JUST NU: Grovt hat mot Ebba Busch (KD) – på regeringens egen sida

2023 02 18

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch drabbas just nu av hat och grova kommentarer – på regeringens egen sociala mediesida.

Regeringen har i dag gått ut med ett filmklipp på Ebba Busch kopplat till energipolitiken.

Regeringens Instagramsida

Filmklippet som har publicerats på Instagramsidan ”Sveriges regering” utgörs av ett 65 sekunder långt videomeddelande.

Ebba Busch berättar i klippet om  regeringens senaste insatser när det gäller att hjälpa svenska hushåll och elkonsumenter avseende elpriserna.

– Nu kommer det efterlängtade elstödet till hushållen, inleder Ebba Busch sitt videomeddelande.

Osakliga och grova kommentarer

– Försäkringskassan börjar arbetet nu med att betala ut den första omgången av elstödet, säger sedan energiminister Busch.

I inslaget berättar hon bland annat vilket datum stödpengarna kommer att börja betalas ut.

– Från och med den 23 februari så ska de första hushållen ha pengarna på sina konton, förklarar Ebba Busch.

Men kommentarsfältet under meddelandet – på Sveriges regerings Instagramsidan – är fullt av osakliga och grova kommentarer.

Mycket grova

Den som tror att regeringen har ordning på sitt kommentarsfält och håller det rent från hat och osakliga kommentarer får snabbt klart för sig att så är inte fallet.

Flera kommentarer är mycket grova.

- Käft j*vla su**a

- Pajas

- Fan din j*ävla lögnerska

- Håll k*äften Ebba

- Försök till bedrägeri

- Bluffmakare och bedragare

- Busch måste avgå tillsammans med sina nissar

Följare reagerar starkt

En snabb granskning visar att inlägget med Ebba Busch inte är något undantag – inlägg efter inlägg har drabbats av grova kommentarer – trots att det finns flera enkla metoder att stoppa näthat.

I flera fall handlar det om grova hån och personangrepp mot enskilda ministrar.

Flera andra som kommenterar reagerar start.

– Jag blir riktigt mörkrädd när jag läser några av inläggen [kommentarerna] här.

– Jag röstar inte på moderaterna men nån måtta får det vara i hur man uttrycker sig. Nättrollen frodas i kommentarerna här.

– Vilka idiotiska kommentarer ingen respekt för vår demokrati. Skäms på er.

ANALYS

Ingen – inte heller regeringen – har någon som helst skyldighet att tillhandahålla kommentarsfält där folk kan skriva vad de vill.

När denna typ av otrevliga och osakliga kommentarer publiceras på regeringens sidor så skrämmer det bort vanligt folk som aldrig skulle uttrycka sig på detta sätt.

Dessutom riskerar det att främja näthat som inte hör hemma någonstans – och definitivt inte på regeringens eller myndigheters egna sidor.

Detta är under all kritik. Ingen minister eller partiledare ska utsättas för detta någonstans. Regeringskansliet är dessutom ministrarnas arbetsplats och där ska man känna sig extra trygg vilket även inkluderar arbetsplatsens digitala plattformar.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen