Grönt ljus – redo att skicka poliser till Sverige

2023 09 29

Utländsk hjälp att bekämpa gängvåldet har erbjudits till Sverige.

Beskedet kommer sent på fredagseftermiddagen, en stund efter att statsminister Ulf Kristersson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) hållit en presskonferens med anledningen av dagens tidigare möte med överbefälhavare Micael Bydén och rikspolischef Anders Thornberg.

Redo att stötta

Det är ett av Sveriges närmsta grannländer som låter meddela att man står redo att bidra – närmare bestämt Danmark.

Landets justitieminister Peter Hummelgaard bekräftar beskedet.

– Den rådande situationen i Sverige med explosioner och skottlossningar på nästan daglig basis är djupt oroande, framhåller han till den danska nyhetsbyrån Ritzau.

– Och regeringen och polisen tar situationen på största allvar.

Tät kontakt

Någon formell förfrågan har dock ännu inte kommit från svenskt håll.

– Vi har inte fått någon begäran från Sverige om hjälp från Danmark, meddelar Peter Hummelgaard, men säger att Danmark kommer “självklart att se konstruktivt och positivt på det”.

En tät kontakt finns dock redan etablerad med såväl Danmark som Norge och Finland.

– Jag har de senaste dagarna haft telefonkontakt med både Mette Fredriksen, Jonas Gahr Støre och Petteri Orpo, säger Ulf Kristersson idag på tidigare nämnda presskonferens.

– Alla tre uttrycker att om de kan hjälpa till så gör de gärna det.

Oro för spridning

Enligt statsministern finns det en genuin oro bland de nordiska länderna och vad som för närvarande pågår i Sverige.

– De vill inte att svensk gängbrottslighet ska få fäste i Danmark, Finland och Norge. Så det finns inga hinder för samarbete, säger Ulf Kristersson.

Beslut nästa vecka

Nästa vecka kommer regeringen att fatta beslut om på vilket sätt Försvarsmakten ska stötta polisen i deras arbete mot gängkriminaliteten.

Det kommer behöva ske inom ramen för rådande lagstiftning, men regeringen kommer i närtid att föreslå nya lagändringar för att ytterligare stärka samarbetet mellan myndigheterna.

– Ytterst måste det vara statens ansvar att se till att organiserade brottslingar inte skjuter ihjäl en person om dagen i Sverige, säger Ulf Kristersson.

LÄS MER: Försvarsmakten tvekar

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ska sänka skatten på pension: Här är beloppet

2026 06 23

Moderaterna lovar att sänka skatten för pensionärer efter en eventuell valseger i höst.

Partiet lovar att pension som tjänats in genom arbete ska beskattas lägre genom ett nytt skatteavdrag.

Utöver det föreslås personer som fortsätter arbeta efter pensionsåldern att få en extra skattesänkning.

Månadsbeloppet

Nu kommenterar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson förslagen.

Hon välkomnar beskedet, men framhåller att förslagen inte är tillräckligt omfattande.

Enligt Eriksson kommer skattesänkningarna sannolikt ge någon hundralapp mer i plånboken för flertalet pensionärer, rapporterar Senioren.

– Men förslaget höjer inga pensioner och löser inte bristerna i pensionssystemet. Med andra ord är det tyvärr en fortsättning på lappa-laga-lösningar när det gäller pensionerna, vilket har varit ett problem under en längre tid och under olika regeringar, säger pensionsexperten till tidningen.

– Det är förvisso positivt att problemet med att det inte lönar sig att ha arbetat uppmärksammas, men M-förslaget gör det inte tillräckligt lönsamt att ha arbetat jämfört med den som arbetat lite eller inte alls, konstaterar Eriksson.

Kräver total renovering

Anna Eriksson företräder SPF Seniorerna – en av Sveriges största intresseorganisationer för pensionärer.

SPF vill reformera hela pensionssystemet – bland annat genom en höjd pensionsavgift för att stärka den allmänna pensionen.

– Det behövs en höjd pensionsavgift som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del, och som finansieras genom en omfördelning inom den befintliga arbetsgivaravgiften. Pensionssystemet bör löpande ses över i sin helhet, i stället för att hanteras genom kortsiktiga lappa och laga-lösningar, framhåller organisationen.

Här är SPF:s huvudsakliga reformförslag:

- Höj pensionsavgiften så att den allmänna pensionen stärks.

- Hela pensionssystemet måste ses över

- Genomför reformer som stärker seniorers ställning på arbetsmarknaden.

LÄS OCKSÅ:

Positivt besked till alla som äger begagnade bilar

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen