Grönt ljus – redo att skicka poliser till Sverige

2023 09 29

Utländsk hjälp att bekämpa gängvåldet har erbjudits till Sverige.

Beskedet kommer sent på fredagseftermiddagen, en stund efter att statsminister Ulf Kristersson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) hållit en presskonferens med anledningen av dagens tidigare möte med överbefälhavare Micael Bydén och rikspolischef Anders Thornberg.

Redo att stötta

Det är ett av Sveriges närmsta grannländer som låter meddela att man står redo att bidra – närmare bestämt Danmark.

Landets justitieminister Peter Hummelgaard bekräftar beskedet.

– Den rådande situationen i Sverige med explosioner och skottlossningar på nästan daglig basis är djupt oroande, framhåller han till den danska nyhetsbyrån Ritzau.

– Och regeringen och polisen tar situationen på största allvar.

Tät kontakt

Någon formell förfrågan har dock ännu inte kommit från svenskt håll.

– Vi har inte fått någon begäran från Sverige om hjälp från Danmark, meddelar Peter Hummelgaard, men säger att Danmark kommer “självklart att se konstruktivt och positivt på det”.

En tät kontakt finns dock redan etablerad med såväl Danmark som Norge och Finland.

– Jag har de senaste dagarna haft telefonkontakt med både Mette Fredriksen, Jonas Gahr Støre och Petteri Orpo, säger Ulf Kristersson idag på tidigare nämnda presskonferens.

– Alla tre uttrycker att om de kan hjälpa till så gör de gärna det.

Oro för spridning

Enligt statsministern finns det en genuin oro bland de nordiska länderna och vad som för närvarande pågår i Sverige.

– De vill inte att svensk gängbrottslighet ska få fäste i Danmark, Finland och Norge. Så det finns inga hinder för samarbete, säger Ulf Kristersson.

Beslut nästa vecka

Nästa vecka kommer regeringen att fatta beslut om på vilket sätt Försvarsmakten ska stötta polisen i deras arbete mot gängkriminaliteten.

Det kommer behöva ske inom ramen för rådande lagstiftning, men regeringen kommer i närtid att föreslå nya lagändringar för att ytterligare stärka samarbetet mellan myndigheterna.

– Ytterst måste det vara statens ansvar att se till att organiserade brottslingar inte skjuter ihjäl en person om dagen i Sverige, säger Ulf Kristersson.

LÄS MER: Försvarsmakten tvekar

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen