Grönt ljus – redo att skicka poliser till Sverige

2023 09 29

Utländsk hjälp att bekämpa gängvåldet har erbjudits till Sverige.

Beskedet kommer sent på fredagseftermiddagen, en stund efter att statsminister Ulf Kristersson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) hållit en presskonferens med anledningen av dagens tidigare möte med överbefälhavare Micael Bydén och rikspolischef Anders Thornberg.

Redo att stötta

Det är ett av Sveriges närmsta grannländer som låter meddela att man står redo att bidra – närmare bestämt Danmark.

Landets justitieminister Peter Hummelgaard bekräftar beskedet.

– Den rådande situationen i Sverige med explosioner och skottlossningar på nästan daglig basis är djupt oroande, framhåller han till den danska nyhetsbyrån Ritzau.

– Och regeringen och polisen tar situationen på största allvar.

Tät kontakt

Någon formell förfrågan har dock ännu inte kommit från svenskt håll.

– Vi har inte fått någon begäran från Sverige om hjälp från Danmark, meddelar Peter Hummelgaard, men säger att Danmark kommer “självklart att se konstruktivt och positivt på det”.

En tät kontakt finns dock redan etablerad med såväl Danmark som Norge och Finland.

– Jag har de senaste dagarna haft telefonkontakt med både Mette Fredriksen, Jonas Gahr Støre och Petteri Orpo, säger Ulf Kristersson idag på tidigare nämnda presskonferens.

– Alla tre uttrycker att om de kan hjälpa till så gör de gärna det.

Oro för spridning

Enligt statsministern finns det en genuin oro bland de nordiska länderna och vad som för närvarande pågår i Sverige.

– De vill inte att svensk gängbrottslighet ska få fäste i Danmark, Finland och Norge. Så det finns inga hinder för samarbete, säger Ulf Kristersson.

Beslut nästa vecka

Nästa vecka kommer regeringen att fatta beslut om på vilket sätt Försvarsmakten ska stötta polisen i deras arbete mot gängkriminaliteten.

Det kommer behöva ske inom ramen för rådande lagstiftning, men regeringen kommer i närtid att föreslå nya lagändringar för att ytterligare stärka samarbetet mellan myndigheterna.

– Ytterst måste det vara statens ansvar att se till att organiserade brottslingar inte skjuter ihjäl en person om dagen i Sverige, säger Ulf Kristersson.

LÄS MER: Försvarsmakten tvekar

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen