ANALYS

EU-parlamentariker Jytte Guteland och riksdagsledamot Lawen Redar, Kulturutskottet, är två av de största favoriterna att bli ministrar och då handlar det om klimatminister respektive kulturminister.

Om Göran Persson (S) utses till minister så blir det mycket stora rubriker. Persson är en av Sveriges ”mesta” statsministrar och har en imponerande karriär bakom sig:

Göran Persson (S)

1996 – 2006 Statsminister

1994 – 1996 Finansminister

1991 – 1994 Riksdagsledamot

1989 – 1991 Skolminister

1979 – 1985 Riksdagsledamot

Om Göran Persson utses till minister så är följande poster extra heta för honom – landsbygdsminister, näringsminister, klimat- och miljöminister och finansmarknadsminister.

Foto: Riksdagen resp. Melker Dahlstrand Sveriges Riksdag

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen