Grönt ljus – redo att skicka poliser till Sverige

2023 09 29

Utländsk hjälp att bekämpa gängvåldet har erbjudits till Sverige.

Beskedet kommer sent på fredagseftermiddagen, en stund efter att statsminister Ulf Kristersson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) hållit en presskonferens med anledningen av dagens tidigare möte med överbefälhavare Micael Bydén och rikspolischef Anders Thornberg.

Redo att stötta

Det är ett av Sveriges närmsta grannländer som låter meddela att man står redo att bidra – närmare bestämt Danmark.

Landets justitieminister Peter Hummelgaard bekräftar beskedet.

– Den rådande situationen i Sverige med explosioner och skottlossningar på nästan daglig basis är djupt oroande, framhåller han till den danska nyhetsbyrån Ritzau.

– Och regeringen och polisen tar situationen på största allvar.

Tät kontakt

Någon formell förfrågan har dock ännu inte kommit från svenskt håll.

– Vi har inte fått någon begäran från Sverige om hjälp från Danmark, meddelar Peter Hummelgaard, men säger att Danmark kommer “självklart att se konstruktivt och positivt på det”.

En tät kontakt finns dock redan etablerad med såväl Danmark som Norge och Finland.

– Jag har de senaste dagarna haft telefonkontakt med både Mette Fredriksen, Jonas Gahr Støre och Petteri Orpo, säger Ulf Kristersson idag på tidigare nämnda presskonferens.

– Alla tre uttrycker att om de kan hjälpa till så gör de gärna det.

Oro för spridning

Enligt statsministern finns det en genuin oro bland de nordiska länderna och vad som för närvarande pågår i Sverige.

– De vill inte att svensk gängbrottslighet ska få fäste i Danmark, Finland och Norge. Så det finns inga hinder för samarbete, säger Ulf Kristersson.

Beslut nästa vecka

Nästa vecka kommer regeringen att fatta beslut om på vilket sätt Försvarsmakten ska stötta polisen i deras arbete mot gängkriminaliteten.

Det kommer behöva ske inom ramen för rådande lagstiftning, men regeringen kommer i närtid att föreslå nya lagändringar för att ytterligare stärka samarbetet mellan myndigheterna.

– Ytterst måste det vara statens ansvar att se till att organiserade brottslingar inte skjuter ihjäl en person om dagen i Sverige, säger Ulf Kristersson.

LÄS MER: Försvarsmakten tvekar

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen