Göran Persson varnar Sverige

2025 05 30

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att låna 300 miljarder kronor till nya försvarssatsningar som sträcker sig från i dag till 2035.

– Det handlar om en lånefinansierad försvarssatsning som skulle kunna landa på sammantaget ungefär 300 miljarder kronor, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff när förslaget lanserades.  

Socialdemokraterna vill i sin tur inrätta en så kallad Totalförsvarsfond på minst 250 miljarder kronor för att snabbt rusta upp försvaret. Fonden ska finansieras genom lån och användas för att tidigarelägga investeringar och påskynda utbyggnaden av Sveriges militära och civila försvar.

Två farliga förslag, enligt Sveriges tidigare statsminister Göran Persson.

S-profilen dömer ut lånefinansiering helt och hållet. Han anser att alla satsningar bör finansieras direkt.

– De ska betalas av oss som lever nu och de ska betalas med hjälp av en skatt. Det är inte svårare än så, säger han till Aftonbladet.

LÄS MER: Storbanken reagerar starkt – “Är förödande” | Ekonomibladet

Varnar Sverige

Den tidigare S-ledaren varnar för att lånefinansiering kan slå hårt mot kommande generationer, eftersom det är de som kommer att få betala satsningarna.

Dessutom varnar Persson för att statsskulden återigen kommer att växa. Ett bekymmer som ligger honom nära.

När Persson tog över som finansminister 1994 hade statsskulden ökat till nästan 80 procent av BNP. Persson och S-regeringen tvingades vidta flera åtgärder för att pressa ner den.

Bland annat infördes överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

LÄS MER: Stor förändring bland svenska sparare – tänker om | Ekonomibladet

Lämnar målet

Från och med 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet. Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

Foto: Anders Löwdin

Text: Redaktionen

JUST NU: Jättesmäll för Sverige – Trump har bestämt sig

2025 07 16

Enligt Trump kommer strafftullarna på läkemedel att träda i kraft i slutet av juli.

– Vi kommer att börja med en låg tull och ge läkemedelsföretagen ett år på sig att förbereda sig. Sedan kommer vi införa en mycket hög tull, säger presidenten enligt Bloomberg.

Tung smäll för Sverige

Trumps nya tullar kan slå hårt mot flera svenska regioner, som har en stor exportvolym av läkemedel till USA.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar är Uppsala län särskilt sårbart.

– Uppsalas betydande export till USA, framför allt inom läkemedelssektorn, innebär att införandet av höga tullar kan minska efterfrågan kraftigt, vilket riskerar att påverka både sysselsättning och investeringar i regionen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg framhåller att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, säger Alexandra Stråberg. 

LÄS MER: Sverige hotar Trump 

Flaggar för prischock

Trump hoppas att strafftullarna ska få fler läkemedelsföretag att flytta produktionen till USA.

Branschorganisationen SwedenBIO befarar en sådan utveckling.

– På några års sikt finns det risk för att än mer produktion och forskning flyttas till USA. Sverige exporterar idag läkemedel för 150 miljarder kronor per år, och USA är vår största exportmarknad. Om mer produktion förläggs till USA drabbas svensk läkemedelsindustri och läkemedelsexport, säger Jessica Martinsson, vd för SwedenBIO.

Vidare flaggar Martinsson för att Trumps tullar kan driva upp läkemedelspriserna i Sverige.

– På kort sikt riskerar detta att drabba patienter och sjukvård eftersom det finns stor risk för kraftigt höjda priser på medicin både i Sverige, EU och i USA. Det finns också risk för ökade bristsituationer på båda sidor av Atlanten. Vi har ju idag globala leveranskedjor och precis som under pandemin kan störningar i dessa orsaka brister.

LÄS MER: Larm från Ryssland – 28 procent av en hel bransch kan gå under

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen