En “tickande bomb” breder ut sig i Finland.

– Det har gått fort. Finland är i ett utomordentligt utsatt läge. Det är mycket värre än ni själva riktigt förstår, säger Persson till HBL.

Den forne stats- och finansministern är sedan 2019 styrelseordförande för Swedbank.

Han talar om hur Finlands statsskuld skjuter i höjden. Den offentliga skuldsättningen är snart uppe på 90 procent av BNP.

Och åtgärderna, som påminner om Perssons finanspolitiska ramverk på 1990-talet i Sverige, kommer för sent, menar exministern.

– Det är för sent, naturligtvis. Men det är bättre sent än aldrig, säger Göran Persson.

Hamnat i “skamhörnan”

I november meddelade EU-kommissionen att Finland skulle placeras i “obsklassen”, av elaka tungor kallat EU:s “skamhörna”, till följd av ett för stort budgetunderskott.

Landet blev då tvingat att ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet.

Men Göran Persson är inte helt övertygad om att Finland går rätt väg. Bland annat för att regeringen sänkt inkomstskatten samtidigt som man försöker minska skulden.

Det gynnar i första hand höginkomsttagare, framhåller Persson.

– Det går inte att sänka skatter för de som har det bäst ställt i det här läget. Då hamnar bördan på de sämst ställda. Alla måste vara med och bidra.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

“Var Sveriges minst omtyckta politiker”

När Sverige skuldsanerade införde den dåvarande S-regeringen en värnskatt. Den bestod av en extra skatt på 5 procent på höga inkomster.

Enligt Göran Persson består den största utmaningen i åtgärderna att “vinna folkets förtroende för tuffa beslut”.

– Det här är djupt impopulärt. Jag var nog Sveriges minst omtyckta politiker under ett par år innan det så småningom vände och det gick åt rätt håll.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av BNP, jämfört med Finlands 84 procent, enligt siffror från november.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, uppger Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

LÄS MER: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

Foto: Anders Löwdin

Text: Redaktionen

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen