Håkan Juholt rasar efter nya midsommar-uppmaningen

2025 06 20

Håkan Juholt ser negativt på en ny uppmaning från WWF.

Världsnaturfonden WWF har valt att rödlista sillen och uppmana till att konsumera andra alternativ – däribland så kallad vegosill.

Håkan Juholt ser negativt på uppmaningen, rapporterar TV4.

“Skjuter över målet”

Juholt menar att WWF tänker fel när det kommer till den här typen av uppmaningar.

– Världsnaturfonden skjuter över målet när kritiken riktas mot oss som äter sill till midsommar. Endast tio procent av all fiskad sill hamnar på en tallrik, säger han till kanalen.

“Börja där”

Den norska vårlekande sillen, den som främst används i sillinläggningar, har nu fått rött ljus i WWFs konsumentguide Fiskguiden på grund av “flera år av överfiske och bristande internationella överenskommelser om kvoter”. 

Juholt menar att ansvaret inte ska läggas på svenskar som äter sill.

– Förbjud fiske av rödlistad sill, börja där. Varför lägga hela ansvaret på konsumentledet?

“Kan bytas ut”

Inger Melander, havs- och fiskeexpert på WWF, säger att “sillbeståndet kollapsade på 70-talet och tog decennier att återhämta sig, det får inte hända igen”.

WWF tipsar bland annat om“vegosill” med exempelvis aubergine eller svamp som bas, till midsommar.

– Det är ett bra val för miljön, utan att det kompromissar med smaken, meddelar WWF.

“Utmärkt val”

Anastasia Lundqvist, internationell programsamordnare för mat, WWF, kommenterar.

– Den vegetariska “sillen” utan fisk, är ett utmärkt val för den som vill äta mer växtbaserat – ett smakrikt alternativ till midsommarbordet, säger hon.

WWF meddelar även laxkonsumenter att många vilda laxbestånd är hotade, och att laxodlingarna i havet medför ofta en hög negativ miljöpåverkan.

– Välj gärna miljömärkt lax, exempelvis ASC- eller KRAV-certifierad odlad lax, som finns i många matbutiker, säger Inger Melander.

– Eller välj lax med grönt ljus i Fiskguiden, såsom lax odlad i Norge i landbaserade slutna recirkulerande system. Eller varför inte prova på odlad regnbåge från Sverige - den har också grönt ljus i Fiskguiden.

Foto: M. Kristenson

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige rasar ur prestigefull lista – aldrig hänt förr

2025 10 09

Sverige har historiskt ansetts ha några av världens bästa lärosäten.

Karolinska institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet är bara några exempel på prestigefulla utbildningssäten på svensk mark.

Universiteten lockar varje år forskare och studenter från hela världen.

Men ingen av dem platsar längre på topp 50 på den omtalade rankinglistan från World University Ranking. 

Efter att Karolinska institutet, KI, halkat ned från 49:e till 53:e plats finns det inte längre ett enda svenskt universitet bland de 50  bäst rankade lärosätena i världen.

Det har aldrig tidigare hänt.

Given etta

Förstaplatsen på hela listan är däremot lika given i år som de senaste tio åren.

– Oxford behåller förstaplatsen för tionde året i rad, drivet av starkt betyg i forskningsmiljön, framhåller Times Higher Education som ligger bakom listan.

– Princeton når delad tredjeplats och är det enda amerikanska universitetet som uppnått sitt bästa resultat någonsin i år.

LÄS OCKSÅ: ”Allvarligt” – 1,3 miljoner svenskar har samma problem på jobbet

Tungt för Sverige

Kina har fem universitet bland de 40 bästa. Det är en förbättring från fjolårets tre stycken, även om toppuniversiteten ligger kvar på samma nivåer som förra året.

Hongkong har samtidigt rekordhöga sex platser bland de 200 bästa och Indien har för första gången det näst högsta antalet rankade universitet. Enbart USA ligger före.

Men tyngre är det alltså för Sverige.

Karolinska institutet är högst rankat av de svenska lärosätena och landar på plats 53.

Därefter följer Lunds universitet på plats 95, Kungliga Tekniska Högskolan på plats 98 och Uppsala universitet på plats 128.

Chalmers tekniska högskola samt universiteten i Linköping, Stockholm och Göteborg ligger samtliga mellan plats 201-250.

Totalt har Times Higher Education tittat på över 2 000 utbildningssäten i världen. Fem grundpelare har varit vägledande i rankingen:

- Undervisning

- Forskningsmiljö

- Forskningskvalitet

- Internationell utblick

- Industri

LÄS MER: Svenska jätten varslar – 200 förlorar jobbet

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: ”5 000 kronor mer i månaden” – uppmaning till alla 60-talister

2025 10 09

Snart är det dags för många 60-talister att gå i pension.

Nu kommer en viktig uppmaning från Skandia.

Pensionsbolaget uppmärksammar att den så kallade riktålder för pension ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna från och med 2026.

Nu uppmanas blivande pensionärer att jobba minst två år längre än riktåldern. Nya beräkningar från Skandia visar att två extra år på arbetsmarknaden med gradvis nedtrappning kan ge 2 850–5 050 kronor mer i månaden som pensionär.

– Genom att planera sin pension i god tid, göra aktiva val och ha ett långsiktigt sparande på egen hand så ökar chanserna till en pension att leva gott på. Det går även att höja sin pension avsevärt genom att fortsätta jobba något år extra efter sin riktålder, framhåller Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.  

Stort hinder

Samtidigt hindras många äldre från att arbeta längre. Skandia pekar ut ålderism på arbetsmarknaden som ett stort problem – det vill säga fördomar om äldre som leder till att gruppen hindras från att fortsätta arbeta.

– Ålderism är kanske den mest förbisedda formen av diskriminering. Här behövs attitydförändringar på bred front men som individ också en medvetenhet om behovet att hålla sig nyfiken och relevant för att ge sig själv de bästa möjligheterna att jobba fram till riktåldern för pension, säger Mattias Munter.

–  Forskning tyder på att produktiviteten bevaras långt upp i åldrarna, och till och med ökar hos akademiker i takt med åldern. Trots det finns tyvärr en utbredd bild av att äldre som grupp har svårt att lära nytt. När ålderismen leder till att de som vill och kan jobba längre inte får göra det blir detta ett samhällsproblem. Ett samhällsproblem som dessutom sänker pensionerna ytterligare.

LÄS MER: ”27 procent” – Swedbank bekräftar stor prisökning

Det här gäller för alla 60-talister

Född 1960:

  • Din riktålder är 67 år.
  • Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2027).
  • Du kan tidigast ta ut allmän pension från 62 år.

Född 1961/62

  • Din riktålder är 67 år.
  • Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år
  • Du kan tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 63 år.

Född 1963/1964:

  • Din riktålder är 67 år.
  • Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2030/2031).
  • Du kan tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år

Född 1965/1966

  • Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
  • Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år
  • För år 2029 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år

Född 1967 till och med 1969:

  • Din riktålder är enligt prognosen 68 år.
  • Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från månaden du fyller 68 år.
  • Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år.

Källa: Pensionsmyndigheten

LÄS OCKSÅ: Wall Street-analytiker: Här är tre intressanta utdelningsaktier

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen