Grönt ljus – redo att skicka poliser till Sverige

2023 09 29

Utländsk hjälp att bekämpa gängvåldet har erbjudits till Sverige.

Beskedet kommer sent på fredagseftermiddagen, en stund efter att statsminister Ulf Kristersson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) hållit en presskonferens med anledningen av dagens tidigare möte med överbefälhavare Micael Bydén och rikspolischef Anders Thornberg.

Redo att stötta

Det är ett av Sveriges närmsta grannländer som låter meddela att man står redo att bidra – närmare bestämt Danmark.

Landets justitieminister Peter Hummelgaard bekräftar beskedet.

– Den rådande situationen i Sverige med explosioner och skottlossningar på nästan daglig basis är djupt oroande, framhåller han till den danska nyhetsbyrån Ritzau.

– Och regeringen och polisen tar situationen på största allvar.

Tät kontakt

Någon formell förfrågan har dock ännu inte kommit från svenskt håll.

– Vi har inte fått någon begäran från Sverige om hjälp från Danmark, meddelar Peter Hummelgaard, men säger att Danmark kommer “självklart att se konstruktivt och positivt på det”.

En tät kontakt finns dock redan etablerad med såväl Danmark som Norge och Finland.

– Jag har de senaste dagarna haft telefonkontakt med både Mette Fredriksen, Jonas Gahr Støre och Petteri Orpo, säger Ulf Kristersson idag på tidigare nämnda presskonferens.

– Alla tre uttrycker att om de kan hjälpa till så gör de gärna det.

Oro för spridning

Enligt statsministern finns det en genuin oro bland de nordiska länderna och vad som för närvarande pågår i Sverige.

– De vill inte att svensk gängbrottslighet ska få fäste i Danmark, Finland och Norge. Så det finns inga hinder för samarbete, säger Ulf Kristersson.

Beslut nästa vecka

Nästa vecka kommer regeringen att fatta beslut om på vilket sätt Försvarsmakten ska stötta polisen i deras arbete mot gängkriminaliteten.

Det kommer behöva ske inom ramen för rådande lagstiftning, men regeringen kommer i närtid att föreslå nya lagändringar för att ytterligare stärka samarbetet mellan myndigheterna.

– Ytterst måste det vara statens ansvar att se till att organiserade brottslingar inte skjuter ihjäl en person om dagen i Sverige, säger Ulf Kristersson.

LÄS MER: Försvarsmakten tvekar

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen